Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 31

Afrika eriagsivit-
dliorfioKissoK
ukiup atautsip ingerdlanermåne arfineK-mardloriardlune na-
lagkersuissunik upititseriartoKartoK.
Sydafrikame plssagsarneK
tarnavane KaKortut Kernertunut amerdlaneroKissunut sitdlima-
jumavdlutik arnanut agdlåt igdluinarssuteKalersut.
Sydamerika pikigtitsinerit nunar-
ssuåtut taiguteKartitauniardlune u-
nangmigdlerteitalersimavoK. Afrika
nunaujartulerpoK nunat Amerikap
KerKanitut nålagkersuissunik upititse-
riarajugfiussut Kutdlersåtut.
Nigeriame ungasingitsukut nålag-
kersuissunik upititseriamikut Afrika-
me nålagauvfit arfineK-mardluk
ukiup atautsip migssåne nutånik nå-
lagkersuissortårtarsimåput nålagker-
suissunik upititsinikut inuarnikutdlu-
nit. nunat tåuko ilåine arfinilingne
upititsissarnermut såkutut tunuleKU-
tausimåput.
upititseriartarnernut pissutaussut
assigingitsussarput, ilåtigutdle åssigi-
ssuteKardlutik. såkutut nålagait såku-
tunut suniuteKarnermikut pissauneKa-
ngåtsiaKissut Kularutigissarpåt nålag-
kersuissut inuiaKatigingnik ineriar-
tortitsiniarnermut pisinåussuseKarne-
rat piumåssuseKarneratdlunit. nuna-
me „iluarsiniardlune“ upititseriarnig-
ssamut ussernartorsiorneK ima agtigi-
lersinauvdluarpoK akiorneK ajornar-
sivdlune. nålagauvfit nutåt ilarpag-
ssue sujulerssorneKarput nålagkersui-
nermik påsisimassaKardluartunit ikig-
tuinarnit ajomartorsiuterujugssuar-
nik sulissutigingnigtunit, mingneru-
ngitsumik aningaussanut tungassunik,
kisalo ingmingnut unangmigdlerner-
mik kigaitdlagsagaussunit. pissutsinik
atatinartitsiumassut avdlångortiteri-
niartutdlo akornåne akerdleringnerit
aulajåissusermik migdlisaissarputaoK.
1965-ip autdlartinerata kingorna
Af rikame upititseriartarnerit imåiput:
Danmark aulisagkanik
tunissaKardluartartoK
1964-ime silarssuarme nunat auli-
sagkanik nunanut avdlanut niorxute-
Karnerpåt arfinigdlit ilagait avangnå-
miut nålagauvfé pingasut, tåssa Nor-
ge, Danmark Savalingmiut peKatiga-
lugit Islandilo. Norge nr. 4-uvok tu-
nissaKarsimavdlune 1092 mili. kr.-nik
nalilingnik, Danmark Savalingmiutdlo
nr. 5-iuvdlutik tunlssaKarsimavdlutik
82i mili. kr.-nik nalilingnik, Islandilo
nr. 6-iuvoK tunissaKarsimavdlune 707
mili. kr.-nik nalilingnik.
Japan tunissaKarnerpausimavoK
1736 miil. kr.-nik nalilingnik, tugdler-
ssortåuput Canada Perulo.
silarssuarme aulisagkat tunissat
1964-ime aitsåt taima amerdlatigisi-
måput, tamånalo kisitsisit atordlugit
Nålagauvfit PeKatigit nunalerinermut
inussutigssanutdlo kåtuvfiånit FAO-
mit nalunaerutitigut ersserpoK.
silarssuarme niorKutigssanik pisior-
torneK 1813 miil. kr.-nik amerdleriau-
teKarpoK, tamatumungalo peKatigitit-
dlugo nunanut avdlanut tuniniaineK
1470 mili. kr.-nik migdleriarsimavoK.
Pissat 68 pct.-iat inuit nerissagssatut
atorneKarpoK, tunineKartarsimavdlu-
ligdlo nutautitdlugit, Kivdlertussalia-
ralugit Kerititdlugitdlunit. sivnere Ka-
iussaussiarineKarsimåput nerssutinut-
dlo nerissagssiauvdlutik.
aulisagkanik pisiortornerpauvoK
USA, tugdlerssortigalugo Storbrita-
nien, Vesttyskland Frankrigilo. Dan-
mark nunanut 25 miil. dollarsit siv-
nerdlugit (175 miil. kr.) pisiaKarsima-
ssunut ilauvoK.
Nigeria: 15. januar 1966 såkutut ilai-
sa nålagkersuineu tigoriaraluarpåt.
nålagkersuinerme ministerit Kutdler-
såt, Balewa, inuartarineKarpoK. såku-
tut amex'dlanerssaisa såkutut nålagau-
nerssåt, major Ironsi, pissortaralugo
pikigtitsissut ajugauvfigait, Ironsilo
nålagkersuissunut pissortångorpoK.
pikigtitsinermut pissutauvoK ukior-
pagssuarne akerdleringnerit, ilåtigut
pissutigalugo nunap ingmikortoKarfi-
ne sisamane Nigeriamut atassune su-
julerssuissut soKutigissait akerdlerig-
sut.
Øvre Volta: 3. januar 1966 præsi-
dent Maurice Yameogo såkutut upi-
titseriarneratigut, oberstløjtnant La-
mizanemit sujulerssorneKartukut, so-
raersineKarpoK. tamånalo pivoK er-
Kigsivitdliornerit suliumaj ungnaeme-
ritdlo kingorna, suliuma jungnaertut
præsidentip soraersitaunigsså piuma-
ssarisimangmåssuk.
Den centralafrikanske republik: 1.
januar 1966 præsident David Dacko
soraersineKarpoK såkutut pissortånit,
oberst Jean Bedel Bokassamit. soraer-
sitsinerme sujulerssuissup neriorssuti-
gai „ukiut nutåt“ inuit tamarmik å-
ssigingmik pineKarfigssait. Den kine-
siske republikimut nålagkersuissuti-
gut atåssuteKarneK atorungnaersipå.
Dahomey: nuname erjdgsivitdlior-
nerup angnertusigalugtuinartup ki-
ngorna 22. december general Soglop
nålagkersuineK upititsinikut tigussarå.
tamatuma sujornatigut nangmineK
ivertitarå præsident Congacou utar-
Kisaussumik nålagkersuissugatdlartut
sujulerssortigssåtut. Congacoup suju-
lia, Sourou, nålagkersuissutdlo pissor-
tåt, Anomadegbe, novemberip nåler-
nerane såkutut nålagåinit pingitsaili-
ssauvdlutik tunuartariaKarsimåput
ingmingnut akerdlerigpatdlårnertik
pivdlugo.
Congo: præsident Joseph Kasavubu
25. november upitineKarpoK general
Joseph Mobutumit ingminut præsi-
dentingortitumit. upititsineK pivoK
nålagkersuissut sivisumik ajornartor-
siuteKarnerata kingorna åmalo nålag-
kersuinermik suiiaKartut Kutdlit pi-
ssauneKarniutdlutik akiunerata ki-
ngorna.
Algeriet: præsident Ben Bella so-
raersineKarpoK 19. juni vicepræsiden-
tiuvdiunilo igdlersornigssamut mini-
sterimit Boumediennemit, revolutions-
rådip sujulerssortigiligånit Ben Bella
pasineKarpoK Algeriet ilagtomer-
ssuarmut ingerdlånerardlugo kiser-
måussivdlunilo nålagkersuinermik a-
tulersitsiniartutitdlugo såkututdlo tu-
såmanerdlugautinerardlugit.
Burundi: 18. oktober inuinait såku-
tutdlo kungip igdlussårssua ministe-
ritdlo Kutdlersåta igdlua såssupåt.
ministerit Kutdlersåt ikiligauvoK. upi-
titseriarneK iluagtingitsorpoK, inuitdlo
Kulit toKutarineKarput. 15. januar 1965
ministerpræsident Pierre Ngendan-
dumwe inuartarineKarpoK. afrikamio
nautsorssuserissoK amerikamiut aut-
dlartitaKarfiåne atorfilik navsuerpoK
toKutsissuvdlune, inuarsimavdlunilo
„nuname avdlamiut“ ilait isumaKati-
gingniuteKarfigerérdlugit.
Rhodesia: tuluit nunasiåt tåuna ing-
minut nålagkersortoK Afrikamut er-
idgsivitdliortumut takussutigssauvor-
taoK. 23. november nuname nålagker-
suissut KaKortunik amigdlit nålagker-
sugaunermut akerdliussumik nalunae-
rutigåt nunasiaK Storbritaniamut ata-
jungnaersitdlugo. tuluit nålagkersui-
ssuisa ministerit Kutdlersåt Jan Smith
pikigtitsissunerarpåt akissivdlutigdlo
aningaussarsiornikut akornusersuiler-
dlutik.
ilmiartitaunerme
periusigssat
silarssuarme iliniartitaunigssamut
periusigssat inuit amerdliartornerånit
sukanerussumik amerdliartorput. na-
lunaerut tåuna KimåtdlangnartoK FN-
ip iliniartitaunermut, ilisimatussutsi-
mut kulturimutdlo kåtuvfeKarfianit,
UNESCO-mit pivoK.
1957—58-ime silarssup inuisa 2,8
milliardiussut 12,8 pct.-é KanoK itu-
migdlunit iliniartitausimåput. 1961-62-
ime inuit 3 milliardingordlutik amer-
dlisimåput, taimåitordle iliniartitau-
ssut amerdleriarsimåput, tåssa 14,6
procentimik.
iliniartitaunerup angnerussup ag-
dleriarsimanerane Asia sujulerssor-
tauvoK 1930-p 1960-ivdlo akornåne 23
pct.-imik. tugdlerålo Afrika ukiune
tåukunane 20 pct.-imik.
nunat ilåine iliniartitaunermut ang-
nerussumut avdlångorneK pingårtu-
mik malungnartarsimavoK. sordlo
Irak-ime ukiut 30-t ingerdlaneråne
iliniartitauvfiusinaussut 212 pct.-imik
amerdleriarsimåput, Thailandime 157-
inik, Puerto Ricome 39-nik, araberit
kåtuvfiåne kungitsuvfingme 34-nik,
Indiame 31-nik, Argentiname 22-nik,
Jugoslaviame 18-inik, Sovjetunionime
Islandimilo 15-inik, Sydafrikame 13-
inik, Brasiliame Australiamilo 10 pct.-
imik.
Sydafrikap igdloKarfisa pingårner-
ssåt Johannesborg igdloKarfiuvoK ta-
matigut navianartorsiornartoK. ukiune
kingugdlerne KaKortunik amigdlit
ikingnerussut nålagkersuissussut Ker-
nertutdlo amerdlanerussut angneru-
ssumik mingnerussumigdlunit Kunu-
titaussut akornåne pisanganartorsior-
neK patsisauvdlune — Johannes-
borgip avatånisaoK — tårsinerata ki-
ngorna avKUsinerme ingerdlaorne«
navianarsinauvoK.
taimåitumik sydafrikamiut anguter-
pagssuit igdluinarssut puanut torKor-
dlugo unermigdlugo nagsatarissarpåt.
kisiåne måna tikitdlugo arnat ma-
lungnångitsumik såkulissarnigssåt a-
j ornartorsiutausimavoK. igdluinarssu-
tip taskip iluanitinigsså piukunamer-
paugaluarpoK, Kanordle ilivdlune tua-
viortumik atorneKarsinauva suar-
ssugpagssuit avdlat akornånititdlugo?
kisalo taske ajornångivigsumik tig-
dlingneKarsinauvoK.
taimåitumik silagssorigsut ardlåta
suliarisimavå igdluinarssutip puarå-
ngua iviangeKutinut atatitdlugo. pok
merssugauvoK iviangitdlo ilusiat av-
dlångortinago, éssigingitsunigdlo Kali-
pautigdlit iviangeKutinut nalerKutut
pisiarineKarsinåuput.
påsinarsisimavordle pok ilåtigut
iviangeKutinut tungassutigut ajornar-
torsiortitsissoK. arnat mikissunik ivia-
ngigdlit OKartarput igdluinarssutip
puata eKungalersitaråtik, amatdlo
iviangeruortut akiunigssamut piaré-
riatårnigssamingnut ajomartorsior-
tarput.
taimåitumik pok iviangeKutinut a-
tassoK ajorssartineKarsimavoK pumit
Kugtorarmiumit ikiap atåne sivfissa-
mit nivingassumit. xcugtorarmio tåuna
atordluai'neKartorujugssuångorsima-
vok arnanit KaKortumik amilingnit
tårsinerata kingorna aninigssamut er-
sissunit. tamånale ama agssortorte-
KarpoK.
„busime inoKarpatdlåme Kitigdlimi-
lunit inungmut avdlamut agtutdlune
igtuatdlangnartai'poK", Joharmes-
borgime ningiut ilåt taima OKarpoK.
„igdluinarssutiga taskip iluanitituåi-
narpara. taimaisiorneK arnarpalxmg-
neruvoK."
amatdle ilaisa arnat såkoKarnigssåt
akerdliuvfigåt. Johannesborgime
kvinderådip sujuligtaissua, mrs. Ethne
Cochrane, OKarpoK: „arnat igdluinar-
ssumik nagsataKarnigssamut misigi-
ssuserKortuvatdlåKaut. orKatilersar-
put kamaKalutigdlo, tåssalo igdluinar-
ssutit sarKumerérarait. tåssuguinardlo
alianartumik pissoKarértarpoKl"
tamåname alianartusaoK KaKortumik
amilingmut. Sydafrikame Kemertut
såkoKarKussåungitdlat — erssitsumik
issertugkamigdlunit.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbsve] 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
Udvalg sendes uden forbindende
afgifisfrit fra vort eksportlager
HOLGERJJENSEN
Dag Hammerskjolds Alle 36,
København 0
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
MALTØL
KINGS ALE
EXPORT D0BBELT-ØL
KÆRNE BRYG
SKIBSØL
KB PRIMA
LYS KB
TØRGÆR
TII BAGNING
FREMSTILLET MED SÆRLIGT HEN-
BLIK PA ANVENDELSE PA STEDER.
HVOR FRISK GÆR IKKE KAN FAES.
AKTIESELSKABET
DAN I SCO
8.KRISTIANIAGADE. KOBENHAVN
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som tuniuneKarsinauvoic moforifuf 80-nik, 120-nik, 140-nik,
2, 3 eller 4- cylinder motorer. 210-nik 280-nigdlo hk-xartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunft
4-nik cylinderiligtuf.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKinerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikitauteKarpoK kob-
lingeKardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering
indsprøjtningsspidserne.
af
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput.
Vælg DAN-NORMO til den nye båd.
Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmut.
Vs Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
31