Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 19

pinerdlugtulerinermik inatsisip
piukunaut.ine takutingisåinarpå
„pinerdlugtulerinermik inatsisip atulernerata kingorna ukiut
12-ingoraluartut anguniagaisa anguneuarnigssanut tunga vig-
ssat piviussut amigautaujuarput“, politimester Jørgen Hertling
taima OKarpou.
„pinerdlugtulerinermik inatsit igdlersorumavara. pinerdlungnerit napertuiv-
dluarnerpåmik sujumutdlo issigalune suliarineKarnigssånut erssiutauvoK. dan-
skit pitdlaissarnermik inatsisånut pinerdlugtulerinermik inatsit sanigdliutisav-
dlugo nalerKUtingilaK.“ taima onarpoK politimester Jørgen Hertling pinerdlug-
tulerinermik inatsit ukiune kingugdlerne OKatdlisaussorujugssuangortOK piv-
dlugo. agdldme påsinerdluinertut oxautigineKarsimavoK Kalåtdlit-nunåt xav-
sérpagssuartigut sujuarsagagssaussox silarssuarme moderneunerpåmik piner-
dlugtulerinermik inatsiseKartariaKarmat.
„oKauserissat tåuko ilåtigut taper-
sersorumavåka“, Jørgen Hertling tai-
ma QKarpoK. „pinerdlugtulerinermik
inatsit inuiaitatigit ineriartornerånut
nalerKutdluinartungilas. atortiniarne-
ra ajornakusorpoK Kalåtdlit-nunåne
suliagssaKarfit amerdlasut piorsagau-
nerat pissutigalugo. teknikimut kultu-
rimutdlo tungassutigut nagdlencati-
gigdlune inuiaicatigigfigput ineriartor-
dluarsimassugaluarpat pinerdlugtule-
rinermik inatsit pinerdlugtunik isu-
magingningnermut pitsauvdluinåsaga-
luarpoK.
inatsisivme sujunertarå pinerdlung-
nerit nåpertuivdluamerpåmik suju-
mutdlo issigalune suliarineKartarnig-
ssåt isumangnaitdlisarniardlugo. dan-
skit pitdlaissarnermik inatsisåt åssigi-
nago pitdlautit kigdleKarnigssånik au-
laj angigaKångilaK, erKartussissutdle
aulaj angissugssautitdlugit inatsisinik
uniorKutitsineK uniorKutitsissumut
KanoK kinguneKåsassoK, åmalo unior-
Kutitsencingnigssat pingitsortiniardlu-
git pineKautigssat sut aulaj angerne-
Kås assut.
pitdlautigssat angnerpåt mingner-
påtdlo tainagit pinerdlugtulerinermik
inatsisip erssersinarsimavå iliutsit sut
issigineKåsassut pinerdlungnertut i-
malunit uniorKutitsinertut, periausig-
ssatdlo Kavsit aulaj angersimavdlugit
erKartussissut inatsisinik uniorKutit-
sissumut atorsinaussait. inatsitdlo ma-
ligdlugo periausigssat kigdlilerneKar-
simångitdlat inugtaussut inatsisinut
nålagtut pinerdlungniarnikut akomu-
sigaunigssåt pingitsortiniardlugo ator-
neKarsinaussut."
atortugssat amigautaujuartut
„pinerdlugtuliornei-migdle inatsisip
periusigssat tungavigssaKartitai ta-
maisa nåmagsiniåsavdlugit ajornar-
put, pinerdlugtunik isumagingning-
nerme iluarsiniarnermilo atorneKar-
tariaKaraluartut,“ Jørgen Hertling
taima nangigpoK. „uvdlumikut piner-
dlugtulerinermik inatsisip 1954-ime a-
tulerneranit ukiut 12 Kångiukaluartut
inatsisip atortineKarsinauneranut tu-
nga vigssat piviussut amigautaujuar-
put.
ingerdlatitsinigssaK nåmagsissaKar-
nardluartoK inatsisip piumassarå, tåu-
nalo pigingilarput. inatsit sujunertaK
nåpertordlugo atortineKåsagpat inug-
pagssuit sulisineKartugssåuput misig-
ssordlugit inatsisinik uniorKutitsissut
inugtait, inoKatigingnermut iliniarti-
taunermutdlo tungassutigut tunuleri-
ssåt, påsiniardlugulo pinerdlungneK
sumik pissuteKarsinausimanersoK,
sordlo imigagssamik, nåpåumik il. il.
tauvalo erKartussissut pineKautigssat
erKortut isumaliutigisinaulisavait må-
na sujunertaralugo, pinerdlugtup i-
natsisinik uniorKutitserKinginigsså å-
malo ima agtigissumik ikiorneKarnig-
sså sujunigssame pinerdlungniarnig-
ssaminut kajungilisanane
tamånale atortisavdlugo periusig-
ssaKångilagut. inugtaussut ikigpatdlå-
Kaut. uvdlumikut politit suliagssarca-
ngåramik inatsisinik uniorKutitsissut
pissusé tamaisa naterxivdlugit misig-
ssorsindungilait. mandkut socialrådgi-
verip Dansk Forsorgsselskabimit pi-
ssup suliagssax tåuna isumaginiarssa-
rå.
pinerdlugtulerinermik inatsit entu-
tisavdlugo nåmakånersunik atortug-
ssaKalisagpat aningaussat angnertut
inuitdlo amerdlanerit atorneKartaria-
Kåsåput."
isumaliuterssomeK
periausiussordlo
„ukiut ingerdlanerine periausiuler-
simavoK ilisimaneKakånerdlune inat-
sisinik uniorKutitsissut KanoK iliorfi-
gineKåsassut pissusé ersseridngneru-
ssumik misigssungikaluardlugit. suli-
agssane angnikitsune månalo tikitdlu-
go pitdlarneKarsimångitsunut periau-
siussoK åssigingnerulersimavoK. kisiå-
ne pinerdlungnerit såkortunerussut i-
malunit pinerdlorKigtarnerit pineKa-
rångata, agdlåt imaKa pinerdlungneK
ilerKuliuneKardlune, perKigsårneru-
ssumik misigssuineKartarpoK isumag-
ssarsiordlunilo pineKautigssamik ator-
neKarsinaussut iluåne inungmik iluar-
siniutigssamik.“
„tåssa imåipa inatsisinik uniorKutit-
sinerup suliarinerane sut tamaisa iiå-
ngutdlugit issigineKarneK ajordlutik?"
„ilumume. taimåitumik pinerdlugtu-
lerinermik inatsisip pinerdlugtailini-
ardlune inungnigdlo ajunginerulersit-
siniardlune UuaKutåussuseKarnera
KularnarsivoK, pissutigalugo inuk pi-
nerdlugtungorsimassoK inunermine a-
tugkane nangminerdlo ai ornartor siu-
tine pissutigalugit, angnertunerussu-
mik pinerdlugkune imalunit inatsisi-
nik uniorKutitsendtårune aitsåt iluar-
siniardlugo piviussumik ikiornexaler-
sarmat.“
sanigdliussinigssaK
nåpertutingitsoK
„målårutigineKartarpoK måne piner-
dlugtut Danmarkime pineKartarner-
mit såkukinerussumik pineKartarma-
ta.“
„ersserKigsarumagaluarpara piner-
dlugtulerinermik inatsit danskit pit-
dlaissarnermik inatsisånut sanigdliu-
tisavdlugo nalerKutingingmat. Kalåt-
dlit-nunåne eraartussut sanigdliune-
KarsinåungilaK pitdlaissarnermik inat-
sisip pinerdlungnernut taimåitunut a-
tugagssarititainut. sanigdliussisagåine
erKartussutip tungavigissarpiå misig-
ssorneKartariaKarpoK. åssigikånersu-
put. tåukunane tamane inatsisinik u-
niorautitsinerit tunulerissåt tungavi-
gineKartarpoK.
takutitsiniarnerinait
„inugtaoKatauvdluartutut iluarsini-
artarnermut periusigssat KanoK ipat?“
„Danmarkime periausiusinaussut
måne atorneKarsinaussunit amerdla-
neruput. Danmarkime angnerussumik
misiligtagaKarpoK, sulissugssat ilini-
arsimassut atorfeKarfitdlo ingmikut
itut pigineKarput. månile inugtaoKa-
tauvdluartutut iluarsiniartarneK i-
ngerdlåniarssarissarparput ikiortiga-
lugit inuinait ingmikut itunik tunga-
vigssaKaringitsut taimågdlåt inungnik
ilisimangningneK pigileriartorsima-
ssartik tungavigalugo. tåssauvoK ajor-
nartorsiut aningaussanut nålagkersu-
gaunermutdlo tungassoK."
„OKautigineKarsimavoK inatsisinik
uniorKutitsissut „paoricineKarfing-
mingne“ amerdlasune sulissugssatut
akikitsutut taimågdlåt issigineKartar-
tut?“
„issertortariaKdngilaK inuit ardlag-
dlit ndmagsiniagagssamut tai mditu-
mut nalunaertarmata akikitsumik su-
lissugssarsiumavdlutik. kujanartumig-
dle åma inoxarpoK soxutigingningneK
nåpertordlugo iliortartunik.
pissutsinut tamdkununga ersserxig-
sautitut taisinauvara isumagingning-
nerme sujulerssuissox Niels Therbild,
inatsisinik uniorKutitsissut inigssine-
Kartarnerdnik iluarsartussivdlunilo a-
tortugssanik katerssuissoK, inigssivig-
ssanik 68-inik navssårsimangmat.
nautsorssutigdrput 15-it kisimik suju-
nertamut piukunardluartusassut.
kisalo Niels Therbild pinerdlugtu-
nik isumagingningneK pivdlugo nalu-
naerumik sanasimavoK, tåunalo jus-
titsministeriemut nagsiusimavara k1-
nuteKardlungalo udvalgimik pilersit-
sissoKarKuvdlugo nalunaerut tåuna
tungavigalugo isumagingnigtoKarne-
rup sujunigsså tamåt oKatdlisigingnig-
tugssamik.
1965-ime majime inatsisinik unior-
Kutitsisimassut 32 ilaKutaringnut mig-
ssineKarsimåput. tåuko agfait migssi-
liordlugit inugtaoKatauvdlualersitsini-
ardlime sulinermut piumassarissanik
erKutitsisinåungitsut nalungikaluar-
pavut. tamåkunatigut takutitsiniarne-
rinausimavoK: inatsisinik uniorKutit-
sissut ilioriuseKarfigisimavavut, ki-
siåne inugtaoKatauvdlualersitsinigssa-
mik inatsisip sujunertarisså erKutisi-
mångilarput."
Entreprenorpladsen i Godthåb, hvor
det nye forvaringshjem skal bygges.
inusugtunut najugagssiaK
„inigssivigssat navssåriniarnere a-
jornakusuleralugtuinarput. agdlåt
K’aKortup erKåne savautigdlit måna
tikitdlugo akuerssårtarsimassut ajor-
nakusornerulerput. inuniarnerme pig-
ssarigsårneruleriartorneK patsisausi-
magunarpoK. angerdlarsimavfik ku-
ssanarneruleriartortitdlugo inuit ta-
kornartat ineKatiginigssåt kigsautigi-
neKångilaK.
nalautsornerinakulungmik inuinar-
ne inigssissarnermut taorsiutdlugo a-
nguniagarårput inusugtut inatsisinik
uniorKutitsissut inigssivingne matu-
ssåungitsune inigssitarniardlugit po-
litimit sujulerssuissulerdlugit.
angutinut inusugtunut 6—7-inut a-
ngerdlarsimavfigssaK taimåitoK Sisi-
miune iningajalerpoK. tåssa igdlo type
25 mardloKiussaK boligstøttemit åtar-
tugarput. igdluatungå politip inigi-
ssugssauvå, igdluatungånilo inusugtut
najugaKartugssåuput. inusugtut igdlo-
Karfingme sulissåsåput akigssarsiatig-
dlo nåpertordlugit ineKarnertik neri-
ssaKarnertigdlo akilersusavdlugit. au-
laj angersimassunik anérfigssaKardlu-
tik maligtarissaKardlutigdlo inussug-
ssåuput. imigagssamut inerterKutøKå-
sagpat imalunit aningaussat kaussar-
fingmiugssaisa angissusigssånik aula-
jangersagkat sujulerssuissumit aula-
j angerneKartåsåput.
neriugpugut angerdlarsimavfingne
•tåukunane peKatigingneK ikiutauvdlu-
arumårtoK inusugtut ajornartorsiuti-
mingnik Kånginiardlutik soKutiging-
ningnerata agdlinigssånut."
Kulåtunganit tamåt
issigissariaKarpoK
„Nungme inigssivik nutåK KanoK
atorn eKartugssauva? “
„neriugpugut pinerdlugtunik isuma-
gingningnerup pitsångorsagaunera ta-
matuma nagsatariumårå. Kåumåme
tugdlerme Nungme EntreprenøreKar-
fingme erKartussanut inigssiagssaK
suliarineKalertugssauvoK. inungnut
18-inut inigssaKåsaoK, arfinigdlit ma-
torKassume 12-itdlo angmassume. må-
tusimavfingmitugssatut nautsorssupa-
vut inuiaKatigingnit avigsårtineKarta-
riaKalerdlutik angnertumik pinerdlu-
teKarsimassut. angmassumitineKåså-
putdlo inatsisinik uniorKutitsisimassut
nålagkersortariaKåinartut.“
„inigssivigssaK inungnut 18-inut
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nåmag-
pa?“
Nungme GTO-p atortugssausivia iser-
fitsivigssamik nufåmik sanavfigssaK.
„måna inigineKarsinaussut pingaso-
riåumik amerdligaluarput, kisiåne nå-
måsanersoK Kularåra.
inigssivigssaK 2 miil. kr. migssilior-
dlugit akeKartugssauvoK, tåssalo må-
nåkorpiaK pisinaussavut tamarmik. i-
nigssivigssanut aningaussanik akuer-
sserKussivdluta norKainerusinaugalu-
arpugut — kisiåne tamåt Kulikånianit
misigssoråine påsinarpoK suliagssa-
Karfit avdlat pissariaKarnerussut. tau-
valo uvagut pisinaussavut nåmaginar-
tariaKarpavut. neriugpugutdle unga-
sigsorssungitsukut inusugtunut 10—
15-inut najugagssamik Påmiune piså-
rumårtugut."
parnaerussivit maKaissinartut
„pinerdlugtulerinermik inatsisip er-
KutineKarnigssånut akornutausima-
ssok tåssauvoK inatsisinik uniorKutit-
sissut erngerdlutik inigssineK ajomar-
nere. nåpertutingitdluinarsinauvoK
sordlo nakuserdlune arneriniardlune
pinerdlugtuliortartoK ernartuneKar-
nigssåta tungånut ilaginarsimåinåsav-
dlugo. kisiåne parnaerussivit amigau-
tigåvut. isertitsissariit måna atortar-
pavut, kisiåne sivisumik måtussisima-
nigssamut atorsinåungitdlat.
pinerdlugtulerinermik inatsisip a-
tarKineKarnera agdlisagaluarpox inat-
sisinik uniorKutitsissut erngerdlugit
parnaeruneKarsinångoraluarpata. ne-
riugpugut Nungme inigssiviup ajor-
nartorsiut tamana ikiorsersinaujumå-
rå. isertitagssat Nungmut åma Nung-
mit angatdldniartarnere ajornaKutig-
ssaKangitdlat. ajunginerpausagaluar-
Pok tdussuma saniatigut K’aKortume
Ausiangnilo mdtussiveKartugpat. tau-
va parnaerussagssat sinerissamit ta-
marmit pissut igdloKarfingne tduku-
nane pingasune katerssornenartåsaga-
luarput. kisalo piler ssårulenarpoK
Nungme politit igdlutåsassut parnae-
russivigtalingmik 1969-ime K’axortu-
milo 1970-ime.“
suleKatigiffdluarneK
„justitsministeriemut måna ataler-
nerse nåmaginartipiuk?“
„justitsministeriemut atalemerput
nåmaginardluinarpoK. soruname påsi-
narpoK Kalåtdlit-nunåta taima takor-
nartautigissup ingerdlatiniarnerane
autdlarnautåne ilåtigut ajornartorsiu-
tigssaKåsassoK, atautsimutdle issiga-
lugo ajungitdluinartumik ingerdlavoK.
pingårtumik politit KUtdlersånik su-
leKatigingnigdluarnerput nuånåruti-
gåra. Kalåtdlit-nunåt tåssanilo ajor-
nartorsiutit soKutigineKartorujugssu-
put, pisinaussardlo nåpertordlugo iki-
uniarneKarpoK.“
inugtagssat atorfigssaKartitatit pig-
ssarsiarisinauvigit? “
„tupingnaraluartumik månåkorpiaK
politit tatdlimat nutåt pigssarsiarini-
arnerat ajornakusorpoK. tupingnarpoK
tåssa Kalåtdlit-nunåne pissutsit nå-
pertordlugit akigssarsiat pitsauku-
lungmata, ukiune sujugdlerne mar-
dlugsungne Kåumåmut 750 kruninait
migssilioraluardlugit, Danmarkime
politit atuarfiånérérnikut akigssautit
autdlarKautigssait 1600 kr. migssilior-
tug'ssaungmatigik. KinuteKartut 20—
21-ni,k ukioKartugssåuput Kavdlunå-
tutdlo ima pisinautigissugssauvdlutik
politit atuarfiåne atuaKatausinåusav-
dlutik.
Kagfariartornigssamut ilimanaute-
KardluarpoK politéKarfit kalåtdlinit
ingerdlatarineKaleriartortugssaung-
mata. tamåna K’utdligssane perérpoK
ukiup KerKa matuma sujomatigut po-
litéKarfik kalåtdlimik nålagartårmat,
tåssa politiuneK Holger Poulsen, imåi-
ngilardle politit maunga suliartortitat
ukiune aggersune pingitsorsinaugi-
vut.“
suliagssat amerdliartortut
„måne politimestereKarfingme su-
liagssat amerdliartupiloKissut inugta-
kitdliordluta nåmagsiniartarpavut. ag-
dlagfingmiut saniatigut ikiorteKarpu-
nga fuldmægtigimik, politiassistent-
imik isumagingningnermilo sujuler-
ssuissumik kaujatdlaisitat atordlugit
inugtigutdlo atåssuteKardlune ilitser-
suiniarneK pitsauvatdlårsimångilaK,
månale Nungme politéKarfiup suju-
lerssortåta politiassistent Carl Peder-
senip ilitsersuivdlune sulineK sujuler-
ssulersimavå, tamatumungalo peKati-
gititdlugo fuldmægtigigssamut nutå-
mut aningaussanik akuerssissoKarsi-
■mavoK.
1963-ime politimesteritut atorfik ti-
gugavkule måne atorfeKarfingmit u-
kiumut autdlartitarpavut 5—6000 ag-
dlagkat telegramitdlo. ukioK kingug-
dleK 11.000 migssiliorpait. suliagssar-
parujugssuit avdlatut ajomartumik
pingitsailisimavånga sungiusimavdlu-
agkåka kisisa suliarisavdlugit tama-
tumunalo pissugssauvfingma pingår-
nerssaisa ilait pingitsortariaKalersi-
mavdlugit: pinerdlugtunik isumaging-
ningnerup pitsångorsagaunigsså ava-
tivtinutdlo polititut takutinigssaiput.
kigsautigigaluaKåra Kalåtdlit-nunå-
ne uvdlumikut ajomartorsiuterpag-
ssuit suliarinerine OKaluserineKarne-
rinilo politit ilautineKarnigssåt, uva-
ngalo nangmineK påsisitsiniamermik
sulinermut ilaujumagaluaKaunga. ki-
siåne avdlatut ilioriusigssaKarsimå-
ngilanga taimågdlåt atorfingma pissa-
riaKartitarinerussai suliarisavdlugit".
co.
sukuarKat pebermyntigdlit
kussanartunik pugdlit
19