Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 19

Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 19
pinerdlugtulerinermik inatsisip piukunaut.ine takutingisåinarpå „pinerdlugtulerinermik inatsisip atulernerata kingorna ukiut 12-ingoraluartut anguniagaisa anguneuarnigssanut tunga vig- ssat piviussut amigautaujuarput“, politimester Jørgen Hertling taima OKarpou. „pinerdlugtulerinermik inatsit igdlersorumavara. pinerdlungnerit napertuiv- dluarnerpåmik sujumutdlo issigalune suliarineKarnigssånut erssiutauvoK. dan- skit pitdlaissarnermik inatsisånut pinerdlugtulerinermik inatsit sanigdliutisav- dlugo nalerKUtingilaK.“ taima onarpoK politimester Jørgen Hertling pinerdlug- tulerinermik inatsit ukiune kingugdlerne OKatdlisaussorujugssuangortOK piv- dlugo. agdldme påsinerdluinertut oxautigineKarsimavoK Kalåtdlit-nunåt xav- sérpagssuartigut sujuarsagagssaussox silarssuarme moderneunerpåmik piner- dlugtulerinermik inatsiseKartariaKarmat. „oKauserissat tåuko ilåtigut taper- sersorumavåka“, Jørgen Hertling tai- ma QKarpoK. „pinerdlugtulerinermik inatsit inuiaitatigit ineriartornerånut nalerKutdluinartungilas. atortiniarne- ra ajornakusorpoK Kalåtdlit-nunåne suliagssaKarfit amerdlasut piorsagau- nerat pissutigalugo. teknikimut kultu- rimutdlo tungassutigut nagdlencati- gigdlune inuiaicatigigfigput ineriartor- dluarsimassugaluarpat pinerdlugtule- rinermik inatsit pinerdlugtunik isu- magingningnermut pitsauvdluinåsaga- luarpoK. inatsisivme sujunertarå pinerdlung- nerit nåpertuivdluamerpåmik suju- mutdlo issigalune suliarineKartarnig- ssåt isumangnaitdlisarniardlugo. dan- skit pitdlaissarnermik inatsisåt åssigi- nago pitdlautit kigdleKarnigssånik au- laj angigaKångilaK, erKartussissutdle aulaj angissugssautitdlugit inatsisinik uniorKutitsineK uniorKutitsissumut KanoK kinguneKåsassoK, åmalo unior- Kutitsencingnigssat pingitsortiniardlu- git pineKautigssat sut aulaj angerne- Kås assut. pitdlautigssat angnerpåt mingner- påtdlo tainagit pinerdlugtulerinermik inatsisip erssersinarsimavå iliutsit sut issigineKåsassut pinerdlungnertut i- malunit uniorKutitsinertut, periausig- ssatdlo Kavsit aulaj angersimavdlugit erKartussissut inatsisinik uniorKutit- sissumut atorsinaussait. inatsitdlo ma- ligdlugo periausigssat kigdlilerneKar- simångitdlat inugtaussut inatsisinut nålagtut pinerdlungniarnikut akomu- sigaunigssåt pingitsortiniardlugo ator- neKarsinaussut." atortugssat amigautaujuartut „pinerdlugtuliornei-migdle inatsisip periusigssat tungavigssaKartitai ta- maisa nåmagsiniåsavdlugit ajornar- put, pinerdlugtunik isumagingning- nerme iluarsiniarnermilo atorneKar- tariaKaraluartut,“ Jørgen Hertling taima nangigpoK. „uvdlumikut piner- dlugtulerinermik inatsisip 1954-ime a- tulerneranit ukiut 12 Kångiukaluartut inatsisip atortineKarsinauneranut tu- nga vigssat piviussut amigautaujuar- put. ingerdlatitsinigssaK nåmagsissaKar- nardluartoK inatsisip piumassarå, tåu- nalo pigingilarput. inatsit sujunertaK nåpertordlugo atortineKåsagpat inug- pagssuit sulisineKartugssåuput misig- ssordlugit inatsisinik uniorKutitsissut inugtait, inoKatigingnermut iliniarti- taunermutdlo tungassutigut tunuleri- ssåt, påsiniardlugulo pinerdlungneK sumik pissuteKarsinausimanersoK, sordlo imigagssamik, nåpåumik il. il. tauvalo erKartussissut pineKautigssat erKortut isumaliutigisinaulisavait må- na sujunertaralugo, pinerdlugtup i- natsisinik uniorKutitserKinginigsså å- malo ima agtigissumik ikiorneKarnig- sså sujunigssame pinerdlungniarnig- ssaminut kajungilisanane tamånale atortisavdlugo periusig- ssaKångilagut. inugtaussut ikigpatdlå- Kaut. uvdlumikut politit suliagssarca- ngåramik inatsisinik uniorKutitsissut pissusé tamaisa naterxivdlugit misig- ssorsindungilait. mandkut socialrådgi- verip Dansk Forsorgsselskabimit pi- ssup suliagssax tåuna isumaginiarssa- rå. pinerdlugtulerinermik inatsit entu- tisavdlugo nåmakånersunik atortug- ssaKalisagpat aningaussat angnertut inuitdlo amerdlanerit atorneKartaria- Kåsåput." isumaliuterssomeK periausiussordlo „ukiut ingerdlanerine periausiuler- simavoK ilisimaneKakånerdlune inat- sisinik uniorKutitsissut KanoK iliorfi- gineKåsassut pissusé ersseridngneru- ssumik misigssungikaluardlugit. suli- agssane angnikitsune månalo tikitdlu- go pitdlarneKarsimångitsunut periau- siussoK åssigingnerulersimavoK. kisiå- ne pinerdlungnerit såkortunerussut i- malunit pinerdlorKigtarnerit pineKa- rångata, agdlåt imaKa pinerdlungneK ilerKuliuneKardlune, perKigsårneru- ssumik misigssuineKartarpoK isumag- ssarsiordlunilo pineKautigssamik ator- neKarsinaussut iluåne inungmik iluar- siniutigssamik.“ „tåssa imåipa inatsisinik uniorKutit- sinerup suliarinerane sut tamaisa iiå- ngutdlugit issigineKarneK ajordlutik?" „ilumume. taimåitumik pinerdlugtu- lerinermik inatsisip pinerdlugtailini- ardlune inungnigdlo ajunginerulersit- siniardlune UuaKutåussuseKarnera KularnarsivoK, pissutigalugo inuk pi- nerdlugtungorsimassoK inunermine a- tugkane nangminerdlo ai ornartor siu- tine pissutigalugit, angnertunerussu- mik pinerdlugkune imalunit inatsisi- nik uniorKutitsendtårune aitsåt iluar- siniardlugo piviussumik ikiornexaler- sarmat.“ sanigdliussinigssaK nåpertutingitsoK „målårutigineKartarpoK måne piner- dlugtut Danmarkime pineKartarner- mit såkukinerussumik pineKartarma- ta.“ „ersserKigsarumagaluarpara piner- dlugtulerinermik inatsit danskit pit- dlaissarnermik inatsisånut sanigdliu- tisavdlugo nalerKutingingmat. Kalåt- dlit-nunåne eraartussut sanigdliune- KarsinåungilaK pitdlaissarnermik inat- sisip pinerdlungnernut taimåitunut a- tugagssarititainut. sanigdliussisagåine erKartussutip tungavigissarpiå misig- ssorneKartariaKarpoK. åssigikånersu- put. tåukunane tamane inatsisinik u- niorautitsinerit tunulerissåt tungavi- gineKartarpoK. takutitsiniarnerinait „inugtaoKatauvdluartutut iluarsini- artarnermut periusigssat KanoK ipat?“ „Danmarkime periausiusinaussut måne atorneKarsinaussunit amerdla- neruput. Danmarkime angnerussumik misiligtagaKarpoK, sulissugssat ilini- arsimassut atorfeKarfitdlo ingmikut itut pigineKarput. månile inugtaoKa- tauvdluartutut iluarsiniartarneK i- ngerdlåniarssarissarparput ikiortiga- lugit inuinait ingmikut itunik tunga- vigssaKaringitsut taimågdlåt inungnik ilisimangningneK pigileriartorsima- ssartik tungavigalugo. tåssauvoK ajor- nartorsiut aningaussanut nålagkersu- gaunermutdlo tungassoK." „OKautigineKarsimavoK inatsisinik uniorKutitsissut „paoricineKarfing- mingne“ amerdlasune sulissugssatut akikitsutut taimågdlåt issigineKartar- tut?“ „issertortariaKdngilaK inuit ardlag- dlit ndmagsiniagagssamut tai mditu- mut nalunaertarmata akikitsumik su- lissugssarsiumavdlutik. kujanartumig- dle åma inoxarpoK soxutigingningneK nåpertordlugo iliortartunik. pissutsinut tamdkununga ersserxig- sautitut taisinauvara isumagingning- nerme sujulerssuissox Niels Therbild, inatsisinik uniorKutitsissut inigssine- Kartarnerdnik iluarsartussivdlunilo a- tortugssanik katerssuissoK, inigssivig- ssanik 68-inik navssårsimangmat. nautsorssutigdrput 15-it kisimik suju- nertamut piukunardluartusassut. kisalo Niels Therbild pinerdlugtu- nik isumagingningneK pivdlugo nalu- naerumik sanasimavoK, tåunalo jus- titsministeriemut nagsiusimavara k1- nuteKardlungalo udvalgimik pilersit- sissoKarKuvdlugo nalunaerut tåuna tungavigalugo isumagingnigtoKarne- rup sujunigsså tamåt oKatdlisigingnig- tugssamik. 1965-ime majime inatsisinik unior- Kutitsisimassut 32 ilaKutaringnut mig- ssineKarsimåput. tåuko agfait migssi- liordlugit inugtaoKatauvdlualersitsini- ardlime sulinermut piumassarissanik erKutitsisinåungitsut nalungikaluar- pavut. tamåkunatigut takutitsiniarne- rinausimavoK: inatsisinik uniorKutit- sissut ilioriuseKarfigisimavavut, ki- siåne inugtaoKatauvdlualersitsinigssa- mik inatsisip sujunertarisså erKutisi- mångilarput." Entreprenorpladsen i Godthåb, hvor det nye forvaringshjem skal bygges. inusugtunut najugagssiaK „inigssivigssat navssåriniarnere a- jornakusuleralugtuinarput. agdlåt K’aKortup erKåne savautigdlit måna tikitdlugo akuerssårtarsimassut ajor- nakusornerulerput. inuniarnerme pig- ssarigsårneruleriartorneK patsisausi- magunarpoK. angerdlarsimavfik ku- ssanarneruleriartortitdlugo inuit ta- kornartat ineKatiginigssåt kigsautigi- neKångilaK. nalautsornerinakulungmik inuinar- ne inigssissarnermut taorsiutdlugo a- nguniagarårput inusugtut inatsisinik uniorKutitsissut inigssivingne matu- ssåungitsune inigssitarniardlugit po- litimit sujulerssuissulerdlugit. angutinut inusugtunut 6—7-inut a- ngerdlarsimavfigssaK taimåitoK Sisi- miune iningajalerpoK. tåssa igdlo type 25 mardloKiussaK boligstøttemit åtar- tugarput. igdluatungå politip inigi- ssugssauvå, igdluatungånilo inusugtut najugaKartugssåuput. inusugtut igdlo- Karfingme sulissåsåput akigssarsiatig- dlo nåpertordlugit ineKarnertik neri- ssaKarnertigdlo akilersusavdlugit. au- laj angersimassunik anérfigssaKardlu- tik maligtarissaKardlutigdlo inussug- ssåuput. imigagssamut inerterKutøKå- sagpat imalunit aningaussat kaussar- fingmiugssaisa angissusigssånik aula- jangersagkat sujulerssuissumit aula- j angerneKartåsåput. neriugpugut angerdlarsimavfingne •tåukunane peKatigingneK ikiutauvdlu- arumårtoK inusugtut ajornartorsiuti- mingnik Kånginiardlutik soKutiging- ningnerata agdlinigssånut." Kulåtunganit tamåt issigissariaKarpoK „Nungme inigssivik nutåK KanoK atorn eKartugssauva? “ „neriugpugut pinerdlugtunik isuma- gingningnerup pitsångorsagaunera ta- matuma nagsatariumårå. Kåumåme tugdlerme Nungme EntreprenøreKar- fingme erKartussanut inigssiagssaK suliarineKalertugssauvoK. inungnut 18-inut inigssaKåsaoK, arfinigdlit ma- torKassume 12-itdlo angmassume. må- tusimavfingmitugssatut nautsorssupa- vut inuiaKatigingnit avigsårtineKarta- riaKalerdlutik angnertumik pinerdlu- teKarsimassut. angmassumitineKåså- putdlo inatsisinik uniorKutitsisimassut nålagkersortariaKåinartut.“ „inigssivigssaK inungnut 18-inut Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nåmag- pa?“ Nungme GTO-p atortugssausivia iser- fitsivigssamik nufåmik sanavfigssaK. „måna inigineKarsinaussut pingaso- riåumik amerdligaluarput, kisiåne nå- måsanersoK Kularåra. inigssivigssaK 2 miil. kr. migssilior- dlugit akeKartugssauvoK, tåssalo må- nåkorpiaK pisinaussavut tamarmik. i- nigssivigssanut aningaussanik akuer- sserKussivdluta norKainerusinaugalu- arpugut — kisiåne tamåt Kulikånianit misigssoråine påsinarpoK suliagssa- Karfit avdlat pissariaKarnerussut. tau- valo uvagut pisinaussavut nåmaginar- tariaKarpavut. neriugpugutdle unga- sigsorssungitsukut inusugtunut 10— 15-inut najugagssamik Påmiune piså- rumårtugut." parnaerussivit maKaissinartut „pinerdlugtulerinermik inatsisip er- KutineKarnigssånut akornutausima- ssok tåssauvoK inatsisinik uniorKutit- sissut erngerdlutik inigssineK ajomar- nere. nåpertutingitdluinarsinauvoK sordlo nakuserdlune arneriniardlune pinerdlugtuliortartoK ernartuneKar- nigssåta tungånut ilaginarsimåinåsav- dlugo. kisiåne parnaerussivit amigau- tigåvut. isertitsissariit måna atortar- pavut, kisiåne sivisumik måtussisima- nigssamut atorsinåungitdlat. pinerdlugtulerinermik inatsisip a- tarKineKarnera agdlisagaluarpox inat- sisinik uniorKutitsissut erngerdlugit parnaeruneKarsinångoraluarpata. ne- riugpugut Nungme inigssiviup ajor- nartorsiut tamana ikiorsersinaujumå- rå. isertitagssat Nungmut åma Nung- mit angatdldniartarnere ajornaKutig- ssaKangitdlat. ajunginerpausagaluar- Pok tdussuma saniatigut K’aKortume Ausiangnilo mdtussiveKartugpat. tau- va parnaerussagssat sinerissamit ta- marmit pissut igdloKarfingne tduku- nane pingasune katerssornenartåsaga- luarput. kisalo piler ssårulenarpoK Nungme politit igdlutåsassut parnae- russivigtalingmik 1969-ime K’axortu- milo 1970-ime.“ suleKatigiffdluarneK „justitsministeriemut måna ataler- nerse nåmaginartipiuk?“ „justitsministeriemut atalemerput nåmaginardluinarpoK. soruname påsi- narpoK Kalåtdlit-nunåta taima takor- nartautigissup ingerdlatiniarnerane autdlarnautåne ilåtigut ajornartorsiu- tigssaKåsassoK, atautsimutdle issiga- lugo ajungitdluinartumik ingerdlavoK. pingårtumik politit KUtdlersånik su- leKatigingnigdluarnerput nuånåruti- gåra. Kalåtdlit-nunåt tåssanilo ajor- nartorsiutit soKutigineKartorujugssu- put, pisinaussardlo nåpertordlugo iki- uniarneKarpoK.“ inugtagssat atorfigssaKartitatit pig- ssarsiarisinauvigit? “ „tupingnaraluartumik månåkorpiaK politit tatdlimat nutåt pigssarsiarini- arnerat ajornakusorpoK. tupingnarpoK tåssa Kalåtdlit-nunåne pissutsit nå- pertordlugit akigssarsiat pitsauku- lungmata, ukiune sujugdlerne mar- dlugsungne Kåumåmut 750 kruninait migssilioraluardlugit, Danmarkime politit atuarfiånérérnikut akigssautit autdlarKautigssait 1600 kr. migssilior- tug'ssaungmatigik. KinuteKartut 20— 21-ni,k ukioKartugssåuput Kavdlunå- tutdlo ima pisinautigissugssauvdlutik politit atuarfiåne atuaKatausinåusav- dlutik. Kagfariartornigssamut ilimanaute- KardluarpoK politéKarfit kalåtdlinit ingerdlatarineKaleriartortugssaung- mata. tamåna K’utdligssane perérpoK ukiup KerKa matuma sujomatigut po- litéKarfik kalåtdlimik nålagartårmat, tåssa politiuneK Holger Poulsen, imåi- ngilardle politit maunga suliartortitat ukiune aggersune pingitsorsinaugi- vut.“ suliagssat amerdliartortut „måne politimestereKarfingme su- liagssat amerdliartupiloKissut inugta- kitdliordluta nåmagsiniartarpavut. ag- dlagfingmiut saniatigut ikiorteKarpu- nga fuldmægtigimik, politiassistent- imik isumagingningnermilo sujuler- ssuissumik kaujatdlaisitat atordlugit inugtigutdlo atåssuteKardlune ilitser- suiniarneK pitsauvatdlårsimångilaK, månale Nungme politéKarfiup suju- lerssortåta politiassistent Carl Peder- senip ilitsersuivdlune sulineK sujuler- ssulersimavå, tamatumungalo peKati- gititdlugo fuldmægtigigssamut nutå- mut aningaussanik akuerssissoKarsi- ■mavoK. 1963-ime politimesteritut atorfik ti- gugavkule måne atorfeKarfingmit u- kiumut autdlartitarpavut 5—6000 ag- dlagkat telegramitdlo. ukioK kingug- dleK 11.000 migssiliorpait. suliagssar- parujugssuit avdlatut ajomartumik pingitsailisimavånga sungiusimavdlu- agkåka kisisa suliarisavdlugit tama- tumunalo pissugssauvfingma pingår- nerssaisa ilait pingitsortariaKalersi- mavdlugit: pinerdlugtunik isumaging- ningnerup pitsångorsagaunigsså ava- tivtinutdlo polititut takutinigssaiput. kigsautigigaluaKåra Kalåtdlit-nunå- ne uvdlumikut ajomartorsiuterpag- ssuit suliarinerine OKaluserineKarne- rinilo politit ilautineKarnigssåt, uva- ngalo nangmineK påsisitsiniamermik sulinermut ilaujumagaluaKaunga. ki- siåne avdlatut ilioriusigssaKarsimå- ngilanga taimågdlåt atorfingma pissa- riaKartitarinerussai suliarisavdlugit". co. sukuarKat pebermyntigdlit kussanartunik pugdlit 19

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.