Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT
THULILIARNEK
xangale pilerssårtarsimagaluarama
angalassarnerma ilainik oxalugtuaru-
mavdlunga, kinguartitertuarsimavdlu-
go kisame mana agdlalålerpunga: tai-
ma tåssångåinartigissumik agdlaler-
nivnut pissutigåra unuk måna Kalåt-
dlit-nunåta radiuane autdlakåtitaK
„sussagssarinerpåka?" tusarnåravko.
silarssuarme erKigsivitdliorfioKissume
erKigsinerup pilerfigisinaussåtut aper-
ssuissup naggatåtigut akissutitut eri-
narssortingmago „erKigsineK Kulivti-
nit pivoK nunavtinut".
AvanerssuaK Tunulo landsrådimut
ilaussortaKalermatale landsrådip for-
retningsudvalgia (tåssa landsrådimut
auvarneK
aussaK auvariardluta autdlarpugut.
atåta OKarpoK Tasiussamut avangnar-
dlermut auvariåsassugut. taimane si-
samauvdluta: uvanga atåtalo, Kuna-
råtilo Gåbalo. Tasiussamut pigavta
atåta OKarpoK eKalungniåsassugut. ta-
mavta nigsileriardluta eKalungniar-
dluta autdlarpugut.
kua tikikavtigo ujarKat atåine exa-
lungnik ujåssilerpugut. taimaitdlunga
Gåba takulerpara nigsiginiånguatsiar-
toK. orneriatdlaravko eKaluit mardluk
nigsiniarai. åipå nigseriarnerdliordlu-
go ujai-Kap atånut tarrissivai. ujarxap
igdlua’tungåtigut uvanga alåkariartor-
dlugit takulerpara exatdlup paperua
nuisalårtoK! perxigsåKalunga nigsi-
nialerpara nigsitdlugulo.
kisima eKalugdlimga aterpugut. a-
tertitdluta pukOKaugut. atåta oxarpoK
nangmineK esaluk ukiartusagamiuk
uvagut piumatdleruvta aterumårtu-
gut. pukorérdluta ateriatdlaravta exa-
luk orérsimagå. nereriardluta Kuna-
råtilo umiaussårKamik avalagpugut
esalungnik misiliniardluta. soxå-
ngingmatdle tulagpugut. unungmat
inai’pugut aKagumut auvardluta aut-
dlartugssauvdluta.
aKaguane uvdlåkut autdlarpugut.
ingerdlagavta taserssuaK saniorKU-
kiartordlugo, sineriardlugo kangimu-
karpugut. taserssup kangiatigut a-
vangnamut sågpugut. avangnamukar-
niardluta atåtap tugto uparuarpå,
tauva KimålerérsoK. Gåbåkut utarxi-
galuariardlugit atåta serKuinarpoK.
tugto uperKajåvdlune KimålersoK Gå-
bap maligdlugo nangigpå. toKungmat
pilariardlugo autdlarjdgpugut. inger-
dlavdluta ama atåtap tugto takuvå.
tåuna ama pissaråt. pilariardlugo aut-
dlancigkavta tårsilermat inigssarsio-
raluaravta nanissaKånginavta Kissug-
ssanik nutsugdluta nunåinarme inig-
ssiorpugut.
aKaguane autdlarKigkavta tårsiler-
sok sinånut pivugut, aicagukutdlo
angerdlardluta neiciliorpugut. mama-
aaut.
Niels Lorentzen, 11 år,
Narssalik.
ikingutitårusugpit?
KavdlunårKamik
Danmarkime aviserujugssuit ilåt
„Politiken" agdlagarsivfigårput aper-
KuteaartoK méricanik inusugtuarxa-
nigdlo Kalåtdlit-nunånit Danmarkime
méraKatimingnik inusugtoKatiming-
nigdlo agdlagfigissaKartarusugtunik
„Politikein“ åma „Atuagagdliutit“ av-
Kutigalugit nalunaertalersoKarsinåu-
nginersoK. armt „Politiken“-imérsut
sujugdlit måna ilångupavut neriug-
dluta iliv.se uvavtinut nalunaerumår-
tuse. Kavdlunåtut agdlagsinaussaria-
KarpoK; pexataorusugtut „Atuagag-
dliutit“-nut nalunaiginarsinåuput.
tauva atise sumiunisilo uvagut „Poli-
tiken“-imut ingerdlateriusavavut. 16
tikitdlugit ukiugdlit nalunaertarsinåu-
put.
Hans Christopher,sen, 14 år, Gran-
bakken 3, Hillerød. Interesser: fri-
mærker, skole, skiture, gode bøger
m. m. Ønske: jævnaldrende dreng
fra Grønland.
Steen Svensson, 10 år, Bakkesvinget
4, Bagsværd. Interesser: frimærker.
Ønske: jævnaldrende fra Grønland.
Dorte Clausen, 10 år, Strandboule-
varden 145, 5., København 0. in-
teresser: pop (Rolling Stones), bal-
let og svømning. Ønske: jævnal-
drende fra Grønland.
Birgitte Westergaard, 10 år, Vestre
Kongevej 31, Viby, Jylland. Inter-
esser: svømning, bøger, påklæd-
ningsdukker, pop (The Beatles).
Ønske: en pige på samme alder fra
Grønland.
ilaussortat pingasut landshøvdinge
sujuligtaissoralugo landsrådip suliag-
ssautainik årKigssussissartut, landsrå-
diio atautsimitinago sivnissuvdlutik
sunigdlunit aulajangersaissartut) pi-
lerssålersimavoK Thule, Angmagssa-
lik Scoresbysundilo tikerårumavdlugit
erssiutigssatut nunavtine inatsisit nå-
lagkersuineruvdlo tungåtigut tåukuå-
taoK Kitåne pissutsinut naligititauler-
nerånut.
majime 1964 Thuleliåsavdluta Ka-
ngerdlugssuarme katerssupugut, åma-
lo „Atuagagdliutit" åraigssuissuat
Jørgen Fleischer avisiliortutut ilagi-
savdlutigo. landshøvding, Peter Heil-
mann Jørgen Fleischerilo såkutut
tingmissartuånik catalinamik uvdlå-
kut autdlarmata uvagut Hans Lyngelo
amerikamiut såkutuisa tingmissartor-
-ssuånut agssartumut ilaussugssångor-
pugut. Kangerdlugssuarme danskit
såkutuisa nålagåta atåssute«autau-
ssup major Petersenip akunitarfing-
mut aingmatigut tingmissartugssavti-
nukarpugut. månalume tingmissartoK
jetimik ingerdlassunik sisamapiluner-
ssuarnik sarpilik, auleringnik natålig-
ssuaK. utaraigatdlarpugut sule usiler-
sormåssuk, utaraisålo agdlagartaku-
jugpagssuit imersordlugitdlo atsiorti-
terpavut. inernerarmata ikiartulerpu-
gut amerikamiut såkutut nålagarpag-
ssue angnikujuinarssuit 20 migssåini-
tut ilaoKatigisavdlugit. amerikamiut
isårérmata isileraluartugut, tåunaKa-
me åma anialerput, sunauvfa tingmi-
ssartoK orssersornenångitsoK orsser-
sorKårnialeråt — puigoraluarsimaga-
miko. orssersornigsså erKåingigpåssuk
orssuerutordluta xanoK iliorKajaici-
nerpugut maungåinaK miniåsagalua-
ruvta, tåssame OKautigingmåssuk
imiårKat karsit 1.200 usiliusimagai,
tåukualo saniatigut angutit 20 sivner-
dlugit ilaussorisavdlugit.
kisame inermata isålerpugut. ise-
ravta tingmissartup iluane majuartar-
figtigut majuarKårdluta inimut Kut-
dlermut inigssipugut. uvanga nerri-
viup sanianut ingikama amerikamiut
såkutut nålagarssuisa mardluk ilaliu-
pånga åipå sanivnut åipålo akivtinut
ingitdlune. avangnamukarnerssuarput
tamåt akivtinitup åssilissaKåtårtuar-
påtigut. åssiligunisigut inerdlunilo
åssilivingme tunuatigut åsserput amu-
savå Kalipautilingordlune inerérsima-
ssok. nerriviup xånut ilivdlugulo ig-
dlakasisaoK.
tingmissartorssuarput autdlarsara-
me nipitungårame KOKiånguleKissugut
usine oKinguångitsut artujapalårnagit
KangåtakulagssuaKaoK. avKutåne ting-
missartoK aulallsagpat sanivtinitut
imiårKat karserpagssuit portusorujug-
ssuit agdlunaussarssuarnik napertug-
kat sarrisagpata piunérutitaussug-
ssaugavta agsut xiviatdlåvåka. Kuja-
naKaordle KaKutigut ivkulorujugtara-
luardlune aulanersiortingingmatigut,
nalunaerautavdlo akunerisa sisamag-
ssåt Kiterxutdlugo tingmerérdluta
Thulep såkutoKarfianut, tåvanimiutut
„Pitugfingmut", mikasexaugut, tåssa-
lo kitå nivtaitdlersoK. såkutoKarfiup
nålagaunerssånit Kellerimit danskit-
dlo såkutoKarfingme atåssuteKautigi-
ssånit såkutut imarsiortut nålagaisa
angnerit ilånit kommandør Clausen-
imit tikitdluarKuneKarpugut. tåukualo
OKarput ilavta såkutoKarfiup avisimi-
nik naKiterivia pulaoråt. uvagut aku-
nitarfingmut najugagssavtinut „North
Star Inn“-imut (avangnåta uvdloriåta
akunitarfianut) nagsatavut erxukiar-
torKårdlugit ilavut ornigpavut, tåssa-
lo åssiliseKåtårnivut autdlartitdlugit.
tåssångånit angerdlaratdlarpugut a-
kunitarfingmut avdlanik atissaleriar-
tordluta såkutoKarfiup nålagaunertå-
.nut pulaortugssaugavta. akunitarfing-
me åsit uvagut Hansilo ineKatigigdlu-
ta inigigsåKaugut, inerput kussanaxi-
ssunik peKUsersugaugame, tåuna
kiagssuaK kisime avångunarpoK iga-
låt magpemeK ajornaKigamik, unua-
imilo atissaKarata sinigfivta xånut siå-
ginardluta siningniartarpugut, tåssale
kiagsiornermit.
løviarax Tuluit-nunåne inusimassoK arnaminii soKufig ineKångiisoK pårineKardlualersimavoK. løviarax uma-
ssunik katerssugausivingme nangminerssorfumif pigineKartume inungortussoK Macy Cowleyimif pårine-
KalersimavoK, arnap faussuma uvia cirkus Berfram Millime Kufdlersauvdlune. uvane fakuneKarsinauvox
løviarax Cowleyip nuliata inåmtox. åpakåp Rosiemik atigdlip løviarax milugiipå xingmivdlo Yulap nå-
kufigerxigsårpå løviarxap akornusersornexånginigsså.
unukut såkutoKarfiup nålagauner-
ssåne wingcommander Kellerime
isersimaorpugut, sutugagssanik ajor-
ssånguarata, tåssångånitdlo såkutut
nålagaisa nerissarfigssuånut nerer-
ssuariartorpugut, Pitugfingme såkutut
nålagaisa Kutdlersait tamaisa ilagalu-
git. aitsåt taima sujatartugagssavtinik
neKinik angitigissunik takuvunga, tå-
ssame nerssussuit piarxat avguinavig-
dlugit sujåsimagunaramikik. avdlat
nerissavut takornardluinaravkit su-
ssusé påsingilåkalunit. nerinivtine
xernertuinarnik åssuaKissunik saxi-
ssoKarpugut. pigatdlarata soraeravta
åma tåssa såkutut nålagaisa isersi-
maortarfiånut ingerdlåpåtigut, amax
tumerparpårtartoK Kardlortartumik
påtagtumigdlo ilalik alxkusersuiartor-
dlune Amerikamit aggersimassoK tu-
sarnåriardlugo, najorsiumassunilume
tamåssarssuit Kinertuåginagagssat.
aussame AkunåK
aussame AkunåK tamavingme xor-
sorKinaussarpoK. åma aussame måni-
liardlune nuånertaKaoK. unukut inar-
dlune imerxutailarpalåK tusåvdlugo
isinigkiartuårdlune nuåne!
åma aussaK tuperiarångavta nuåne!
aussaK kåmagalo najagalo tilioriar-
dluta paornaKutinik nutsugdluta kå-
maga OKarpoK: „imaKa taKussavut
Kingmit nerivait.“ uvanga OKarpunga:
„nåme, nerinaviångilait". paornaKuti-
nik nutsorérdluta ineravta takoriat-
dlarigput tauvauko. taxussavut King-
mit nungukait. taimane angerdlåinar-
pugut tiliomatalo.
åma aussax Sagdlerssuarmut inu-
ssariaravta nuåne! kisiåne taimane
Kimataugavta ajoK! kisiåne Akunåmut
iporiarnerit imaKa 100-inåuput.
Karen Krabbe Nielsen, 11 år,
AkunåK.
uvangåsit tusarnårtitsissut avångugiv-
dluinaxåka —- nipilerssomermik so-
KutigissaKångivigkama.
use, avisip naKiterivianit anigavta
bilimik angalaor.Kåratdlarpugut, ilåti-
gut umiarssuaK sigssamitoic såkuto-
Karfiup ingnåtdlagissamik pilersui-
ssua timangersordlugo. erxå angner-
tungitsumik imarnerssaugame åjukua
sigssap avatinguane puissit xagssima-
ssut. pilerigigaluameimit ujarKanik
mitdlordlugit erKorångavtik imamut
nåkatsiåsåput, puigunigdlo sikumut
KaKeriardlutik KagssimarujorKiliså-
put — autdlaiseKaråine nerinariauga-
luit.
aKaguane uvdlåkorsioréravta Thu-
lemut (K’ånåmut) tingmissartusav-
dluta autdlariartorpugut. tingmissar-
toK mardlungnik sarpilik såkutunik
agssartut angatdlatigårput Pitugfiup
nålagaunersså nangmineK ingerdlatit-
sissuvdlune, silagigssuardlume seKina-
reKissoK uvalikut alianaitdlerugtortox
K’ånåp avatåne iluliarssuit erxåne si-
kumut mitdluta. kommunalbestyrelsi-
mut ilaussortanit tikitdluarxuneKar-
dluta pisuinax igdloKarfiliarpugut ig-
dlumutdlo norgemiut Nordpoliliara-
luartut inigisimassanut inigssineKar-
dluta tamavta ingmikut ineKardluta.
tauva niuvertukunut neriartorpugut
Thuleme pissortat såkutoKarfiuvdlo
nålagaunertå ilagalugit, alianaitsu-
migdlo unugsiordluta. unuarortOK a-
ngerdlardluta åma palasikunut -aku-
nikatdlarujugut nåmagtivigdluta må-
tagtordluta, sunauvfalume palasiku-
nut isilinguåsagavta. uvdloK unuardlo
åssigingmik seirfnersorssungmat sila-
lo alianaexingmat unuarukåtigut —
seKinerdlo KutdlariartuinalersoK —
inariartuinai^pugut.
aKaguane kommunalbestyrelse a-
tautsiméKatigårput, uvalikutdlo nå-
magsigavta, igdloKarfingme takusarti-
niagkat takusarpavut, ilåtigut kost-
skole, nåparsimavik, OKalugfik utor-
Kaitdlo igdluat. nåparsimavingme nå-
piparput tusåmaneKardluartoK Inu-
kitsupaluk, 1912-imiugunarpoK Knud
Rasmussenip avunarssuaK sermer-
ssuaK Tunumut itivikamiuk ilagisi-
masså — utorKarssuångorsimagaluar-
dlune sule perKigsox. utorKait igdluå-
ne utorKait mardluinåuput. åipå Usu-
kutax agsut inugsiarnersoK, oKalung-
neK sapiussarame ussersornermigut
OKalugtupåtigut ilåne sermip xupar-
ssuanut nåkardlune uvdlut 9 sermip
iluanisimavdlune, kumanigOK inussu-
tigalugit. ujardlugo ArKiukut agdlu-
nåmik ningitsivigalugo uvdlut Kuli-
ngiluagssåne KaKisimavåt — tuping-
naxaoK pinertusimåssusia. (tåuna tå-
ssa Peter Freuchenip atuagkiame ilå-
ne iluliarssuarmut aserorfigititdlugo
Kangångorértitaralua).
anigavta tupingnaKaoK issikiviup
alianåissusia (igdlut tamåkua igdlo-
Karfiup Katsingnerssånikamik). avå-
mut Kiviardlune sikorssuaK iluliar-
ssuarnik KeKertanigdlo putussuvfigi-
neicarsimassutut itoK. KavungarssuaK
Savigsiviup tungånut angmaritorssuaK
tamarme sikumik KagdlerneKarsima-
iSSOK seKernup Kingorfigisimagå mi-
nguitdluinartutut issikoKalersitdlugo.
Pitugfiup tungånut kangerit ungale-
riåt ivnait aputeKarpiångitsut timgu-
juartitdlutik, åxavnalo sermerssup
imamut atanera majoriarssuaK (Poli-
tikens Bræ), tåssagoK såkutoKarfing-
imut ximugsit majuartagåt. uvangalo
igdloKarfingme igdlut Kaliait issigile-
ravkit erKarsaKaunga, tåssame igdlut
nuisassut tamarmik pujorfeKånging-
mata, måssa silarssuarme issingner-
påt ilåne inungnit najugarineKardlu-
tik. igdlut tamåkua (atorfigdlit igdlue)
tamarmik ingnåtdlagissiorfingmit ki-
agsagaugamik imermigdlo kissartumik
pilersugauvdlutik, tåssalume tamar-
mik uvfarfeKardlutik.
(nr.-me tugdlerme nangisaox)
FERD’NAND
<»)
Køkkenskriver
fe
uvangale neri-
ssagssiordlanga!
32