Atuagagdliutit - 02.02.1967, Blaðsíða 17

Landshøvdingip ilitsersutd
landsrådime ingmikut ilaussortau-
titat pivdlugit najorKUtagssat nutåt
Kalåtdlit-nunåt landsrådimut Ki-
nersissarnerme landsrådimut Ki-
nersivingnut 16-inut avgorneKar-
Pok ukununga:
1- Nanortalik
2. K’aKortoK
3. NarssaK
4. Påmiut
5- Nuk
6- ManitsoK
7. Sisimiut
8. KangåtsiaK
9- Ausiait
10. Bugten
11. Disko
12. UmånaK
13. Upernavik
14. Thule
15- Angmagssalik
16. Scoresbysund.
landsrådimut Kinersivingne tåu-
kunane ingmikut tamane lands-
fadimut ilaussortagssaK atauseK a-
Pierdlanerit taisinerisigut lands-
radimut KinigaussåsaoK, imåipoK
Kinersivingme atautsime Kinigag-
ssångortitanit amerdlanerpånik tai-
PeKartup Kinigaussarneranik ma-
leruarKussaK nåpertordlugo. male-
ruarKussaK tåuna månamut lands-
radimut Kinersissarnerne atorne-
^artuarsimassoK aprilip 28-åne
1967-ime landsrådimut Kinersinig-
Ssarne ama atuinåsaoK. OKåsaugut
KinigagssångortitaK Kinersivingme
atautsime taisinernik amerdlaner-
Panik angussaKarnermigut Kini-
SaussugssaK tåssåusassoK „lands-
radeKarfingme Kinigkatut" lands-
radimut ilaussortagssaK, åma OKå-
saugut tåussuma „landsrådeKar-
'ngme ilaussortauneK" angusima-
ga landsrådime ingmikut ilaussor-
lautitaKarnerup anguneKarnigsså-
P'k maleruarKussat nåpertordlugit
naussortagssanik amerdlanerussu-
Oik landsrådimut KinigaKarsinau-
nlaunerup igdluatungeKarnera na-
lonaerniardlugo.
landsrådeKarfit 16-iungmata tå-
s®a landsrådimut ilaussortagssat
»landsrådeKarfingne Kinigkat" ta-
Paatigut 16-iujuåsåput.
landsrådip isumaKatigissuteKar-
neratigut Kalåtdlit-nunåta mini-
steriåta landsråde kommunalbesty-
Jelsitdlo il. il. pivdlugit inatsisine
PngaveKartumik maleruarKussat
Putåt atulersipai aprilip 28-iåne
967-ime landsrådimut Kinersinig-
SSame sujugdlermérdlutik atorne-
^artugssat, tåukulo maligdlugit
andsrådip ilaussortai „ingmikut
1 aussortautitat“igut amerdlisine-
Karslnåuput 16-init katitdlugit 21-
ogordlugit. ingmikut ilaussortauti-
at arnerdlåssusé avdlångorarsinåu-
Pot kisiåne tatdlimat Kångingisåi-
Pasavdlugit. taimalo landsråde
aPriiip 28-åne 1967-ime Kinersiner-
KinigaussugssaK 16, 17, 18, 19,
rne
20
maalunit 21-nik ilaussortaKaler-
sinauvoK — kisiåne Kavserpiaunig-
sujumut OKautigineKarsinåu-
PgilaK.
landsrådip ilaussortai ingmikut
aussortautitaKartarnermik male-
luarKussat nåpertordlugit Kinigau-
ssugssat landsrådimut ilaussorta-
'usåput. taimalo tamåkissumik
aisisinautitåusåput ilaussortatdlo
andsrådeKarfingne Kinigkat tai-
aerKatigalugit sujuligtaissumut,
nUjuligtaissup tugdlianut udvalgi-
oidlo Kinigausinåusavdlutik.
1 ngmikut ilaussortautitaKarner-
e Pingårnerpåmik pissusigssan
nauvoK inuit atautsimortut Kini-
gagssångortitatdlunit atausinait
ingmikut ilaussortautitångortine-
Karsinaussugssat taisinernik amer-
dlasunik aulajangivigsimassunik
Kinersivingme ilaussortångornig-
ssamut taisinerit nåmagutumik ki-
nguneKéngitsornerisigut „atorneKå-
ngitsortunik" angussisimåsassut.
inuit atautsimortut tåssausinåu-
put Kinigagssångortitat partimut
atautsimut ilångunermingnik na-
lunaersimassut taimatutdlo Kini-
gagssångortitat Kinersinerme ing-
mingnut katigukumavdlutik nalu-
naersimassut.
oKauseK „parti" angnertorujug-
ssuarmik isumaKartineKåsaoK kå-
tuvfik sunaltinit sujulerssuissug-
ssaminik kåtuvfik sivnerdlugo su-
linigssånut piginåussuseKartitdlugo
KinigaKartOK taimatut akuerine-
Karsinåusangmat. parti atauseK år-
Kigssussaugune hovedbestyrelse-
Kardlune nunaKarfingnilo ingmikut
bestyrelsilingnik ingmikortortaKar-
dlune hovedbestyrelsip partime o-
Kartugssaussutut Kutdlerpåtut Ki-
nigagssångortitat partimut atati-
neKardlutik Kinigagssångortinerat
Kinersinerme pissortanut akuerssi-
ssutigisavåt.
atausinauvdlutik Kinigagssångor-
titut åma ingmikut ilaussortautitå-
ngortineKarsinåusangmata tamatu-
munga pissutauvoK partip atautsip
kåtussivdlutigdlunit Kinigagsså-
ngorteKatigit ingmikut ilaussor-
tautitångornigssap tungåtigut atau-
sinauvdlutik Kinigagssångortituni-
ngarnit iluagtitsinerunigssaisa pi-
ngitsorumaneKarnerat. atausinauv-
dlune KinigagssångortitoK taimai-
livdlune partitut tungaveKardlune
ingmikut ilaussortautitångorsinåu-
saoK, imåipoK taisinerit ilaussortå-
ngutåungitsortut atausinauvdlune
Kinigagssångortitup, katussivdlutik
. KinigagssångorteKatigit partivdlu-
nit taineKarnerisut amerdlatigissut
taimatut åma ingmikut ilaussor-
tautitaunermik angussaKautausi-
nåusavdlutik. tamåna peKatigalugo
landsrådimut Kinersivit Kinersi-
ssugssarpagssuaKartut landsrådi-
mut Kinersivingnut Kinersissugssa-
kinerussunut nalerKiutdlutik aju-
nginerussumik ilaussortaKartitsi-
nigssartik angusinaussarumårpåt.
landsrådimut Kinersinigssamut
Kinigagssångortinermik nalunaer-
figssat suliåuput tåukunatigut Ki-
nigagssångortitunut oKautigissug-
ssångordlugo Kinigagssångortitu-
nik avdlanik katusseKateKarner-
dlutik imalunit partimut atautsi-
mut ilångusimanerdlutik.
landsrådimut Kinersinigssamut
Kinigagssångortinermik nalu-
naernigssamut maleruarKussat
imåiput:
landsrådimut Kinersinerme Ki-
nigagssautiniagkat sivnissugssauti-
niagkatdlo nalunaerutigineKarne-
rat Kinersiviup kommuniane Ki-
nersinerme pissortaussunut tuniu-
neKarsimåsaoK kingusingnerpåmik
KinersinigssaK sujorKutdlugo uv-
dlut 45-gssåne nal. 18.
landsrådimut Kinersinigssamut
Kinigagssångortitanik nalunaerutit
atsiorneKarsimåsåput landsråde-
Karfingme Kinersissugssanit Kini-
gagssångortitsissussunit ikingner-
påmik 20-nit amerdlanerpåmigdlo
30-nit. tåssa Kinigagssångortitamut
atautsimut Kinigagssångortitsissug-
ssanik 30-nit amerdlanerussunik
atsiortitsiniartoKåsångilaK. tamatu-
munga tungavigineKarpoK inung-
nik nangminérdlune „misilivdlune"
taisisitsissoKånginigsså. Kinersi-
ssugssaK atauseK Kinigagssångorti-
tanut ardlalingnut Kinigagssångor-
titsissusinåungilaK. Kinigagssångor-
titat tamarmik ingmikut mardlung-
nik sivnissugssalerneKåsåput. Kini-
gagssångortitat sivnissugssatdlo Ki-
nigagssångortitanik nalunaerumut
atsiordlutik nalunaersimåsåput Ki-
nersinerme Kinigagssångortitau-
nermingnut akuerssivdlutik.
piuminarnerunigsså pissutigalu-
go Kinigagssångortitsissut, Kinigag-
sséngortitat sivnissugssatdlo Kini-
gagssångortitanik nalunaerumut
tåussumalunit nungnerinut atsior-
sinåuput, tauvalo Kinigagssångorti-
tamik nalunaerutip tuniuneKarne-
rane nalunaerutip nungnere pissa-
riaKarneratut atsiorfiusimassut na-
lunaerumut nangminermut kåki-
gusimåsåput.
Kinigagssångortitanik nalunae-
rume Kinigagssångortitsissut ater-
mingnik, sunermingnik nunaKar-
fingmingnigdlo nalunaersimåsåput,
Kinigagssångortitsissutdlo ilåt a-
tauseK piginåussuseKartitåusaoK Ki-
nigagssångortitsissut tamaisa siv-
nerdlugit agdlagsimavfik tåuna
pivdlugo sågfigingnissutinik tigusi-
nigssaminut. tugdluartusaoK Kini-
gagssångortitsissoK ilane sivner-
dlugit iliornigssaminut taimatut
piginåussuseKartitaussoK Kinigag-
ssångortitanik nalunaerutit tuniu-
neKarfigssåta Kanigtoralånguane
najugaKarpat.
Kinigagssångortitsissut arKe
JandsrådeKarfingme Kinersissug-
ssamit avdlamit kimitdlunit piu-
maneKarpata Kinersinerme pissor-
tanit tåussumunga oKautigineKar-
tåsåput.
Kinigagssångortitanik nalunaerut
atauseK taimågdlåt Kinigagsså-
ngortitap atautsip ax-Kanik imaKar-
sinauvoK.
KinigagssångortitaK atauseK mar-
dlungnilc kikorpiaunere taineKar-
tunik sivnissugssalerneKåsaoK, tåu-
kulo Kinigagssångortitamut sivni-
ssunigssamingnut KanoK tugdlerig-
sineKarnerat nalunaerume agdlag-
simåsaoK. inuk atauseK Kinigag-
ssångortitanut ardlalingnut sivni-
ssugssausinauvoK, itinigagssångor-
titardlo atauseK åma Kinigagsså-
ngortitanut avdlanut sivnissug-
ssausinauvoK. Kinigagssångortitat
sivnissugssatdlo nangmingneK Ki-
nigagssångortitsinerme agdlagsi-
mavfingmingne Kinigagssångortit-
sissusinåungitdlat.
inuk atauseK Kinersinermut a-
tautsimut agdlagsimavfingmut a-
tausinéungitsumut Kinigagssångor-
titatut nalunaerneKarpat Kinigag-
ssångortitaK tåuna pivdlugo nalu-
naerut sujugdliuvdlune tuniune-
KartoK kisime atortusaoK. Kinigag-
ssångortitat sivnissugssatdlo nalu-
naerutiginerine Kinigagssångortitat
tåukua andsa nunaKarfisalo sania-
tigut avdlanik nalunaeruteKarto-
KarsinåungilaK.
KinigagssångortitaK atauseK Ki-
nersinerme katusseKateKarnigssa-
minik partimutdlunit atautsimut
ilångunigssaminik kigsautenarpat
maleruarKussat måko malingneKå-
såput:
landsrådeKarfingme atautsime
1 andsrådeKarfingnilunit åssigxngit-
sune Kinigagssångortitat ingmikut
il aussortautitaKarnermik landsråde
kommunalbestyrelsitdlo pivdlugit
inatsisine atulersitaussumik tunga-
vigssaK, tak. xdnersissarnermik Na-
lunaerut § 57, nåpertordlugo lands-
rådime ingmikut ilaussortautitau-
nigssaK angusinaujumavdlugo Ki-
nersinerme katusseKateKarsinåuput
partimutdlunit atautsimut ilångu-
nermingnik nalunaersinauvdlutik.
KinigagssångortitaK atauseK parti-
mut atautsimut ilångusimagpat Ki-
nersinermilunit Kinigagssångorti-
tamik avdlamik atautsimik ardla-
lingnigdlunit katusseKatéKartug-
ssångorsimagpat tamåna Kinigag-
ssångortitanik nalunaerume OKau-
tigineKåsaoK.
Kinigagssångortitap atautsip par-
timut atautsimut ilångunerane par-
tip hovedbestyrelsiata Kinigagsså-
ngortitap nalunaerutigineKautåti-
gut tåussumalunit nungneratigut
atsiordlune Kinigagssångortitap
tåussuma partimut ilångunera a-
kuerisavå, tauvalo partip bestyrel-
siata Kinigagssångortitamik nalu-
naerut tåuna nalunaerutivdlunit
nungnera bestyrelsip atsiugå Kini-
gagssångortitap Kinersinerme pi-
ssortaKarfianut nagsiutisavå. kaju-
migsårutigineKarpoK agdlagkatigut
Kinigagssångortitap Kinersinerme
pissortaKarfianut atåssuteKarneK
nalornissornarsititdlugo partip be-
styrelsiata Kinigagssångortitanik
nalunaerfigssaK nåtinago telegra-
mikut Kinersinerme pissortat tåu-
ko Kinigagssångortitsinerup akue-
rineKarneranik agdlagkatdlo nag-
siuneKarnerånik nalunaerfigissåsa-
gai. taimailissoKartitdlugo Kinigag-
ssångortitsinermik nalunaerut tåu-
ssumalunit nungnera partip besty-
relsianit atsiugaK Kinigagssångor-
titanik nalunaerfigssap Kångiute-
rérneratigut Kinersinermik pissor-
tanut ångutisagaluarpatdlunit.
KinigagssångortitaK atauseK par-
timut ilångunerminik nalunaerér-
sok partip akueriumångigpago Ki-
nigagssångortitaK tåuna kisimit-
dlune Kinigagssångortitatut issigi-
neKåsaoK. åma taimåisaoK Kinigag-
ssångortitap partimut ilångunera-
nik partip akuerssinera telegraml-
kut nalunaerutigineKångigpat Kini-
gagssångortitanigdlunit nalunaer-
figssap Kångiutinginerane Kinigag-
ssångortitap Kinersinerme sujuler-
ssuissoKarfianut ångusimångigpat.
Kinigagssångortitat Kinersinerme
Kinigagssångortitanik avdlanik ka-
tusseKateKarneråne katusseKati-
gingnerme tamatumane peKatau-
ssut tamarmik ingmikut Kinigag-
ssångortitaoKatimik ingmikut ta-
marmik Kinersinerme pissortaKar-
finut Kinigagssångortitanik nalu-
naerutit KinigagssångortitaoKati-
mik Kinersinerme pissortaKarfing-
mingnut tuniussait atsiordlutik a-
kuerisavait. atsiornerit tamåko Ki-
nigagssångortitanik nalunaerutit
nungnerisigut pisinåuput. åmåtaoK
Kinersinerme pissortanut telegra-
mikut nalunaeruteKaratdlarnigssap
il. il. tungaisigut partimut ilångu-
nerup erKartorneKarnerane sujuli-
ne OKautigineKartut atusåput.
landsrådime Kanon ingmikut
ilaussortautitsineKalertåsava?
KinersineKarérångat kikut lands-
rådimut Kinigaussut nalunaerssor-
neKartåsåput.
sujugdlermik Kinersivingne Ki-
nigaussut 16-it avguåuneKåsåput.
nunavtine spejderit tangmårsimane-
rånut peKatauneK nuånertaKaoK.
spejderit utornalaunerussut kisimik
peKatautineKartariaKångitdlat, neriu-
tigineKarpordlume danskit spejderit
méraunerussut åma Kalåtdlit-nunåli-
arnigssåne ilaussarsinaujumårtut.
anguniarneKarpoK kalåtdlit danskit-
dlo spejderit ataKatigingnerat ima
nukigtutigilisassoK malugineKarsinåu-
savdlune imarpik ikårtarfilerneKarsi-
massordlusoK tåssuna agssavtigut eKi-
sinåusavdluta.
kalåtdlit nukagpiarKat spejderit
Kangerdlugssuarmit Sisimiunut nunå-
kut angalanigssame peKataujumassut
åma agdlagsinåuput unga: „K’atångut"
ekspedition. Det danske Spejderkorps,
Frydendalsvej 32, København, V.
OKautigineKåsaoic peKatåusagåine
17-inik ukioKartariaKarmat.
Poul Madsen.
Sv. Brandt og
, Godthåb.
B 11. Serie B.
125 hk. Power-
shift og
torque converter.
Her er ingen træstubbe at sidde orpit kipissat månguinik måne ig-
På. Men en sten går også an. siavigssaKångilaK, åmale ujarxat
atorsinåuput.
HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI
HOLBÆK
umiarssualiorfik umialsialiorfigdlo
rv il tassauvoK masKina usuersui nuKigton buiiagssanui ariurnartuiujugasuauiui
nalerKutoK. Kavata KajangnaitsorssOp tunuane namagsisinaussai nangmingneK ta-
kutitsiput: 11.500 kg-nik kivitsisinaussoK nivautaussarssuane tungaviliutdlugo.
4-takts dieselmotor 6-inik cylinderilik 115 SAE hk-nik nukigtussusilik. — K 11 étå-
ssiuartarpoK suliagssanut oKimaitsorujugssuarnut sanåjugame ukiut tamaisa suliuar-
tardlune - aserfatdlagtailineKarnigssålo sunane.
Hanomag-ip entreprenøreKarfiata pigissarai nivautaussarssuit usilersutitdlo kigu-
taussarssuarnik agssakåssugdiit ama gummiussunik agssakåssugdlit 55 hk-nit 165
hk-nut.
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
er den stærke læssemaskine til de helt svære
aver. Bag dens kompakte ydre skjuler sig ydelser,
der taler for sig selv: 11.500 kg løftekraft i skovl-
tyngdepunktet. 6 cyl. 4-takt dieselmotor, der udvikler
115 SAE hk. — K 11 holder til svære, udmarvende be-
lastninger fir ud og fir ind - det er de bygget til -
og med et minimum af vedligeholdelse Hanomags
entreprenørprogram omfatter dozere og læssemaskiner
pfi larvebånd og gummihjul fra 54—165 hk.
København — Herlev —
Sønderlundvej 218
Telegramadresse:
CEMENTINDUSTRI —
Telex 5565
17