Atuagagdliutit - 02.02.1967, Blaðsíða 28

1966-ip aussaunera
tuluarKat sisamaliat tatdlimanik ukioKalerKåmerdlutik atualersimassut, atuariartorKårmata åssilineKarsimåput.
ateKarput Lucille, Yana, Edward åma Christopher, naggateKardlutik Meacham. mérKat arnåta neriQtigisimavå
Kitorname alutorineKarpatdlånginigssåt atuartututdlo avdlatut pineKarnigssåt. atuartitsissut neriorssuisimåput
mérKat arnåta kigsautigisså erKortlneKåsasoK. alutorineKarsimåputdle atuariartorKåramik åssilineKarsimaga-
mik avTsinut ilångutagssamik.
aKigsseK tulugar aio
julip uvdluisa 4-åne autdlarpugut
EKalungnut pårdlernut Amer-agdlip
påvata kujatåtungånut eKalungniar-
dluta, måssa eKaluit sule kungmut a-
kungiutivingikaluartut, taimåitordli-
me Kagssutinik pissaKarfigssångorér-
sut. sujornatigut julip 10-åne kuk ti-
kikångavtigo eKaluit kungmut majo-
rérsimassarput. taimanikutdlume Kag-
ssutit atorneK ajorpavut, nigsik kisi-
me eKalungniutaussarpoK. kup akua
nåmik KagssuteKarpoK. taimanikut
narssarmiut kisingajangmik EKalung-
nitarput, KaKutigut Nungmingånit ti-
kiutoKartardlune.
kisa aussarsiornerput autdlartiniar-
tigo. sunauvfale julip uvdlue amerdla-
nerit sialugsiorfigisavdlugit. uvdlup i-
lå nivtarune ernlnånguaK siagdlilisaoK
Kujanartumigdle anorimik angisumik
anordlerneK ajormat ajortitångilarput,
åmame pigssarigsåravta. eKalulårtuar-
tarpugut ugsangneK ajoraluardlugit.
eKaluit silatoKigamik tupingnarpat-
dlångitdlat avdlånguteKåsagunik. kup
akuane Kagssuterpagssuit eKaluvdlune
ersinarunartaKigamik. kisiånime pini-
ariarpavut ukiup pigssainik piliartor-
niardluta, sivisukulugtumigdlo piniar-
tarpavut pigssarsiarisinaussavut nå-
malerserdlugit.
KangatsiaK kungme nigsinaK såku-
galugo sapåtip akunerinå tarajortig-
kanik Kiluatagssanigdlo nåmagtikå-
ngavta kimukartarpugut. månale tai-
mailiorneK ajornarsivoK.
aussaK julip sisamåne autdlaravta
julip 22-åne tikipugut nåpartat angi-
sungitsut mardluk imerdlugit, tåssa
uvdlut 18-it. autdlarfigput tikivfigput-
dlo pinagit. kungmutdlo aitsåt major-
nialersut, sordlo oKarérsunga julip
Kulingåne majorérsaraluardlutik.
Kanganitsat uterfigerKilårdlugit.
mérauvdluta Kanåsunilerångavta a-
ngajorKåvta ilitsersortarpåtigut susa-
tinata sigssaliåsångitsugut imånutdlo
mitdlusångitsugut, eKaluingoK silato-
Kigamik imarpaluk Kimarratigissar-
måssuk. åma ulugtugssamut erdlavi-
kunik perdlukunik erKaerKungitdlui-
narpåtigut. kungmilo kuvdlo akuane
eKalungmik avdlamigdlunit asiussu-
MAESTRO
Hi-Fi lydbånd til økonomipris!
- et selvtrKdende AUDIOTAPE produkt
Import; Frode Herløv & Co., Kbh. K
mik takugunik kisiåne nunamut Ka-
Kitdlugo.
månåkutdle eKaloKartit mianer-
ssorfiginéruput, mérånguit umiartua-
Kåtårtut imånutdlo mitdlordlutik. i-
nersimassut aKuteralangnik autdlaKå-
tårtut, eKaluit silatussusiånik nalussut.
tamåssa ilait Kagssutit avatåtungånut
kisardlutik akornåne natdlugtut. tåu-
ko piniagait sianisimångitdlat inug-
tailunit sianisimångitdlat.
eKaluit nujuaKigamik aKuteralang-
nut ersisoKaut. ajunginerugaluarpoK
kina eKalungniarfingmut pigune aKU-
teralane pérdlugo Kagssutiminik suli-
ssåsavdlune. benzina, solarolie olialo
imånut sianigivdluinartariaKarpoK, e-
Kaluit sordlugeKigamik mianernaKaut.
taimaitdlutingme eKaluit tåkussa-
rigsInaKaut tamåssalo unukut teriang-
niakasik unukut erKanårtarniardlune
aKagugOK åsit siagdlisaoK. igpigssup
sinånut igsåvdluta Kagssutit issiging-
nårdlugit eKaluit napitaraut. nunar-
ssuaK KorsorKigsiartuåK, seKineK tå-
kutilåriartoK inuit ipernatdlo Kima-
rugtortut sialuit tugtaraut, soKutåu-
ngilarme salorKuteKardluaravta.
taimaitdluniåsit iterpugut seKinilår-
tuinarssuaK. årinåsit Någssuarmit a-
KuteralagssuaK KapugssuaK kisime.
igpigssup nuatigut taimak ivkuluinar-
ssuput, sussunuko? timimikut atissa-
Kångitsorssuit uvininarssuit, imågdlå-
me indiånernik takugatdlarujugut. å-
ma uvdloK tåuna aKuteralak sukaKi-
ssok tulagpoK. tulagsimatsiåinaK mé-
rånguanik ikisseriardlune avalåina-
KaoK. uvangåsit nuånarivatdlångilara
eKaloicarfingne imåne ikagkianik nuå-
narissaKångitsugama. ilame autdlara-
mik takorKuniarpåme sukåssutsine.
autdlarugtordlune imap narKata ku-
agssugartakasianut sarpingmigkame
taimak sikåinarssuvoK. Kanga silag-
tuatdlak. tikiutut ilångue KaerKussiu-
matut angmagssat Avangnåta ang-
magssai ussorssuit tåteråtsiarssuitdlo.
imågdlåmiå Kålerdluta, KujanaKigu-
joK. ajortaraluarpordle Kagssutingue
eKutikorssuit inimigineK ajormatigit.
taima uvdlut ingerdlåput pingåku-
lugtunik pisimassoKarane. kisiåne nu-
ånåriarssuit tikiussortuartarput pini-
arfivta imartåne agssagtuiartortut. ki-
sa EKalungne aussarsiornerput tåssu-
nga kigdlinaratdlardlara.
23. juli Nungmut tikipugut sule sila
seKinilivingitsoK, sialuk kujativtinit
aggersoK. Kujanardlume peiKigdluta
tikitdluarpugut.
(normume tugdlerme nangisaoK).
pavane pavaninarssuaK tulugaK su-
mik isumakuluteKarpalungeKalune
tingmerussårpoK, sianitsorpatdlaria-
rångamilo uligtardlune. unaluname
nangiarneK nalussoK, asulume Kerna-
ringuåkuloKalune.
„å, asuna pinga silutorniakasik," a-
KigsseK apume Kaugdlorinavigssuarme
tulugkap tingmitdlarKissusianut si-
ngånguatsiaKalune nipigtuniarnago tu-
sårKungikaluarnermit oKamivoK, una-
luname KaugdloreKalune. tagpava tu-
lugaK sumik sianigissaKångipaloKalu-
ne tingmiuarsinarpoK, ila sordlulunl-
me takussagssarsiorane sujumuinaK
issigissoK.
„å, taimak sianitsigissumik uvdlu-
mikut nåpitaKarusungilanga amame
OKaloKatigisavdlugo pissariaKartingit-
dluinarpara, taimangme soKutaugunå-
ngitsigissoK". aKigsseK isumaliuinar-
poK ujarKavdlo mitsimavfingme sa-
nianut alångortanut torKumiardlune
takuneKarKungikaluarnermit.
tulugaK navianartumik erKarsarpa-
lungeKalune sukåssutsine aulagsagti-
nago tåssångåinarujugssuaK eKaitsu-
niarpaloKalune, tingmitdlarKissutsini-
lunit takutiniånguatsiardlugo aorsao-
riatårpoK aKigssivdlo mitsimaviata er-
Kånut nunitdlardlune. taimågdlåtdli-
uname. eKilo pavfa Kungujugsimangå-
rame nauk kåpajårpasigkaluardlune.
„goddag, KaKortulinguaK,“ tulugaK
inugsiarnerniavigdlune pigsiatdlariu-
tigalugo taimak OKånguåkulugpoK u-
naluname perrualårpaloKalune.
„najugkavnut tikitdluarit". aKigsseK
nikagingnigpalugdlune OKarpoK sa-
pingisaminigdlo påsitinavérsårdluara-
luaKalune.
„uvangåsit uvdlumikut uninganiå-
ngeKigama, samaniå inuit igdloKarfiå-
ne mitsimagama. imågdlåtdlume agta-
kutordluatårpunga. pissauneKåssuse-
ra ersigigunaramiko inuit piniångila-
nga. autdlaisersungitdlatdlunime". sa-
pingisaminik nipine perrualårtiniar-
dlugo tulugaK OKalugtuarpoK.
-----------------------------------
Penneven søges

Frk. Astrid Starup, 16 år, De Gam-
les Hjem, Filskov, Jylland, ønsker en
grønlandsk penneven, helst en ung
mand på en 17—18 år.
Karen Esrom Christensen, 12 år,
Alleen 73, 5.th. Kastrup.
Interesser: ridning o.m.a.
Ønske: pige på samme alder.
Birgit Smedegaard Jensen, 15 år,
Hammershusvej 47, Aarhus V.
Interesser: sport og bøger.
Ønske: dreng på samme alder.
Bodil Olesen, 14 år, Rolighedsvej 19,
1. Helsingør.
Interesser: pop, klaverspil, dans, bø-
ger, spejder og at sy.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
Berit Zeiter, 9 år, Gigesti 10, Herlev.
Interesser: alt.
Ønske: pige på samme alder.
„taimangme Kalipautilugtigalutit pi-
lerigineKarunangivigputit, amame i-
luaKutaulånginavit. uvdlorssuarmiåsit
angalaorujorsimavutit tarfinavigdlu-
tit. uvanga uvdlume nikingangilanga,
naussunik nerissagssaKardluarama."
aKigsseK iluarusugpatdlårane akerdli-
llVOK.
„ha, iluaKutåungitsunga. Kujanarme
Kaugdloringmik ånoråKånginama, i-
mågdlåme agtakorsiorångama ipang-
heK ajorpunga. taimåitumik-una ilig-
tut åssuartigingitsunga". tulugångua-
kasik kamautdlagsimavdlune akivoK
igdlamutdlumiåsit sangutinardlugo. a-
KigsseK akisavdlune oKariaraluartoK
igdlamut sanguterKigsårdluåinarpå,
avdlatutdlo ajornaKingmat aKigsseK
igdlaKatauginarpoK, nauk akilertoru-
magaluaKalugo.
„unapilugssuakasik", aKigsseK ig-
dlaraluardlune ånuleriatårpoK nangig-
dlunilo: „sianitsupalåkasik, asule tar-
finartoK iluaKutaugane tingmiuåginar-
tOK pavaninarssuarmit nerissagssarsi-
ortartoK, maujugissaKångitsoK. uva-
guvtitut inulerniarit; naussut vitami-
neKardluarput inussutigssanigdlo uliv-
kårdlutik. tauva erKigsivdlutit asuler-
ssuaK tingmeKåtårnak inulisagaluar-
putit imaKalo inungnit piniarneKarta-
lisagaluardlutit iluaKutauvdlutitdlo
nerineKartalisagaluardlutit". aKigsseK
akerartuivoK, silaKardluåsångitsutut-
dlo issigiuardlugo.
„å, umånguåK, atale kamagsårinak",
tulugaK manigupaloKalune såimarsai-
niarpalugdlune perrorninilo katavigsi-
mavdlugo akinguåkulugpoK. „ata, a-
sulinarssuaK OKalungnak. isumaKar-
putit inungnik neriumaneKardluarta-
ravit iluaKutauvdlutit. KujanaK sulu-
gigsungugavit imågdlåt iluaKutauju-
manak Kimårssuatårtarputit. ilatit i-
nungnik nerineKardlutik iluaKutau-
ssarmata isumaKarputit åma ivdlit i-
luaKutauvdlutit. tamåne issertortuåi-
narputit Kaugdloringmik ånorålerdlu-
tit apumut åssinguvdlutit torKortariv-
dluarniésagavit. ånorame ipagtikumå-
ngitdluinartarpat aputausorineitarKU-
galuarnermit. uvanga Kernertumik å-
noråKartuåinarpunga tamatigutdlo er-
ssarigtuåinardlunga, nauk iluaKutau-
niångikaluardlunga. agtakut silutdlo
ipangnartaicingmata Kaugdlorigkalua-
ruma ipalertusagaluaKaunga. iluaKu-
tåungitsungilangale. nerissagssarpag-
ssuit asule asiuinartugssaugaluit ne-
riniarssarissariaKartarpavut asiuinar-
toKarKunago. taimaisivdluta uvaguv-
linut ilaKutaringnut suliarentussau-
ssok nåmagsiniartuarparput, nauk ta-
kungnigtartut isumaKartaraluartut
sianinermit taimak inuseKartuartugut.
KujanaK suliagssarput nåmagsivdluar-
tarparput, nauk sorssungneKaraluaKa-
luta. agdlåt nungutineKarnigssarput
inungnit sulissutigineKaraluarpoK.
ilame tamavta sianitsuvugut. silatu-
galuaKaluta kukussarpugut, OKaratå-
xaluaKalutalo aporfeKartuåinarpugut.
inunerput tamåt sorssugtariaKarpugut
suliagssissutaussoK nåmagsiniardlugo.
umåssuseKartugut tamavta ingmikut
suliagssarput nåmagsissariaKarparput,
suliagssaK mikigaluarpat nikanaralu-
arpatdlunit. KaKortulissåginarputit,
Kernertumåginarpunga. tåuko atissåi-
naråvut ilisarnautigalugit. suliagssa-
vutdlo åssigingikaluartut suliagssarå-
vut“. tulugaK KarssupInaraluartoK a-
Kigssimit tusarnårdluarneKarpoK; isu-
maKatigingåramiugdlo sikimatdlagfi'
gå.
kingornalugOK tulugkamik asigi-
naigaluarminane. imågdlamigoK uv-
dlumimut inoKatigigdluarput, akornu-
tigisinaussatigdlo iluarsaKatigigtaler-
dlugit. tamarmingme åssigigput ting-
miåinaugamik.
OKalugtualiortoK Peter Semsen,
K’aKortoK.
auvariarneK
aussaK auvariardluta autdlarpugut.
ingerdlavdluta Tasiussamut avang-
nardlermut pigavta unuerKåriardluta
aKago’Kaungmat autdlarpugut. Taser-
ssuaK sanerKuteriardlugo Mortap ko-
rua avKutigilerdlugo atåta OKarpoK:
— måna sunauna? uvanga akivara:
— sermerssuaK-una!
Mortap inånut pigavta tåssane ne-
rerKåriardluta ingerdlarKigpugut. ku-
kut ikåravta Alångup ivnånut pigavta
alersivut isugutavatdlåKingmata taor-
serKåriardlugit autdlarKigpugut. uva-
likut Imaersartup Kagdlorssua avKU-
tigalugo tupaKaugut tugto sordlung-
mitigalune pangatdlusermat. tauva a-
tåta serKorpoK, tugtulo upipoK. uva-
nga nangipara.
augtoravtigo nåmagsisariardluta
autdlarpugut. Alångup ivnånut pigav-
ta sujatsivugut; tåssanilo unuivugut.
aKaguane kingumut pisorujorpugut.
ingerdlaniardluta atåta OKarpoK: —
KorortuarKap imagssai puigorsimava-
vut. avdlatut ajornaKingmat aivavut.
aigavtigik ingerdlaniardluta takuler-
pavut Kérdlutut, tauva OKåtaissaler-
pavut. kangimut ingerdlagaluaravta
kimut såginarpugut, Alånguvdlo iv-
nånut pigavta nangmagkersoriardluta
autdlarKigpugut. ingerdlatitdluta u-
nigkångavta Kinertaraluarpugut tug-
tunik takujumårsoraluta, soitångilar-
dle. Mortap inå unuivfigssarput sule
tikinago nigssavarssuk uningavivta i-
låne issigingnårparput iniminit aniv-
dlune nerissoK.
aKaguane ingerdlavdluta inuit taku-
gavtigik atåta Korortumik serKormat
uvanga Korortuantamik serKorpunga,
takussavtalo akivåtigut. nåpikavti-
gik atåtap OKarfigai neKiminermik a-
vigserKuvdlugit. avigserérmata inger-
dlarKigpugut, SerKortarfingmutdlo pi-
gavta aitsåt serKortalerugtordluta he-
likopterit mardluk kitivtinit aggerput.
åmut ingerdlandgkavta unigtugutdlo
helikopterit mitsimagaluardlutik ti-
ngissut åipåt erKavtinut mipoK åipålo
avdlamut. erKavtinut mitup åipane
KaerKUvå, tingmilåriardlunilo erKav-
tinut mipoK. ingerdlatitsissup atåtap
OKaloKatigai, helikoptererusugsoralu-
nga aperitipånga. uvanga pilerigalu-
arpunga atåtale piumångingmat —
Kasusimanermit — helikopterit tingi-
put, uvagutdlo aterpugut.
sineriardluta eKalungniaraluarpu-
gut, kisiåne eKaloKångilaK. uteravta
Neria avai’Kutileravtigo erKarpugut.
Narssalik kangerKuteriaravtigo siku-
nik ulivkårmat uterpugut kitårKut-
dlugulo ornigtitdlugo mardloriardluta
unigtortarpugut. Narssalingmut tiki-
leravta erKarpugut. tikikavta nior-
Kaeriardluta majuarpugut.
Konrad Joelsen,
skolehjemmet, Påmiut.
I Anthon Berg's fornemme gaveæsker er hvert
enkelt stykke chokolade en udsøgt nydelse -
en kompliment til modtagerens gode smag ...
ANTHON BERG
LEVERANDØR TIL DET KONGELIGE DANSKE HOF
28