Atuagagdliutit - 02.02.1967, Blaðsíða 19

Grønlands ældste død
Grønlands antagelig ældste mand,
. °k Kristiansen, Jakobshavn, er død
1 en alder af 92 et halvt år. Han var
i Thule i 48 år fra 1914 til 1962, og har
aft meget stor betydning for Thule-
efolkningen, både som missionær og
Vetl sit personlige eksempel. Enok Kri-
stiansen, der var en nær ven af Knud
Rasmussen, var også berømt som stor-
fanger. I 1962 flyttede han til sin føde-
by Jakobshavn, hvor han siden havde
boet på byens alderdomshjem. Dette
billede blev taget, da han fyldte 90
år den 7. juni 1964.
nunavtine utorKauneK
nunavtme utorKaunerssaugunartOK,
nok Kristiansen, Ilulissat, toKUVoK
jj-igssåt KiterKutdlugo ukioKardlune.
. hulemisimavoK ukiune 48-ne, 1914-
lrbit 1962-imut, avanerssuarmiunutdlo
agsut suniuteKarsimavdlune ajoKer-
suiartortitatut sulinermigut inunermi-
gutdlo maligagssiuinermigut. Enok
Kristiansen åma piniartorssusimavoic
Knud Rasmussenilo inugatdlarmat iki-
ngutigivdluarsimavdlugo. una åssili-
ssauvoK Enok Kristiansen 90-ilingmat
junip 7-iåne 1964.
årnit aké nutåt
Puissit amisa akinik KGH-p nutå-
tni^: årKigssussinera sineriak tamåker-
dluS° nåmagigtaitdliutigineKarpoK,
nalunaerutaussartunitdle atausinavik
manamut AtuagagdliutinutaoK nagsiu-
neKarsimangmat tåuna kisiat ilångu-
slnauvarput.
Upernivingme fritidsudvalgip år-
Kl§ssugånik atautsiminerme niuver-
^UP Pinn Søltoftip åmit aké nutåt nav-
SLnautigalugit åmit angissutsimikut,
‘keKarnermikut suliarineKarnermikut-
dl° assigingitsut takutikai nalunaera-
Suautikut OKautigineKarpoK, nalunae-
rntdlo ilåtigut ima ilaKarpoK:
takutitsinera tamåna påsissu-
tauvdluartutut oKautigissariaitarpoK,
P'ngårtumik pitsaunerit ilåitut naut-
s°rssussagssanik amérniartarnerup a-
l°rnarsivdluinangajangneranik oKa-
ugtuartuvdlune åmit takutlneKartut
SuHaunermikut malungnavigsumik i-
Ss°rnauteKångitsut amerdlanerssait
maligtarissagssat maligdlugit klasse
k'mitugssatut oKautigineKartarput; å-
lr>itdlo takutineuartut Kulit migssåni-
^U1 akiat avguaKatigigsitdlugo 15—20
kfonlnauvoK.
KGH amérniartarnerup tungåti-
Sut taima sukangatigissunik maligta-
Gssagssaliorsimangmat, pingårtumig-
dl° uPornåkut åmeriniapilornarsine-
'sta nalåne piumassarineKartut nå-
ilaussorpagssuit
dloaUSSUt 18,213 nunavta Danmarkiv-
19rr akornane ingerdlåneKarsimåput
la 1965-imut nalerKiutdlugo i-
p Ssut 20 Pct-imik amerdleriarsimå-
u . ’ 1966-ime nunavtinukartut 9.139-
u inaaput Danmarkiliartutdlo 9.074-i-
s *rrJaV(1lutik. amerdlanerpåt tingmi-
imr umut ilausimåput. taimatut 1966-
n 6 .Umiarssuarmik nunalitut 847-i-
dlutikn^PU*; avala2tu^dlo 681-iusimav-
k0!.9^-ime nunavta Danmarkivdlo a-
naa<: ilaussut 3000-usimåput. tama-
lo45 ing0ma ilaussut ukiut tamaisa
n.lf Pct-imik amerdleriartarsimå-
namångitsut
magsiuminåisaKingmata, ilåtigut aper-
KutigineKarpoK KGH kisime amernik
pisiortortuartugssatut erirarsautigine-
KarnersoK. norgemioK ilåtigut åminik
suliarineKångitsunik soKutigingniler-
simagaluartoK erKaineKarpoK angne-
russumigdle ericartorneKarane.
nunavtine amersiagssaileKissartor-
pagssuit erKaineKarmata periusigssaK
navssårineKarsinaugpat åmit nunav-
tinit ånisingikaluardlugit tunissauv-
dluarsinaussut KularutigineKångilaK.
sinerissavta ilåne angnikitsujungnaer-
sunik pisiniarfiutigdlit ardlåt tamåku-
ninga soKutigingnilersineKarsinauga-
luarpat Upernivingme pisiortortugssa-
mik navssårneK ajornarunångikaluar-
poK, amisivigssamik pilersitsinigssaK
akisorujugssunaviångingmat. piniar-
tume igdlue amerdlanertigut mikissui-
naussartut ardlalingnik åmerivfigi-
savdlugit periarfilugtarmata ilitsivig-
ssardlo ajornakusortardlune.
nanut nalunaerKutsigkat
nénut pissusinik misigssuinermut
atatitdlugo Norgeme issigtunik misig-
ssuivfiup 1966-ime aussåkut Spits-
bergenimut ilisimassagssarsiortitsine-
låne, magister Thor Larsen, nålaga-
ralugo, nånut sisamat nalunaerKutser-
neicarsimåput.
tåuko nånut sisamat nalunaerKut-
serneKarput plastikimik saviminer-
migdlo siutimikut igdlugtut. amåtaor-
dle Kardlue kakiorneKarput Kugtorai-
lo igdlugtut KalipangneKardlutik ki-
sitsisinik Kernertunik angisunik.
nånut tåuko Kalåtdlit-nunåta ilåne
sumilunit takuneKarsimåsagaluarpata
autdlaineKårsimåsagaluarpatalunit ki-
nutigiumaneKarpoK påsissutigssanik
nagsitsissoKarKuvdlugo unga: Norsk
Polarinstitut, Oslo, imalunit Vibe,
Zoologisk Museum, København, nå-
nut nalunaerKutainik nagsiussissou a-
kigssarsisaoK 150 kr-nik.
norskit ilisimassagssarsiortuinik au-
ssamut SpitsbergenimukandgtoKå-
saoK, neriutigineKarpordlo nånut a-
merdlanerussut sujugdlertut itumik
nalunaerKutserneKarumårtut.
Chr. Vibe.
A. Manniche emainiardlugo
tingmissanik ilisimatup Kalåt-
dlit-nunånilo ilisimassagssar-
siortartup A. L. V. Mannichep
inungorneranit ukiut 100-ngu-
såput februarip 19-iåne
Gundsømagleme inungorpoK, angu-
tå igsiautsiortuvdlune åmerissartuv-
dlunilo. agdliartorfia tamatumalo er-
Kå alianaitsorujugssuvoK, tamånalo
pissutausimagunarpoK umassut, pi-
ngårtumigdlo tingmissat inuneråmk,
mérautitdlunile soKutigissaKalernera-
nut.
1890-ime iliniartitsissutut inerpoK
Jonstrup Seminariame, tamatumalo
kingorna Jyllandip kangia’tungåne
tugdlianilo 1896-imit Roskildeme ili-
niartitsissuvoK tingmissanut tungassu-
nik ilisimatusautigalune.
Mylius Erichsen 1906-ime Tunup a-
vangnånut ilisimassagssarsiormat pe-
KatautineKarpoK milumassunik ting-
missanigdlo ilisimassagssarsiornerup
ukiunik mardlungnik sivisussuseKar-
tup ingerdlanerane påsiniaissugssatut.
uterame nagsatai måna København-
ime Zoologisk Museumime katerssu-
gautinut ilautineKarput, ilisimatutut-
dlo misigssuinermine pigssarsiane a-
tuagkiamine „The terrestrial Mammals
and birds of North-east Greenland"-
imik atilingme agdlautigai, Tunumilo
inuneK ilisimatorpalårtungitsumik ag-
dlautigå atuagkiamine ateKartume
„Midnatssol og Mørketid“ime.
ilisimassagssarsiornerup kingorna
Københavnime najugaKalerpoK uma-
kalåtdlit frimærke
avdlanalårtut nutat
nauk kalåtdlit frimærké danskit ag-
dlagkerinermik isumagingnigfine na-
KiterneKartaraluartut tuniuneKartina-
tigdlo misigssordluarneKartaraluartut
nåkutigdlissoK arajutsissaKartarpoK
angnertungikaluamik avdlanit åssigi-
ngissutaussunik. taimaingmat frimær-
kinik katerssissartut inåneicarput fri-
mærkinik nutånik sarKumersoKarne-
ssunik tingmissanigdlo kivfiaissartu-
tut, tamatumalo nalåne atuagkiortuar-
poK angnerussunik mingnerussunig-
dlo, sordlo „Danmarks Sangfugle" å-
ma atuagarujugssuaK „Danmarks
Fugleliv" suliaralugit.
Mannichep suliå avdla autdlainiar-
neK pivdlugo atuagkiarissartagaine
erssersineKarpoK atuagkiane ukunane
årnigssugaine angnertunigdlo ilångu-
ssaKarfigissaine: „Jægeren i Naturen"
åma „Håndbog for Jægere", atuag-
kiat angnertut pivdlugit suleKatigig-
dluartitsisinaunine erssersipå atuag-
kap pingasunik ingmikortortagdlip
„Danmarks Pattedyr“ip suliarineKar-
nerane årKigssuissunermigut.
Tunume piniariartitseKatigingnut,
Østgrønlandsk Kompagnimut direk-
tøriuvoK sujulerssuissunutdlo ilau-
ssortauvdlune, taimatutdlo atorfeKar-
nine pissutigalugo 1919-ime Tunuliat
sujulerssorpai, angalanerme tåssane
piniariartarfit ardlagdlit tungaviler-
dlugit.
Manniche 1906-ime ilisimassagssar-
siortunut peKataunine pivdlugo for-
tjenstemedaljamik sarKarmioKartoK
januarip arfineK-åipåne 1957-ime to-
KUVOK.
1. O.
60 miil. kroner
igdlunut
Grønlandsråde atautsimlkiar-
KuneKartoK martsip 8-åne, ilå-
tigut OKatdlisigisavdlugo ukioK
måna igdluliagssat
Grønlandsråde atautsimikiarKune-
KarpoK martsip 8-åne, tamatumanilo
rådimut sarKumiuneKåsaoK 1968-ime
sanaortugagssanik pilerssårut. piler-
ssårut tåuna aitsåt taima angnertuti-
gaoK ilanartugssaK ikiuissarneK isu-
magalugo igdluliortiternermik angner-
tumik.
ukioK måna nunavtine igdluliagsså-
taoK sangmineKåsåput, angnertussut-
simikut sujornatigut nagdlersimane-
Kångitsut. 1967-ime nunavtme igdlu-
liagssat 60 mili. kr-nik akeKåsåput.
nunavtinit
siko USA-mut?
amerikamiut sonutigigåt nu-
navtinit sikup imigagssamut
akuliutagssatut atorneKarnig-
sså
Bostonime igdlussissarfit ilåne sa-
nigtukut KaerKussinerme sikumerngit
avgugkat nunavtiningånérsut takuti-
neKarsimåput sutorniartarfiutilingnut
amerikamiunut avisiliortunutdlo. tai-
mailiortoKarsimavoK nunavtinit sanå-
lugkat Danmarkimitdlo nunanut av-
dlanut niorKutit sarKumersineKarne-
rånut atatitdlugo. tamåna pivdlugo
Bostonime avisit ilåt agdlagsimavoic:
„Danmark ajungitsortaKaraluarujoK —
tåssalo sikutOKaK."
siko takutineKartoK tåssausimavoK
generalkonsul G. F. K. Harhoffip nu-
navtinit USA-mukåusimasså vicedi-
rektør Magnus Jensen avKutigalugo.
sikugdlernermut tungatitdlugo ge-
neralkonsul Harhoff OKauseicarpoK:
— soruname taimatut takutitsineK
ilumérsårnerinåungilaK, taimåikaluar-
tordle åma asulérnerinåungilait. isu-
maga maligdlugo Kalåtdlit-nunåta si-
kua atorfigssaKardluarpoK. whiskymut
akuliutisavdlugo imermit Kerititami-
ngarnit pitsauneruvoK, putdlartårKa-
nik akoKarame augkångat Kagfakå-
ssartunik. åmale Kalåtdlit-nunåta si-
kua sikuliamit nigdlerneruvoK tai-
maingmatdlo sivisunerussumik aug-
kiartortardlune kisalo minguitdluinar-
tUVOK.
Bostonime takutitsinerme igdloKar-
fingme sutorniartarfiutigdlit ardlag-
alit OKarsimåput soKutigigigtik siku-
mik nunav tiner surnik pisinigssau, tai-
maingmatdlo ilimanarsinauvoK siku-
mik USA-mut niorKuteKarnigssaK.
tamåna pivdlugo generalkonsule o-
uarpoK: — angutit Kulitdlunit siku-
tartineKarsinaussugpata avgordlugit
pértuissugssanik USA-mut niorKutig-
ssatut, tauva takutitsinerput asullnar-
simåsångikaluarpoK.
rit tamaisa taimåitoKarsinauneranik
arajutsinavérsårtarKuvdlugit, Frede-
riksbergime Sorøp erKånltume kæm-
nere J. P. Jensen „Berlingske Tide-
nde“-me agdlagpoK.
J. P. Jensen 1951-mit 1965-imut nu-
navtine kæmneriusimassoK ukiut ar-
dlaKaKissut ingerdlaneråne nunavta
frimærkinik påsiniaerKigsårsimavoK.
ilåtigut OKalugtuarå portugkat nagsiu-
neicarnerat 1906-ime akilerneKartaler-
sok, agdlagkatdlo frimærkivé sujug-
dlit 1. december 1938 sancumersut.
portugkat mærké uvdlormit taineicar-
tumit atorungnaerput.
kalåtdlit frimærké agsut katerssu-
garineKarput nunanilo avdlane soku-
tigineKartorujugssuvdlutik åssiliarta-
rissartagkatik avdlåkajåt agdlagkeri-
ssoKarfiuvdlo naKiterisitsissausia pi-
ssutigalugit.
OKaluserissagssaK soKutiginautilik
avdla tåssa Nungme KGH-ip pisiniar-
figssuata pigingneKatigigtut ingerdlå-
neKalernigssånik aperKut. tamåna pe-
Katigalugo pilersugssauvortaoK
KGH-ip pisiniarfisa avdlåtaoK taima-
tut ingerdlåneKalersinaunigssånik a-
perKut.
HØJ PRIS BETALES
for grønlandske mønter forsynet med
indskrifterne Angmagssalik — Gibb-
sandson — Ivigtut — Thule.
Firma Hagerup, Livjægergade 39,
København 0.
Knud Rasmussenip højskolia
junime 1967 Kåumat atausen KajårKiornermik sårKutérKiornermigdlo
kursuseKartitsiniarpoK Kåiniomerup puigutsailineKarnigssånut suliner-
mut ilångutugssamik. ilaunermut akiliutigssaK 450,00 kr. — nålagauv-
fingmit tapivfigineKarnigssamik KinuteKartoKarsmauvoK.
umiarssuarmik aggertugssanut avKutå akeKåsångilaK.
peKataorusugtut kingusingnerpåmik 15. april nalunaersinåuput, høj-
skolimut agdlagdlutik.
H. C. Petersen — sujuligtaissoK.
taimaingmat tupingnarpoK Skandi-
naviame kataloginut ilånguneKarneK
ajormata kalåtdlit frimærké ilaming-
nit avdlaulårtunik Kalipautigdlit av-
dlåkutdlunit erKuméKutigdlit. tamå-
ssa ingmikut itunik katerssuissartu-
nut suliagssarujugssuvoK manamut
agtorneKångitsoK, J. P. Jensen agdlag-
poK nangitdlunilo:
kontorchef Karlo Lindskogip kalåt-
dlit frimærké pivdlugit ingmikut ka-
talogiliå erKarsautigingikåine kalåtdlit
agdlagkanut frimærké ilamingnit av-
dlaulårtut ingmikut agdlautigineKar-
simångitdlat, taimaingmat avdlanalår-
tut matuma sujornagut erKartorneicar-
simångitsut ilait tainiarpåka:
frimærke tungussan 10 ørilik Chri-
stiåt X-ånik åssiliartalik Kaumaneru-
ssumik Kalipautilingnik tunumigut
sungårtumik nipineKutitalingmik å-
malo tårnerussumik tunumigut Ka-
Kortumik nipineKutitalingnik ilaKar-
poK.
umiarssuaK sikusiut „Gustav Holm“
frimærkimut 50 ørilingmut tungujor-
tumut åssiliartaliuneKarsimavoK. fri-
mærkip tåussuma G-értåne nardlusu-
Ijungitsumik titarneKarpoK Kalipauti-
lingmik. avdlåussut taimåitOK ama 30
ørilingme naKerKigdlugulo 10 ørimik
ilassame sakiagdlutip akiorneKarnig-
ssånut katerssuinerme atorneKarsi-
massume åma ipoK.
frimærkime 30 ørilingme Knud Ras-
mussenip åssinganik åssiliartalingme
augpalugtoK-KaKuartumik augpalug-
tumigdlo Kalipautilingme Viggo Bang-
ip atia V Kuleringnik naggaserneKar-
simavoK.
kisalo frimærkime 35 ørilingme
Frederik LX-ånik åssiliartalingme
„35“-ip nalåne titamerup avatåne Ka-
lipautilingnik mardlungnik simerne-
KarpoK.
iliniartitsissugssarsiorpugut
iliniartitsissumik kalåtdlimik KavdlunåtorsinaussumigtaoK Knud Ras-
mussenip højskoliane pigssarsiorpugut 1. juli 1967 autdlartitugssamik.
ukiunut mardlungnut kontrakteKåsaoK, Lov om statens tjenestemænd
i Grønland, lønningsklasse 13. maligdlugo akigssauserneKåsaoK.
højskolime lejlighedimik nutåliaussumik inigssaKarpoK. påsissutigssat
kigsautigineKarsinaussut højskolimut sågfigingningnikut pineKarsinåuput.
højskolip sujuligtaissua sågfigineKåsaoK. — kingusingnerpåmik 15.
marts nalunaerfiusinauvoK.
H. C. Petersen.
uvdlumikut sikåvaraKarpat
Hvis der var noqen cerut i dag,
tåssaussariaKarpOK KING EDWARD
så må det være KING EDWARD
HNG EDWARD
19