Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 14

Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 14
Kujatåne ilaussartaut åipertariaKalerumårpa ? angatdlat unisanane angalaortitaussoK — sikunit ungussauvdlu- tik uvdlune arKanilingne sapernussut 18-inik ilaussonardlutik ngiugpata angatdlatit mardlutiler- tariandsåput. „Nauja" angatdlatigi- gatdlaravtigo ilauniartut ardlciKå- ngitsuinait itigartitarpavut ilaussut amerdlavatdlålerérnerat pissutiga- lugo. 1965-ime 1966-imilo åma ar- dlaleriardluta ilaussut kigdlilerta- riaKartarpavut 80-it angugångavti- gik. KGH-p ilaussunik angatdlåssissutå „Tåteråic“ ukiune kingugdlerne pingasune unigpiåsanane Narssarssuarmut, Narssamut, K’aKortumut Nanortalingmutdlo angalaortitaussoK mikigissulersutut sule OKautigineKarsinåungilaK, ukiutdle ar- dlanangitsut Kångiugpata aussaunerane dipaKartitariaKalerumårpOK — angat- dlåtut ukiut tamaisa amerdleriartarnerat taimaigindsagpat. Kåumåmut 1500 sømilit sivner- dlugitdlunit angalassartut angatdlatip nålagå savalingmiormio Ivan Gaardbo „TåteråK" 80-inik ilau- ssoKarsinaussoK atulingikatdlarmat „Nauja“-me ukiune pingasune nåla- gaussortaoK Nanortalingmit K’aKortu- mut ingerdlaortitdluta OKalugtuarpoK angalaortitaungåramik angatdlatip Ka- lipangnigssånut pivfigssaKaratik ag- dlåt. åssersutitut taivå majime 1500 sømilit migssiliortut ingerdlaorsimav- dlutik aprilimilo 1900 sømilit migssi- liortut. — sapåtåinåkut sulingivfeKartarpu- gut, arfiningornermilo unukut arfineK- pingasunut kingusingnerussukutdlunit K’aKortumut pigångavta Kalipainig- ssaK ornigineK ajorparput Kasusima- ssaravta. angatdlat atorfigssaKartine- KaKingmat uninganeK saperpugut. — angatdlat mikigissortarpa? — någga, taimak OKautigineK saper- para. ukiunerane angalanerit tamaisa ilaussut Kulinit 40 tikitdlugit amer- dlåssuseKartarput. ukioK måna Kåu- matine sujugdlerne tatdlimane ilau- ssut ima amerdlåssuseKarput: 451, 211, 383, 631 åma 579. sujusingnerussukut K’agssimiunutaoK ingerdlassaraluar- pugut, ilaussukipatdlårtaKigavtale å- malo agdlagkanik nagsataKangårneK ajoravta tåssunga ingerdlåsaerpugut. Nanortalingmit K’aKortumut ilau- nivtine agsut ilaussoKarpoK. Dan- markip Radiuata erinarssortartue nu- kagpiarKat 20 sivneKartut åma ilåu- put, aKaguanilo Narssamut Narssar- ssuarmutdlo ingerdlarKigkavta tusar- parput ilaussut 120 migssiliorsimagait. — ilaussut amerdleriartarnerat ukiune kingugdlernisut angnertuti- gindsagpat ukiut ardlanångitsut k&- Crown Pick-up 1900 cc 85 HK laster 925 kg Kr. 11.430,— har det hele: TOYOTAW 6 cyl. 135 HK Kr. 15.530,— 8 person- og varevognstyper samt verdens „skrappeste" jeep. Skriv og forlang brochure m. prisliste. Toyota forhandler: ASGER SIMONSEN Obs! Ny adresse: INDUSTRIVEJ, HÅRLEV Telegramadresse: KVIKMEKANIK, Hårlev uvdlut 11 sapernussut mérKat tamanut Kagdlortut tamani- lo pinguartut — igsiavingnilo KeKar- tut — takorérdlugit angatdlatip nåla- gå Ivan Gaardbo aperårput angatdlå- me aserugkat amerdlassaKinersut. — KaKutigorssuåinaK aseruissoKar- tarpoK, åma ilaussorissartagkavut a- ngatdlåkuminartaKaut, akivoK na- ngigdlunilo: — angatdlat imarsiutikuminaKaoK agsutdlo sikusiutigiuminardlune. åma iluaKutaoKigame bedstemandip ma- skinalerissuvdlo autdlarKåumit måni- tuarnerat matrositdlo KaKutiguinaK nutånik taorsertarnerat. oKarsinauso- raunga „TåteråK" Kalåtdlit-nunåne angatdlatinit tamanit maskinaKarfing- migut pårivdluagaunerpaussoK. moto- rilerissuvta Johan Petersenip motorit mårKamisutdle pårivdluartigigamigit. — angatdlatip inugtai Kåumåmut nal. ak. 300 migssiliortune angalaor- tarput — sapåtikune angalaorångavta sikorssuaKarneranilo sule sivisuneru- ssumik angalaortardlutik tåuko sania- tigut pigårtussarnere åma ilångutaria- Karput. K’aKortOK Kimåsimatitdlugo unuigångavta pigårtoKartuåinarpugut. uvdlormut sivisoKissumik sulissara- luardlutik angatdlatip inugtai nåma- gigtaitdliorneK ajorput. 1965-ime Tu- nugdlerne, Agdluitsup påta erKåne, uvdlune arKanilingne sapernuvugut sikunit ungussaugavta. tåuna måna- mut sapernunivta sivisunerssaråt. tai- mane 18-inik ilaussoKarpugut, Kuja- naKaordle taimak sivisutigissumik u- ningagaluardlutik nåmagigtaitdliu- ngingmata. maskinalerissuata OKautigå ilaussut ilåt nårtussoK, erningajårmatdlo erni- nigsså uvdlut tamaisa ilimagisimaga- luarpåt, K’aKortumutdle tikinermik kingorna aitsåt mérartårsimavoK. avdlångortilårneKåsava? neKaerniarfingmik niuvertarfiutilik Ingvar Høegh, K’aKortume najugalik, angatdlatip kioskianik ingerdlatsissu- vok. OKarpoK ajussårutigigaluardlugo ilaussut pitsaunerussumik kivfartusi- nåunginamigit. igfiat Kagdlersugkat, kavfe, té, sodavandit kioskinilo pisia- rineKartartut avdlat pisiarineKarsi- nåuput. iluagtitsigåine åma kissartunik pølsitorneK ajornartångilaK. ilausso- Kardluarångat niorKutigssat ilait nu- ngutortaramik. inikitdliorpatdlåmeK pissutigalugo angalanerit tamaisa nag- satagssat kigdleKartaramik. neKaerni- arfiutilik Høegh isumaKarpoK angat- dlåme pissutsit pitsaunerulersineKar- sinaussut angatdlatip angnertungitsu- mik sanarKingneKarneratigut. DAN-NORMO semi DIESEL leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som tuniuneKarsinauvoK motoritut 80-nik, 120-nik, 140-nik, 2, 3 eller 4-cylinder motorer. 210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nik, 3-nik imalunit 4-nik cylinderiligtut. DAN-NORMO Større KRAFT på mindre PLADS DAN-NORMO nukik angnerussoK inigssamc ming- nerussume DAN-NORMO Lettere BETJENING bedre ØKONOMI DAN-NORMO suliarinerat OKinerussoK siparnarne- russoK DAN-NORMO har hydraulisk omstyring og kobling DAN-NORMO hydrauliskimik nikitauteKarpoK kob- lingeKardlunilo DAN-NORMO har fuldautomatisk regulering af indsprøjtningsspidserne DAN-NORMO Kitserartue automatiskimik sitserar- tarput Vælg DAN-NORMO til den nye båd. Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmut. A/s Motorfabriken DAN Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR Rejse-aktiviteten stiger for hvert år — også i den sydligste del af Grønland. Om nogle år bliver det nødvendigt at indsætte et skib mere i sommersæso- nen. „TåteråK" er ved at lægge fra kajen i Julianehåb. angalaortut ukiut tamaisa amerdleriar- tarput — nunavta kujaterpiånisaoK. ukiut ardlaKångitsut Kångiugpata aussaune- rane angatdlat åipertariaKalisaoK. „Tå- teråK" K’aKortumit autdlalersoK. To passagerfartøjer i Sydgrønland om nogle år? Sydgrønlands eneste passagerbåd har en meget stram fartplan — Sad fast i isen i 11 dage med 18 passagerer. Tekst og foto: Hans Janussen. KGHs passagerfartøj „TåteråK", der nu har sejlet i pendulfart mellem Nar- ssarssuaK, NarssaK, Julianehåb og Nanortalik i tre år, er stort nok til formålet, men det varer ikke mange år, før man må indsætte et hjælpefartøj i sommersæ- sonen — hvis stigningen i rejse-aktiviteten fortsætter. SEJLER 1500 SØMIL ELLER MERE OM MÅNEDEN Skibets fører, færingen Ivan Gaard- bo, der også førte „TåteråK“s forgæn- ger „Nauja" i tre år, inden han over- tog det nye og større skib til 80 passa- gerer, fortalte under en rejse fra Na- nortalik til Julianehåb, at fart-planen for skibet er så stram, at mandskabet ikke engang har tid til at male ski- bet. Som eksempel nævnte han, at „TåteråK" i maj måned sejlede ca. 1500 sømil og i april ca. 1900 sømil. — Det er kun om søndagen, vi hol- der fri, og vi har ikke kræfter til at male skibet, når vi kommer hjem til Julianehåb lørdag kl. 20 eller senere. Der er så hårdt brug for skibet, at vi ikke kan ligge stille. — Er skibet for lille til formålet? — Nej, det kan jeg ikke sige. Vi har som regel mellem 10 og 40 passagerer på hver tur om vinteren. I årets før- ste fem måneder befordrede vi hen- holdsvis 451, 211, 383, 631 og 579 passa- gerer. Før i tiden kom vi også til K’ag- ssimiut, men denne rute blev opgivet, fordi vi altid havde for få passagerer, og det var sjældent, at vi havde post med af nogen betydning. På den tur, vi var med — fra Na- nortalik til Julianehåb — var der sær- ligt mange passagerer. Danmarks Ra- dios Drengekor på godt 20 medlemmer var også med, og dagen efter, da vi fortsatte rejsen til NarssaK og Nar- ssarssuaK, fik vi at vide, at der havde været ca. 120 passagerer. — Hvis udviklingen fortsætter, som den har gjort de seneste år, må vi have to skibe om nogle år. Medens vi sej- lede med „Nauja" var det kun enkelte gange, at vi måtte nægte at tage flere passagerer, fordi vi havde for mange i forvejen. I 1965 og i 1966 måtte vi også flere gange begrænse passager- antallet, når vi nåede det højest til- ladte. SAD FAST I ISEN I 11 DAGE Efter at have set, hvordan børn kravler og leger så at sige overalt — og står på sæderne — spurgte vi skip- per Ivan Gaardbo, om der bliver øde- lagt meget om bord. — Det er meget sjældent, at der bli- ver ødelagt noget, og det er ualminde- ligt behagelige passagerer, vi altid har, svarer han og fortsætter: — Skibet er et godt sø-skib, og det er fortrinligt at sejle med i storisen. Det betyder også meget, at bedstemanden og maskinisten har været her om bord lige fra starten, og matroserne skifter sjældent. Jeg tror, at jeg kan tillade mig at sige, at „TåteråK“s maskinrum er et af de bedst holdte i hele Grøn- land. Vor motormand Johan Petersen passer motorerne som sine egne børn. — Besætningen har ca. 300 arbejds- timer om måneden under sejlads — og endnu flere timer, når der er søndags- sejlads og i storis-tiden. Hertil skal der lægges vagt-timerne. Når vi over- natter uden for Julianehåb, har vi al- tid vagt. Til trods for de lange ar- bejdsdage er der aldrig vrøvl fra be- sætningen. I 1965 sad vi fast i isen i Sakarias Havn ved Sydprøven i 11 da- ge. Det var vort hidtil længste ufri- villige ophold. Vi havde 18 passagerer. De tog heldigvis det lange ophold ro- ligt. Maskinisten føjede hertil, at en af passagererne var højgravid. Hver dag ventede de, at hun skulle nedkomme, men kvinden fødte først efter ankom- sten til Julianehåb. EN MINDRE OMBYGNING? Slagtermester Ingvar Høegh, Julia- nehåb, der har forpagtet skibets kiosk, er ked af, at han ikke kan yde passa- gererne en bedre service, end han gor i dag. Man kan købe smørrebrød, kaffe, te, sodavand og andre kiosk- varer. Hvis man er heldig, kan man også købe varme pølser. Når der er mange passagerer, udgår kiosken for nogle varer. På grund af pladsmangel er det begrænset, hvor store forsynin- ger, man kan have med på hver tur. Slagtermester Høegh mener iøvrigt, at man kan forbedre forholdene om bord ved hjælp af en mindre ombygning af skibet. 14

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.