Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 27

KanoK iliorfigisagpatigut
nunarput Kaertikumårparput
negerit sujulerssortåt Stokeley Carmichael angutausernigssa-
mut kajumigsarissoK USA-me åmip Kalipautå pivdlugo åssigi-
ngisitsinermut akiunerme
amip Kalipautå pivdlugo augtalingmik perugdluliornerssuit aussau måna
USA-p igdloKarferujugssuisa ilåine atutarsimassut, ilaicardlutik avKUsinerne
akiunernik, ikuatdlagtitsinermk ujajainernigdlo, amerdlasunik pissutenarput.
s°runame pissutauneruvoK — massa naligigsitsinigsscnc pivdlugo inatsiseuara-
luartoK — USA-me negerit sule naligitineKångingmata, kisalo negerit igdluine
aJOKissune inugtuvatdlårtumlo pitsunerujugssuaK, aussap kiamssup sivisOKi-
aue Kalaortilersimangmagit — ama
ssuvdlo avKusernit Kagdliutait inuitdlo
Stokeley Carmichael.
angut tåuna 26-nik ukiulik, uvdlo-
nssap anåtut ilimanapilugtutut, nali-
SigsitaunigssaK pivdlugo negerit ame-
Ukamiut akiuneråne Kutdlersångorsi-
aiassoK, angutausernigssamut tama-
viardluinarpoK. angutausernigssamut
lnatsivoK, OKalugtarneralo iluarine-
KardluinarpoK negerinit 100.000-ilig-
Pagssuarnit Kunusiarissaunermingnik
katsussissunit.
»inugtut kussanartutut ingmivtinut
lssiginigssarput iliniartariaKarparput.
JsumaKartarpugut kussanartutuaK tå-
ssaussoK kinaK KaKortumik amilik, ta-
kisunik Kaumassunik nujalik. påsissa-
riaKarparput ivssusunik KardloKarav-
ta Kingakitdluta ilingassunigdlo nuja-
kardluta, amalo Kernertumik ameKar-
dluta kussanartuvdlutalo. angutdlo
kasortumik amilik åssiginiarungnåi-
savarput,“ taima onalugpoK Stokeley
Carmichael, negeritdlo timikut itumik
^ktigingnigtinialerssarinerat tamåna
PissariaKarsinauvoK. tåssame negerit
aningaussat millionigdlit atordlugit
Pisiortortarput pilerisårissut pututit-
siniatdlarKigsut isumait maligdlugit
nutsanut ilingajungnaernartunik a-
k^ermigdlo Kaumassungortitsisinaussu-
hik.
angut pitsut najugånit pissoK
Stokeley Carmichael Port of Spain-
Wie Trinidad-imitume inungordlunilo
agdlisarsimavoK. Kulinik ukioKalermat
^agissai USA-mukarsimåput, angutå-
1° uvdlukut sanassutut sulissarpoK u-
huåkutdlo taxartussardlune. arnå åma
avdlame sulissariaKarsimavoK, Stoke-
ley-lo tarfiuartarpoK Bronxip Harlem-
ivdlo pitsoKarfigssuane. „tigdligartar-
Pavut bilit, akkumulatorit, bilit agssa-
kassue — tauvalo katerssutarpugut
stof-it (ikiarornartut) pigssarsiariniar-
^kigit taorsiniardluta," Carmichael
nangmineK taima oxalugtuarpoK. „u-
Vanga pilerssårusiortarpunga — 16-
P'ik ukioxalerama ikiarornartunik pu-
Jortartarpunga. 21-nik ukioKalersima-
^ikata kokain-imik tuniumanex ajor-
Pstigut."
°kauserissaisa uko erssersipåt angu-
åssiginiarsimångikå: „nipaitsuvoK
kåmagigtartuvdlunilo. uvanga taimåi-
kgilanga. isumaitarpoK erxortussoK
kaKortunik amigdlit ima oxarfigissar-
måne: tamaviårdlutit suliguvit iluag-
tikiartusautit. tOKuvoK inorKårnermi-
sut itdlune: pitsox åma Kernertumik
atkilik.“
^alcolm X-imik napitsineK
Carmichaelip inunera pitsoKarfing-
n_le negereKatainit avdlåussuteKangå-
kgilaK, Kernertut sujulerssortåta Mal-
c°lm X-ip ukiut pingasut matuma su-
l°rnatigut toKutaussup, nåpinerata tu-
kganut. „Malcolm X iluartutitavtut
issigåra," uvdlumikut nangmineK tai-
^a OKartarpoK. sujulerssuissoK tåuna
dungersussissoK amalo nålagkersui-
n°rmut tungassutigut misikarigdlutik
akiuniaKatai nåpikamigit Carmichael-
issai uisineKarputdlusoK sumut a-
l°fneKarnigssaminut KaerKussaussutut
Pksigilersitdlugo. nåmagsiniagagssa-
Jkinut piarérsarpoK Howard Universi-
lyrne soraerumérdlune, ukiutdlo mar-
^lugsuit icångiungmata majime 1966
SNCC-p (= angutausinginigssaK piv-
Plugo iliniarnertut suleKatigigsitait)
‘'kjulerssuissugssåtut KinigauvoK, ma-
eruarniagkanilo nåpertordlugo sule-
katigigsitat tåuko avdlångortipai ne-
Serit kåtuvfiåtut akiunigssamut pia-
kérsirnassutut.
. åmip Kalipautåta sussusia pivdlugo
lngerdlatsinermut issigingningnine
Pivdlugo Stokeley Carmichael nang-
JPineK ima agdlagsimavoK: „åmip Ka-
lPautå pivdlugo åssigingisitsinermut
kkiunerme alianartut ilagåt måna ti-
kitdlugo inuiåussutsimut tungassumik
katuvfeKarsimångingmat igdloKarfig-
PitsoKarfine Kernertut inusugtut
j iukusugkalugtuinarnerénut kåmag-
uisinaussumik. inugtaussutut pisi-
nautitaunigssat pivdlugit taimågdlåt
'SuliniartoKarpoK KaKortunut nutåleri-
®sunut nalerKutungorsagkamik oKa-
^ugtartunik. tåuko atorput KaKortut
athalo Kernertut inusugtut kamagsi-
massut akornåne aporåunavérKutitut.
sujulerssortinik tainexartartut ardlåi-
nåtdlunit isumaKatausinåungilaK pi-
kigtitsiniartunut, nålaorumanerdlo a-
jorput. kåtuvfik suleKatigit — SNCC-
tut itut — ilaussortaisa pissariaKarti-
téinut sulissutigingnigkumassoK tåu-
kununga nalerKutumik OKalugdlune
sulissutigingnigtariaKarpoK akerdle-
ritdlo aporåunavérKutåtut OKalugta-
riaKarane."
Kernertut pissaunerat —
Vietnamime atornago
julime 1966 Mississipime akerdliu-
ssutsimik takutitsinerujugssuarmut a-
tatitdlugo Carmichaelip pilersitarisi-
mavå OKausingnåK „Black Power"
(Kernertut pissaunerat". tåussumåtaoK
pilersitarå OKausingnåK „Hell no, we
ain’t go" (tornårssivik, tåssungnarnié-
ngilagut) Vietnamime sorssungneK
pivdlugo. tåssalo OKausingnåK tåuna
tigdlutartorssup Classius Clay-ip (mu-
hamedaneringornerme kingorna Mu-
hamed Ali-mik ingminut taigulersup)
måna malingniarsimasså ima kinguni-
lingmik, silarssuarme mesteriunermi-
nik arsågauvdlune ukiunilo tatdlimane
parnaerussagssatut encartussauvdlu-
ne.
pissaunerup atorneKarnigssånut kå-
magtuinex aitsåt såkortusineKarsima-
vok Kåumatit kingugdlit arfinigdlit
ingerdlanerine. tamatuma sujomatigut
negerit suliniarnerat åmip Kalipautå-
nut tunganerungitsutut, nålagkersui-
nermutdle tunganerussutut isumaxar-
figineKartaraluarpoK. piumassarissat
pingårnerssaråt aningaussarsiornikut
nålagkersuinermutdlo tungassutigut
naligigsitsinigssaK åmip Kalipautåta
sussusia pingåmerutinago.
ingerdlatsineK nutaK såkortoK
Kåumatine kingugdlerne åmip Kali-
pautånut tungassutigut aulagsagsimår-
tarnernut — Detroit-ime Newark-
imilo erKigsivitdliortarnerne — åmip
Kalipautånut tungassut sagdliutineKa-
lersimanerånut pissutaussoK ilisima-
neKångikatdlarpoK. kisiåne sujusing-
nerussukut Carmichael ima navsuiai-
simavoK: „negerit amerdlanerungiv-
fiåne Kernertut pissaunerat isumaKar-
Pok nåkutigdlinerme peKatauneK siv-
nissoKarnerdlo nåpertuivdluartut. isu-
maKarpoK nukigssaKarfit pingorarfiat,
tåukunånga inuit Kernertut sulisi-
nauvdlutik KunutitauneK siaruarsi-
massoK avdlångortiniardlugo nakdssu-
seK atordlugo tatisimangningnikut —
sångissuseK atornago."

Imialåt minutimut Kalagtartut
igfiat
ivit Kernertut
navgutérKat
KapQssiårxat
MINUT-ØLLEBRØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
ukule OKauserissat ersserKingneru-
put: „måne nuname aningaussarsior-
nikut tungavigissaK naggatåtigut au-
laterneKartariaKarpoK inuit Kernertut
nangmingneK inunertik nålagkersuli-
sagpåssuk. USA-p nunasiai — tåuku-
nungalo ilåuput USA-p avangnamut
kujåmutdlo kigdleKarfiata iluane Ker-
nertormiut najugait — aniguisitaria-
Karput. iluarsartussineK taimaititaria-
KarpoK. måne silarssuarmilo avdlame
naKisimangningnera kångartineKarpat
amerikamiut Kemertut neriutåt piviu-
ssunerulersugssauvoK. åmip Kalipau-
tilerineK nungutitéusagpat Amerika
avdlauvdluinartoK pilersitariaKarpoK."
ikiutit Kuianåinavigsut
åmip Kalipautå pivdlugo akerdle-
ringnerup såkortusineranut pissutau-
ssoK avdla tåssauvoK Vietnamime sor-
ssungnermut aningaussartutit amer-
alinerat, tamånalo akornutaussorujug-
ssuångorsimavoK præsident Johnsonip
pitsut ikiomiardlugit pilerssårusiånut
niputigineKaKissumut. USA-me pitsu-
ssutsip nungusarniamigssånut piler-
ssårusiaK tåuna — inuit 31 millionit
imalunit nunap inuisa 15 procenté pit-
sutut OKautigineKarput — ukioK måna
„aningaussanik ikiutigssanik" taissa-
nik atugagssarititaKarpoK 154 mili. kr.
migssiliordlugit, ukiumutdlo tugdler-
mut akuerssissutigssatut Kinutigine-
Karsimåput 180 mili. kr. — aningau-
ssat ikigdluinartut, nåmångitdluinar-
nerat ima navsuiarniarneKartardlune,
tåssauginåsassut „ingminut ikiuler-
nigssamut ikiutigssat".
angutausernermik OKalungneK
soKatåussuseKångitsoK
„silarssuarme månåkutut itume a-
ngutausernermik OKalungneK soKutåu-
ssuseKångivigpoK," taima OKarpoK
Carmichael arfineK pingasoriardlune
parnaerussaussarsimassoK pikigtitsi-
nigssamut kajumigsårissarnine pissu-
tigalugit. „uvdlut tamaisa inuit per-
dlerdlutik toKussarput måssa silar-
ssuarme nåmagtunik inussutigssaKa-
raluartOK. Indiame inuit kinguågssior-
sinauj ungnaersitdlugit pingitsailissau-
ssarput. tamåna inungmik toKutsiner-
mik ajorneruvoK."
åmip Kalipautå pivdlugo akiunerup
sujunigsså pivdlugo OKarpoK: „Ker-
„Black Power" over for „White Power"
under optøjerne i Newark i sommer.
De hvide sejrede, uroen blev slået ned.
nertunut Amerikamitunut USA-p a-
tombombe atorsinåungilå. Kernertut
najugait unguneKarpata suliarisima-
ssapalåne tamardluinaisa Kaertiku-
mårpavut. KanoK iliorfigilisagaluarpa-
tigut nunarput Kaertikumårparput .. “
erKigsineKarnigssånut ilimanautit
pivdlugit OKarpoK: „USA-me ukiut
400-t erKigsineKarsinauvoK KaKortu-
nik amigdlit OKarångata „negereK, tai-
maisiorit" negerit akissalerpata „åp,
hr." tåssa erKigsineK, ilumut."
issertuardlune sorssungnigssaK
kigsautigiga
sapåtip akunere ikigtunguit matuma
sujornatigut Cubame tikerårnermine
Carmichaelip erssersiniarsimavå USA-
me issertuardlune sorssungnigssaK a-
merikamiut KaKortunik amigdlit sa-
perssisiniardlugit. „pissariaKåsagpat
præsidentip nulia autdlaisinauvara,"
taima OKarpoK.
Stokeley Carmichaelip ukioK nåti-
nago autdlaineKarnigsse ilimagå, ki-
siåne soKutigingilå. „inuit inungmut
atautsimut eKiteruniartarput peKati-
gingniarnermut ilaunermut erssersit-
sinermit ajornénginerungmat. kisiåne
kåtuvfingme kinaugaluartordlunit u-
vanga taorsisavdlunga piarérsimavoK.
SNCC-milo sujulerssuissut nutåt i-
ngerdlatsinerat Kularnångitsumik uva-
nga ingerdlatsinivnit sualungneruli-
nåsaoK."
toKutaunigssaminik ilimagissame er-
Kunigssåta tungånut angutausernig-
ssamik kåmagtuinine nanginaratdlar-
på negereKatinilo akiunigssamut kI-
„Kernertut pissaunerat" „KaKortut p[-
ssaunerånut" akiutoK aussaK Newarkime
erKigsivitdliornerne. KaKortut ajugåuput,
erKigsivitdliorneK taimaititlneKarpoK.
magsartuardlugit. imaKa sujunigssame
påsinarsiumårpoK ingerdlatsiniarnera
erKortussoK — tåssame USA-me inug-
siauteKarnerup taimaitineKarnerata
kingorna ukiut untritigdlit Kångiuka-
luartut påsinarsisimavoK silatusårdlu-
ne tungaviginiagkat taimågdlåt ang-
nikitsuinarmik suniuteKartartut åmip
Kalipautå pivdlugo ilerKutorKanut å-
malo åmip Kalipautå pivdlugo åssigi-
ngisitsinermut.
4 KVALITETSTILBUD
FRA DERES URMAGER
Schw.-uret med fagman-
dens garanti ....... kr. 85,00
Olympiade - uret, selvop-
træk ................ „ 145,00
KALENDER-automatic
25 stens luxus-kvalitet .. „ 145,00
14 karats massivt dame-
armbåndsur .......... „ 150,00
Fire reelle ur-tilbud fra DERES fag-
urmager i KØBENHAVN. Sæt X
ved det ønskede ur, vedlæg denne
annnonce, men:
HUSK DERES EGET NAVN OG
ADRESSE I BREVET
Axel Hansen
Vigerslev Alle 7, Valby, Kbh.
Crystal Freezer 210
rummer mere på mindre gulvplads
Helt nykonstrueret hjemmefryser med ele-
gante, slanke, skumisolerede vægge og
praktisk betjeningspanel i forkanten. Rum-
indhold 210 liter, temperaturer til under
25°. Atlas kvalitet og driftsikkerhed.
Bredde 79,5 cm, dybde 62 cm, højde
85 cm.
Crystal Freezer 210
naterme inikinerugaluardlune
imartunerussoK
igdlume Kerititslssut nutåvingmik sanåx,
kussanartunik, amilimårtunik, Kapungmik
uvsigsausigkanik Igalik, såmigutdlo piu-
minartumik nalerKersartarfilik. 210 Itter-
inik imartussuseKarpoK, 25° atautdlu-
git nigdllssusøKarsfnauvdlune. Atlas-itdr-
tumik pitsåussusilik ingerdlaserigsordlo.
sillssusex 79,5 cm, itlssusex 62 cm, por-
tOssuseK 85 cm.
SE FORSKELLEN
ATLAS
ER BEDRE!
LEVERANDØR TIL DET KGL DANSKE HOF
Danmarkimut tikitdlutit ajornartorsiuteKalisagaluaruvit takor-
nariauvdlutitdlunit nalornissulisagaluaruvit sågfiguk:
POK
Grønlandsk rådgivnings- og konsulentvirksomhed
St. Kannikestræde 10, København K.
angmassarpoK: ataus. — tatdl. nal. 13—18. telf. BY 5160.
kalåtdlinut ajornartorsiutilingnut sujunersuissarfik takornaria-
nutdlo agdlagfcKarfik.
27