Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 1

Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 1
GRØNLANDSPOSTEN ukiut 107-iat Mødetekniske ændringer i Grønlands landsråd Som følge af nyordningen indskrænkes rådsmøderne og finder sted kun om formiddagen. — Kursændring i planlægningsarbejdet og lønspørgsmål til behandling. Når landsrådet den 5. september samles første gang under en folkevalgt for- ind, sker der samtidig en række mødetekniske ændringer. Der vil blive ned- sat en række udvalg, som konstituerer sig selv. Landsrådsformanden er herefter formand kun for de vigtigste udvalg. De vanskeligste spørgsmål vil blive hen- vist til udvalgene. Som følge heraf indskrænkes rådsmøderne og finder sted kun om formiddagen. Forslag om samme emner vil blive behandlet under eet *ned een forslagsstiller som taler. Denne ændring kommer til at be- vjrke, at dagsordenen for første gang i vadets historie vil kunne halveres. I forretningsudvalget regner man med, af rådsmøderne vil være tilendebragt *fen 30. september. <ngen åbningsdebat Der kommer ingen åbningsdebat i denne omgang. Landsrådsformanden kar haft dette spørgsmål i tankerne, Hæderspris til ung fisker Ved en reception på skolen i Suk- kertoppen fik den unge fisker, Daniel Heilmann, Sukkertoppen, overrakt dagbladet B.T.s hæderspris, „Den gyldne spore“ med 10.000 kr. Fra B.T.s side blev der understreget, at hæders- prisen gik til Daniel Heilmann, ikke fordi han er grønlænder, men fordi kan har udvist et særligt initiativ og ft godt eksempel også for ungdommen i Danmark. Her overrækker redaktør Berthel Thomsen Daniel Heilmann hæders- prisen, mens pristagerens kone, Nuka °g hans fader Hans Heilmann ser til. aulisartoK HersornautisissoK Manitsup atuarfiane KaerKussine- kartitdlugo aulisartoK inusugtoK ma- hitsormio Daniel Heilmann tunineKar- Pok avisip B.T.-ip nersornausiutagå- Pik 10.000 kr-nigdlo. avisip tungånit ersserKigsarneKarpoK nersornaut Da- niel Heilmannimut tuniuneKartOK ka- låliunera pissutiginago, pissutigalugu- fe Daniel Heilmannip ingmikut suli- Piarnermik takutitsisimanera Kavdlu- Påt inusugtortåinutaoK maligagssau- ssumik. tåssa årKigssuissoK Berthel Thom- sen nersornåumik Daniel Heilmanni- Ppit tuniussissoK, Danielip nulia Nuka Ptåtålo Hans Heilmann issigititdlugit. men finder det rigtigst, man gemmer det til næste års ordinære møde. For- manden vil først tale med medlem- merne, om der er stemning for indfø- relse af en åbningsdebat. Forudsæt- ningen må også være den, at medlem- merne først lærer hinanden bedre at kende. løvrigt tvivler formanden på, at en åbningsdebat i landsrådet vil få samme indflydelse som en åbningsde- bat i Folketinget. Det bliver svært at få noget ud af en åbningsdebat, så- længe der ikke findes egentlige partier i Grønland. I dag repræsenterer de 17 medlemmer i rådet hver sit „parti". MENIGHEDSARBEJDET I landsrådets forretningsudvalg har man forud for det egentlige rådsmøde beskæftiget sig med en række aktuelle spørgsmål. I økonomisk planlægnings- udvalg, der bl. a. består af landsrådets forretningsudvalg, Grønlandsrådet, GTO’s tilsynsråd og KGH’s styrelses- råd, har man behandlet en 4 års plan for økonomisk planlægning. Den kommende dagsorden indehol- der således et forslag om kursændring i planlægningsarbejdet. Det omfatter blandt andet et forslag om, at man også må tilgodese yderdistrikterne i landsdelens erhvervsmæssige opbyg- ning, i stedet for, at man som nu kon- centrerer sig om åbentvandsbyerne. Lønspørgsmålet — herunder også et alternativ til fødestedskriteriet og en eventuel indførelse af direkte skatter — blive taget op. Erling Høegh’s for- slag går ud på at man erstatter føde- stedskriteriet med et uddannelseskri- terium. Af andre punkter på dagsordenen kan nævnes et forslag om, at en pro- centdel af landskassens midler kan stilles til disposition for menighedsar- bejdet, således at menighedsrepræsen- tanterne får økonomisk mulighed for at tage sig af opgaver af social art. Der kommer ingen debat om spiritus i landsrådet. Den af landsrådet ned- (Fortsættes side 3). Stor hval-mik Godthåb oplevede fornylig den største hval-mik i mange år. Den unge fisker Morten Heinrich og hans besætning fangede på Fyllas Banke ud for Godthåb en blåhval på 35—40 tons, der uden tvivl har indbragt de heldige fangere en klækkelig sum. Blåhvalen er den største dyreart i ver- den, og det er første gang, en grønlandsk fiskekutter fange- de en af havets kæmper. — Her ses flænsningen på stranden i Islandsdalen. arfagtorssuit nångmiut Kanigtukut ukiorpålukasfngortut aitsåt taima agti- gissumik arfersiorput, aulisartup inQsugtup Morten Hein- richip inugtaisalo NGp avatåne tånulik pissaringmåssuk 35—40 tons oKimåissuseKåsangatlneKartoK, Kularnångitsu- migdlo pissaKartut iluanårutigingåtsiaKissåt. tunulik silarssOp Qmassuisa angnerpårtaråt aitsåtdlo tutsiiitoKarunarpo« nu- navtlne kutterimik tunuligtumik. — tåssa arferssuaK pilang- neKartoK Avangnardlit sigssåne. atautsiminerup ingerdlanera Kavsitigut avdlanguteKasaoK nutåmik årnigssussinerup kingunerissånik landsråde uvdlup Kernata sujorna taimågdlåt atautsimitalisassoK — pilerssårusior- nerup avdlånguteKarnigsså akigssautitdlo oKatdlisigineKåsassut landsråde septemberip 5-iåne pernautaussumik nangminerissaminik sujulig- taissoKardlune katerssunera sujugdleK penatigalugo, atautsiminerup ingerdlåne- kartarneratigut kavsinik avdldngortitsissoKåsaoK. kavsinik udvalgiliortOKartug- ssauvoK, akunermingne sujuligtaissugssamik tornaissugssanik. matuma kingorna landsrådip sujuligtaissua taimågdlåt udvalginut pingårnernut sujuligtaissussa- lisaoK. apernutit pissariunerussut tamarmik udvalginut suliagssissutigineKartd- sdput. tamatuma kingunerissånik rådip atautsiminera angnikitdlisaon uvdlup Kernata sujorna taimågdlåt pissalerdlune. sujunersutit dssigingajagtut atautsi- mut suliarineicartalisåput, sujunersuteKartoK atausek kisime onalugtåsavdlune. årKigssussinerup tamatuma kingu- nerisavå, landsrådip OKalugtuarissau- nerane pernautaussumik uvdlormut oKaluserissagssat ikilisarneKarsinau- lernigssåt. forretningsudvalgip naut- sorssutigå måna atautsiminigssaK nå- magsineKarsinaujumårtoK septemberip 30-åne. angmainerme mana OKatdlitoKåsångilaK tamatumundkut angmainerme OKat- dlineKåsångilaK. landsrådip sujuligtai- ssuata tamdna erxarsautigisimagaluar- på, ajunginerutisimavdlugule toncor- neKaratdlarnigsså åipågo pissusigssa- misortumik atautsiminigssamut. suju- ligtaissup ilaussortat oKaloKatigerudr- niarpai påsiniardlugo angmainerme OKatdlitarnigssaK akuerssorneKamer- sok, taimailiusagdinilo aperxutaussoK tåssa ilaussortat ingmingnut ilisariv- dluarKårmgssåt. åmåtaordle sujuligtaissup Kularå landsrådime angmaivdlune OKatdline- rup folketingime taimatut OKatdlitar- nertut suniuteKartiginigsså. taimatut angmainerme OKatdlinerup pigssarsi- viuvdluarnigsså ajornakusortugssau- vok nunavtine iluamérsunik partéicå- ngikatdlartitdlugo, uvdlumikume landsrådimut ilaussortat 17-iussut ta- marmik ingmikut partinik tunuleKu- taKartututdlusoK issigissariaicarput, isumatdlo igdlersorniagkat taima a- merdlatigititdlugit OKatdlineK iluamik kinguneKartugssaunane. ilagingnut sulinen atautsiminigssaK sujoncutdlugo landsrådip forretningsudvalgiane sangmineKarsimåput apernutit pissa- riaKalersimassut åssigingitsut. ani- ngaussarsiomikut pilerssårusiornikut udvalgime suliarineKarsimavoK ukiu- ne sisamane tugdlerne aningaussanut tungassumik pilerssårut. udvalgip tåu- ssuma ilaussortarai landsrådip forret- ningsudvalgs, Grønlandsråde, GTO-p nåkutigdlissoKarfia åma KGH-p sty- relsesrådia. landsrådime uvdlormut oicaluseri- ssagssane taimatut Uånguneuarsima- vok pilerssårusiortarnermik avdldngu- teKartitsinigssanvik sujunersut. tama- tumane ildngutdlugo sujunersutigine- icarpoK inutigssarsiornikut piorsainer- me igdlonarfit sikussdngitsuinait pma- git, åmale sinerissap isordlersdinitut ilåtigut piorsaivfigineuarsinaunigssåt. akigssautinut tungassut — ama s urne inungorsimaneK imanalo åma akilerå- ruteKalernigssaK — sangminenartug- ssduput. Erling Høeghip sujunersuti- giniarpå sume inungorsimaneK pinago iliniar simaner die najorKutaralugo a- kigssauserneKartarnigssaK. uvdlormut OKaluserissagssanit av- dlanit taineKarsinauvoK sujunersut landskassip isertitaisa ilaisa ilagingne sulinerme atugagssångortineKartarnig- ssånik, taimatut ilagit sivnissue ani- ngaussatigut periarfigssaKalisagaluar- dlutik inungnik isumagingningniar- dlune suliniarnikut. imigagssaK pivdlugo landsrådime OKatdlitoKåsångilaK. imigagssamik a- tuivatdlanginigssaK pivdlugo lands- rådip atautsimititaliå måna sulivoK, imigagssardlo pivdlugo sujunersutit tåssunga ingerdlatenringneKartartug- ssåuput. landsrådivdle OKaluseriniarpå sa- vautigdlit ajunårnerssuat pivdlugo udvalgiliap isumaliutigssissutå, tamå- na pisaoK savautigdlit aggersitaussut mardluk peKatigalugit. ilåtigut påsini- arneKåsaoK nålagauvfik KanoK ang- nertutigissumik ikiuteKartariaKarner- sok savatigut ajunårnerssuaK årKigsi- naujumavdlugo. avfsiliortorpagssuit landsrådip Kinigkamik sujuligtaisso- uardlune atautsiminerata angmarne- Karnera sujugdleK pisaoK Nungme katerssortarfingme. taimailiortOKdsaoK ilimagineKarmat inugpagssuit najuku- manigssåt angmainerme tamatumane nunavta OKalugtuarissaunerane pingå- ruteKartugssame. ilerKussoK malig- dlugo atautsimineK autdlarnerneKd- saoK nålagiaKatigingnermik. atautsiminerup angmarneKarneranut atatitdlugo angnerussumik nagdliutor- siornigssamik pilerssåruteKartoKångi- laK, atautsimmeruvdle angmagaunera avisiliortunit akuvfigineKardluåsaoK, tåssa Danmarkime avisit angnerit ta- marmik autdlartitaKarniarpalungma- ta. nunavtine atorfigdlit Kagfasingne- russut tamarmik — ama Kangilingua- ne admirale — angmainerme najuti- såput. nunavtinutdle ministere aggi- sångilaK. ministereKarfiup tungånit nalerKunerussutut issigineKarpoK, landsrådip angnerussumik pisinauti- tauvfeKalerdlune atautsiminera su- jugdleK, pisagpat nunavtinut ministe- reKarfingmit sivnissumik najutoKarti- nago. Julut

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.