Atuagagdliutit - 31.08.1967, Blaðsíða 1
GRØNLANDSPOSTEN
ukiut 107-iat
Mødetekniske ændringer
i Grønlands landsråd
Som følge af nyordningen indskrænkes rådsmøderne og finder sted kun
om formiddagen. — Kursændring i planlægningsarbejdet og lønspørgsmål
til behandling.
Når landsrådet den 5. september samles første gang under en folkevalgt for-
ind, sker der samtidig en række mødetekniske ændringer. Der vil blive ned-
sat en række udvalg, som konstituerer sig selv. Landsrådsformanden er herefter
formand kun for de vigtigste udvalg. De vanskeligste spørgsmål vil blive hen-
vist til udvalgene. Som følge heraf indskrænkes rådsmøderne og finder sted
kun om formiddagen. Forslag om samme emner vil blive behandlet under eet
*ned een forslagsstiller som taler.
Denne ændring kommer til at be-
vjrke, at dagsordenen for første gang i
vadets historie vil kunne halveres. I
forretningsudvalget regner man med,
af rådsmøderne vil være tilendebragt
*fen 30. september.
<ngen åbningsdebat
Der kommer ingen åbningsdebat i
denne omgang. Landsrådsformanden
kar haft dette spørgsmål i tankerne,
Hæderspris
til ung fisker
Ved en reception på skolen i Suk-
kertoppen fik den unge fisker, Daniel
Heilmann, Sukkertoppen, overrakt
dagbladet B.T.s hæderspris, „Den
gyldne spore“ med 10.000 kr. Fra B.T.s
side blev der understreget, at hæders-
prisen gik til Daniel Heilmann, ikke
fordi han er grønlænder, men fordi
kan har udvist et særligt initiativ og
ft godt eksempel også for ungdommen
i Danmark.
Her overrækker redaktør Berthel
Thomsen Daniel Heilmann hæders-
prisen, mens pristagerens kone, Nuka
°g hans fader Hans Heilmann ser til.
aulisartoK
HersornautisissoK
Manitsup atuarfiane KaerKussine-
kartitdlugo aulisartoK inusugtoK ma-
hitsormio Daniel Heilmann tunineKar-
Pok avisip B.T.-ip nersornausiutagå-
Pik 10.000 kr-nigdlo. avisip tungånit
ersserKigsarneKarpoK nersornaut Da-
niel Heilmannimut tuniuneKartOK ka-
låliunera pissutiginago, pissutigalugu-
fe Daniel Heilmannip ingmikut suli-
Piarnermik takutitsisimanera Kavdlu-
Påt inusugtortåinutaoK maligagssau-
ssumik.
tåssa årKigssuissoK Berthel Thom-
sen nersornåumik Daniel Heilmanni-
Ppit tuniussissoK, Danielip nulia Nuka
Ptåtålo Hans Heilmann issigititdlugit.
men finder det rigtigst, man gemmer
det til næste års ordinære møde. For-
manden vil først tale med medlem-
merne, om der er stemning for indfø-
relse af en åbningsdebat. Forudsæt-
ningen må også være den, at medlem-
merne først lærer hinanden bedre at
kende.
løvrigt tvivler formanden på, at en
åbningsdebat i landsrådet vil få
samme indflydelse som en åbningsde-
bat i Folketinget. Det bliver svært at
få noget ud af en åbningsdebat, så-
længe der ikke findes egentlige partier
i Grønland. I dag repræsenterer de 17
medlemmer i rådet hver sit „parti".
MENIGHEDSARBEJDET
I landsrådets forretningsudvalg har
man forud for det egentlige rådsmøde
beskæftiget sig med en række aktuelle
spørgsmål. I økonomisk planlægnings-
udvalg, der bl. a. består af landsrådets
forretningsudvalg, Grønlandsrådet,
GTO’s tilsynsråd og KGH’s styrelses-
råd, har man behandlet en 4 års plan
for økonomisk planlægning.
Den kommende dagsorden indehol-
der således et forslag om kursændring
i planlægningsarbejdet. Det omfatter
blandt andet et forslag om, at man
også må tilgodese yderdistrikterne i
landsdelens erhvervsmæssige opbyg-
ning, i stedet for, at man som nu kon-
centrerer sig om åbentvandsbyerne.
Lønspørgsmålet — herunder også et
alternativ til fødestedskriteriet og en
eventuel indførelse af direkte skatter
— blive taget op. Erling Høegh’s for-
slag går ud på at man erstatter føde-
stedskriteriet med et uddannelseskri-
terium.
Af andre punkter på dagsordenen
kan nævnes et forslag om, at en pro-
centdel af landskassens midler kan
stilles til disposition for menighedsar-
bejdet, således at menighedsrepræsen-
tanterne får økonomisk mulighed for
at tage sig af opgaver af social art.
Der kommer ingen debat om spiritus
i landsrådet. Den af landsrådet ned-
(Fortsættes side 3).
Stor hval-mik
Godthåb oplevede fornylig den største hval-mik i mange
år. Den unge fisker Morten Heinrich og hans besætning
fangede på Fyllas Banke ud for Godthåb en blåhval på
35—40 tons, der uden tvivl har indbragt de heldige fangere
en klækkelig sum. Blåhvalen er den største dyreart i ver-
den, og det er første gang, en grønlandsk fiskekutter fange-
de en af havets kæmper. — Her ses flænsningen på stranden
i Islandsdalen.
arfagtorssuit
nångmiut Kanigtukut ukiorpålukasfngortut aitsåt taima agti-
gissumik arfersiorput, aulisartup inQsugtup Morten Hein-
richip inugtaisalo NGp avatåne tånulik pissaringmåssuk
35—40 tons oKimåissuseKåsangatlneKartoK, Kularnångitsu-
migdlo pissaKartut iluanårutigingåtsiaKissåt. tunulik silarssOp
Qmassuisa angnerpårtaråt aitsåtdlo tutsiiitoKarunarpo« nu-
navtlne kutterimik tunuligtumik. — tåssa arferssuaK pilang-
neKartoK Avangnardlit sigssåne.
atautsiminerup ingerdlanera
Kavsitigut avdlanguteKasaoK
nutåmik årnigssussinerup kingunerissånik landsråde uvdlup
Kernata sujorna taimågdlåt atautsimitalisassoK — pilerssårusior-
nerup avdlånguteKarnigsså akigssautitdlo oKatdlisigineKåsassut
landsråde septemberip 5-iåne pernautaussumik nangminerissaminik sujulig-
taissoKardlune katerssunera sujugdleK penatigalugo, atautsiminerup ingerdlåne-
kartarneratigut kavsinik avdldngortitsissoKåsaoK. kavsinik udvalgiliortOKartug-
ssauvoK, akunermingne sujuligtaissugssamik tornaissugssanik. matuma kingorna
landsrådip sujuligtaissua taimågdlåt udvalginut pingårnernut sujuligtaissussa-
lisaoK. apernutit pissariunerussut tamarmik udvalginut suliagssissutigineKartd-
sdput. tamatuma kingunerissånik rådip atautsiminera angnikitdlisaon uvdlup
Kernata sujorna taimågdlåt pissalerdlune. sujunersutit dssigingajagtut atautsi-
mut suliarineicartalisåput, sujunersuteKartoK atausek kisime onalugtåsavdlune.
årKigssussinerup tamatuma kingu-
nerisavå, landsrådip OKalugtuarissau-
nerane pernautaussumik uvdlormut
oKaluserissagssat ikilisarneKarsinau-
lernigssåt. forretningsudvalgip naut-
sorssutigå måna atautsiminigssaK nå-
magsineKarsinaujumårtoK septemberip
30-åne.
angmainerme mana
OKatdlitoKåsångilaK
tamatumundkut angmainerme OKat-
dlineKåsångilaK. landsrådip sujuligtai-
ssuata tamdna erxarsautigisimagaluar-
på, ajunginerutisimavdlugule toncor-
neKaratdlarnigsså åipågo pissusigssa-
misortumik atautsiminigssamut. suju-
ligtaissup ilaussortat oKaloKatigerudr-
niarpai påsiniardlugo angmainerme
OKatdlitarnigssaK akuerssorneKamer-
sok, taimailiusagdinilo aperxutaussoK
tåssa ilaussortat ingmingnut ilisariv-
dluarKårmgssåt.
åmåtaordle sujuligtaissup Kularå
landsrådime angmaivdlune OKatdline-
rup folketingime taimatut OKatdlitar-
nertut suniuteKartiginigsså. taimatut
angmainerme OKatdlinerup pigssarsi-
viuvdluarnigsså ajornakusortugssau-
vok nunavtine iluamérsunik partéicå-
ngikatdlartitdlugo, uvdlumikume
landsrådimut ilaussortat 17-iussut ta-
marmik ingmikut partinik tunuleKu-
taKartututdlusoK issigissariaicarput,
isumatdlo igdlersorniagkat taima a-
merdlatigititdlugit OKatdlineK iluamik
kinguneKartugssaunane.
ilagingnut sulinen
atautsiminigssaK sujoncutdlugo
landsrådip forretningsudvalgiane
sangmineKarsimåput apernutit pissa-
riaKalersimassut åssigingitsut. ani-
ngaussarsiomikut pilerssårusiornikut
udvalgime suliarineKarsimavoK ukiu-
ne sisamane tugdlerne aningaussanut
tungassumik pilerssårut. udvalgip tåu-
ssuma ilaussortarai landsrådip forret-
ningsudvalgs, Grønlandsråde, GTO-p
nåkutigdlissoKarfia åma KGH-p sty-
relsesrådia.
landsrådime uvdlormut oicaluseri-
ssagssane taimatut Uånguneuarsima-
vok pilerssårusiortarnermik avdldngu-
teKartitsinigssanvik sujunersut. tama-
tumane ildngutdlugo sujunersutigine-
icarpoK inutigssarsiornikut piorsainer-
me igdlonarfit sikussdngitsuinait pma-
git, åmale sinerissap isordlersdinitut
ilåtigut piorsaivfigineuarsinaunigssåt.
akigssautinut tungassut — ama s urne
inungorsimaneK imanalo åma akilerå-
ruteKalernigssaK — sangminenartug-
ssduput. Erling Høeghip sujunersuti-
giniarpå sume inungorsimaneK pinago
iliniar simaner die najorKutaralugo a-
kigssauserneKartarnigssaK.
uvdlormut OKaluserissagssanit av-
dlanit taineKarsinauvoK sujunersut
landskassip isertitaisa ilaisa ilagingne
sulinerme atugagssångortineKartarnig-
ssånik, taimatut ilagit sivnissue ani-
ngaussatigut periarfigssaKalisagaluar-
dlutik inungnik isumagingningniar-
dlune suliniarnikut.
imigagssaK pivdlugo landsrådime
OKatdlitoKåsångilaK. imigagssamik a-
tuivatdlanginigssaK pivdlugo lands-
rådip atautsimititaliå måna sulivoK,
imigagssardlo pivdlugo sujunersutit
tåssunga ingerdlatenringneKartartug-
ssåuput.
landsrådivdle OKaluseriniarpå sa-
vautigdlit ajunårnerssuat pivdlugo
udvalgiliap isumaliutigssissutå, tamå-
na pisaoK savautigdlit aggersitaussut
mardluk peKatigalugit. ilåtigut påsini-
arneKåsaoK nålagauvfik KanoK ang-
nertutigissumik ikiuteKartariaKarner-
sok savatigut ajunårnerssuaK årKigsi-
naujumavdlugo.
avfsiliortorpagssuit
landsrådip Kinigkamik sujuligtaisso-
uardlune atautsiminerata angmarne-
Karnera sujugdleK pisaoK Nungme
katerssortarfingme. taimailiortOKdsaoK
ilimagineKarmat inugpagssuit najuku-
manigssåt angmainerme tamatumane
nunavta OKalugtuarissaunerane pingå-
ruteKartugssame. ilerKussoK malig-
dlugo atautsimineK autdlarnerneKd-
saoK nålagiaKatigingnermik.
atautsiminerup angmarneKarneranut
atatitdlugo angnerussumik nagdliutor-
siornigssamik pilerssåruteKartoKångi-
laK, atautsimmeruvdle angmagaunera
avisiliortunit akuvfigineKardluåsaoK,
tåssa Danmarkime avisit angnerit ta-
marmik autdlartitaKarniarpalungma-
ta. nunavtine atorfigdlit Kagfasingne-
russut tamarmik — ama Kangilingua-
ne admirale — angmainerme najuti-
såput. nunavtinutdle ministere aggi-
sångilaK. ministereKarfiup tungånit
nalerKunerussutut issigineKarpoK,
landsrådip angnerussumik pisinauti-
tauvfeKalerdlune atautsiminera su-
jugdleK, pisagpat nunavtinut ministe-
reKarfingmit sivnissumik najutoKarti-
nago.
Julut