Atuagagdliutit - 10.04.1968, Síða 30

kinguarsimassune angalaorneK III
indiamiut Tanzaniamitut
afrikamiungorartmeKarput
Det gælder Deres
fremtid, når De
skal sælge eller
kobe forretning.
Kontakt derfor forst fagmanden!
Industri- og forretningsspecialisten
Goth.g. 28 c, Fredericia, (059) 2 06 66
De køber med største økonomiske
fordel Deres fotoudstyr hos os! Vi
giver fra 20—50 °/o rabat på foto-
udstyr. — Rekvirer i egen interesse
vort store illustrerede katalog og
prisliste, — eller lad os give Dem
et konkret tilbud. Fotoarbejde: farve
og sort/hvid -i- 20%. — Gratis
forsendelsesmateriale!
CHR. RICHARDT A/S
SKIVE
FØRENDE FOTO-SPECIAL-
FORRETNING!
europamiutaoK afrikamiungorartitariaKarput, tanzaniamio Ka-
Kortumik amilik David Ricardo onartoK
Jens Jørgen Kjærgaardimit
Tanzania (RB-special)
indiamiut Kenyamit Kimarråtitdlugit Tanzaniame igdloKarfit pingarnerssdne
Dar es Salaamime erKigsivitdliortoKångilaK. inuneK pissarnermisut ingerdla-
vok. indiamiut niuvernermik ingerdlataKartut suliatik nåkutigiuarpait. unuit-
dlo tamaisa seuernup Kilak augpitdlersikångago kangatut „indiamiut inger-
dlaortarput", tåssa indiamiorpagssuit bilinik sigssap erKåtigut kinguleriårpag-
ssuvdlutik angalaortarput. taimak aliånaersårtut sujunigssamik isumakulute-
Karnerat malugissagssaunerpoK? åp, irnaKa. afrikamiutdle asiamiutdlo Tanza-
niame najugagdlit akornåne pissutsit pitsångoriartunguatsiarput. Tanzania ta-
matumundkutaoK nunane kinguarsimassune maligagssiuissussutut OKautigissa-
rianarpoK.
indiamiut sapingisånguartik tamåt
ilerKutoricamingnik Kimatsiniarput i-
nugsiamersårniardlutigdlo. pissutsit-
dlo måna nålagkersuissussunit nåku-
tigineKardluaKingmata pisanganartor-
ssuarmik pissoKartamigsså ilimanå-
ngitdluinarunarpoK. ukiutdle Kulit 20-
tdlunit Kångiugpata pissutsit avdlå-
ngorsimasinåuput. taimanikut nålag-
kersuissussugssat måna nålagkersui-
ssussunit sångineruvdluarsinåuput.
åma ilimanardluarsinauvoK inoKarsi-
naussoK niuvernermik ingerdlataKar-
tunit — indiamiunit — tigdligartar-
nermik autdlarnérusugtunik.
ersissutigssaKarunångilaK
— indiamiut uvdlune aggersune pi-
ssugssat pivdlugit ånilångassariaKar-
soringilåka, David Ricardo, KaKortu-
nik amigdlit naussorigsaissut afrika-
miungorsimassut ilåt OKarpoK. india-
miut måna ånilångassut tåssåusagu-
narput ukiune Kångiutune KanoK ili-
userissartagkatik pivdlugit ånilånga-
nigssamingnut pissutigssaKartut. in-
diamiut autdlartut ilait tamåkunu-
nga ilåuput. pitsaunerpåt uningåput.
taimatutaoK europamiut nåmaginar-
dluångitsut autdlararnikuput. Tanza-
nia nangminerssortungormat KaKor-
tunik amigdlit inusukåt (ilait ilinia-
gartut) igdloKarfigssuame pitsut na-
jugaKarfine ikiuinermit suliaKartut
avdlatdlo niuvernermik ingerdlata-
Kartut amerdlaKissut autdlararput.
europamiut nunautigdlit ardlaKångit-
suinait kisemgoruput. uvanga najug-
kavne encånilo, Iringap encåne, ila-
Kutarit 36-t matuma sujomagut na-
jugaKaraluarput. måna pingasuinait
kisemgoruput, uvangalo kisima afri-
kamiungorpunga. Tanzaniame inugtå-
ngorpunga sutigut tamatigut afrika-
miutut inuniardlunga, nålagkersuini-
kut ingerdlatsinerme ikingutitutdlo
nåpitagagssarsiornivne.
uggornarujugssuaKaoK europamiut
taimak ikigtigissut afrikamiungomig-
ssamingnik kigsauteKarmata. autdlar-
tut kingugdlit autdlarnermingnut pi-
ssutigåt kiserdliornertik. ikingutåime
autdlararémikuput. kiserdliordlune
misigisimanigssaK pingitsomeKardlu-
arsinaugaluarpoK. uvanga nangminér-
dlunga påsivara afrikamiut atåssute-
Karfigerusugkåtigut, åmalo afrika-
miut kulturilerujugssussut. måne a-
liasorungisåinarpugut.
europamiutdle måna Tanzaniame
najugagdlit Kanganit amerdlaneruler-
put. ukiut ardlagdlit matuma sujor-
nagut 10.000-it migssilionpait, måna
15.000-it migssiliordlugit amerdlåssu-
seKalerdlutik. amerdlanerssaitdle ig-
dloKarfit pingåmerssåne Dar es Sa-
laamime najugaKarput, ilarpagssue
tåssauvdlutik nunanik kinguarsima-
ssunik ikiuiniardlutik aggersimassut
ingmikutdlunit påsisimassagdlit aut-
dlartitat.
malerutinartartut
asiamiunik taineKartardlutik Tan-
zaniame najugagdlit tåssåuput india-
miut, pakistanimiut ilåtigutdlo ara-
berit. asiamiut amerdlanerit niuver-
tuput. ilait måna nioricutigssiornerme
sulissorineKartalerput. måna inussut
åtåkue pitsuvdlutik maunga piput,
kinguåritdle ingerdlaneråne pisungo-
riartuinardlutik måna pisorujugssuv-
dlutik. nunap nangminerssortungor-
nigsså ukiut ardlagdlit matuma su-
JEG ER OGSÅ
GÅET OVER
TIL PRINCE
uvangåtaoK
PRINCEt uler punga
Ja, rigtige cigaretrygere har valgt Prince, cigaretten med den fine,
afrundede blended-tobakssmag plus Whitronfllter, det snehvide fiberfilter,
der giver Dem den fulde tobakssmag og det lette træk . . . Filtercigaretten
med fuld tobakssmag.
ilumut, cigarettitordluartut Prince pujortagarilertarpåt mamardluarmat
Whitronlmigdlo Kaugdloringmik pujua avKusårtagaKarmat tupasungningne-
ranut cigarettivdlo mitdluameranut akornutåungitsumik . . . cigarette
filterilik tupasungnitdluartoK.
SKANDINAVISK TO BAKS KOM PAG NI
FOTO
og
KINO
jornagut OKatdlisigineKalermat asia-
miut amerdlanerssait partimut aut-
dlarterKåmersumut, l'he New United
African Partymut, måna partiussu-
mut partit isumaKatigigdlutik atau-
siussut suleKatigit ingerdlatånut TA-
NU-mut akerdliussumut ilaussortå-
ngorput. issertussaugaluardlune ta-
manit ilisimaneKartutut OKautigine-
KarsinauvoK parti taimane tuluit nu-
name oKartugssautitånit sir Edward
Twiningimit autdlarnerneKartoK. par-
ti ajorssarujugssuarniariarmat india-
miut TANU-mut ilaussortångortitiler-
put. taména indiamiunik ajortitsiniu-
tinut ilaussarpoK. malerutlnajassoru-
jugssuput, araberitdle isumamingnik
aulajangiussissarput pamaerussåusa-
galuarunik soKutiginago.
mamiatsautaussartoK
— indiamiut KujåssutigssaKarfige-
Kåvut, David Ricardo nangigpoK. i-
maKa måna inuit ilåinaisa érKaima-
galuarpåt indiamiut nunamik angmai-
ssunerat. indiamiut sulisimångikalu-
arpata nunap timåinarssuane igdlo-
Karfinguane niuvertarfeKarnaviångi-
kaluarpoK atissanik, transistorradiu-
nik cyklinigdlo pisivfiusinaussunik.
indiamiut niuvernermik ingerdlatag-
dlit sulissupilorujugssuput. Kanor-
ssuaK sivisutigissumik sulinigssartik
soKutigingilåt. taimaikamik nuna ilu-
aKusersimavåt.
indiamiut avorKårineKarsinåuput
niuvernermik ingerdlatsinermingne i-
lerKorigsårtuåinånginerat pivdlugo.
pisiniartartut pisut inugsiarnersårfi-
ginerussarpait, kisermåussivdlutik ni-
uvernertik iluaKutigåt niorKutigssa-
nut akigititagssatik KanoK angnertu-
tigisanersut isumaKatigissutigissara-
mikik, åmalo ugtutait encorKigsårtu-
juåinångitdlat. inugtaussunutdle aku-
liutisassutik ersserKivigsumik ilisima-
tineKaramik Kanganit inugsiarnerne-
rujugssuångorput. atuarfé matuma
sujornagut afrikamiut méråinit atu-
arfigineKarsinåungikaluarput månale
mérKanit tamanit atuarfigineKarsi-
naulerdlutik. indiamiut inusugtut ing-
mingnut oKalukångamik afrikamiutut
(swahili atordlugo) OKalukajugput,
nauk afrikamiunik ilaKångikaluarå-
ngamigdlunit. tamåna isumavdluar-
nartutut issigineiKarpoK. indi'amiut
måne najugagdlit OKauserigaluarpåt
gujerati afrikamiut ikigtuinait påsi-
sinaussåt. indiamiut avdlatut OKause-
Karnerat arnartaisalo avdlanut aku-
liusimångitdluinarnerat agsut mami-
atsautaussarput. afrikamiutdle ilini-
ardluarsimanerussut måna påsivåt ta-
måna indiamiut ilerKorinaråt.
indiamiut ikiuiniardlutik aningau-
ssarpagssuarnik tunissuteKartarput.
åma nåparsimaviliortoicarångat ani-
ngaussarpagssuarnik ikiuteKartarput.
afrikamiut ikiorserniardlugit årKig-
ssussamik aningaussanik katerssuini-
artOKartitdlugo nåkåtitsivilissardlutik
indiamiunut ingerdlassut tamarmik
KularutigineK ajorpåt indiamiut ila-
Kutarit tamåkivigdlutik aningaussa-
nik ikigissagssåungitsunik tunissute-
Kåsassut.
I
ikigtuinait autdlarput
indiamiut nuånarineKarpatdlångi-
kaluartut ikigtuinait autdlarput. ilai-
sa mérKatik Europamut Indiamutdlo
autdlartitarpait, amerdlanerit Euro-
pame nunane åssigingitsune iliniari-
artitardlugit. inusugtut tamåko Tan-
zaniamut uterneK ajorput. indiamiut
ilarpagssue matuma sujomagut ani-
ngaussanik nunanut avdlanut nagsit-
sissaraluarput. ardlagdlit Londonime
akunitarfiuteKarput niuvertarfiute-
Kardlutigdlo. åma aktienik pisiortor-
tarput. taimailiortarnerdle Tanzania-
me nunat avdlat aningaussåinik nå-
kutigdlissunit unigtineKarpoK. inup
atautsip måna ukiumut nunamit åni-
sinaussai tåssaulerput 5000 shillingit.
inuit ilåinit OKautigineKartarpoK ani-
ngaussanik nunanut avdlanut autdla-
russuineK ilåtigut pissutaussoK nålag-
kersuissut aulajangermata aningau-
sserivit nålagauvfingmit ingerdlåne-
Kalisassut.
niuvernermik ingerdlatagdlit afri-
kamiungornigssåt såkortoKissumik pi-
umassarineKarpoK. tamåna indiami-
orpagssuit agsut erKarsapilorutigissar-
simavåt. indiamiut niuvertarfingnik
pigissagdlit månamut ilaKutåinanga-
jangmingnik ikiorteKartarput, amer-
dlanertigut ikiortigissarpait ilaKutatik
pitsut ingmårånguaK akigssarsivdlu-
tik sulissartut. lærlingit niuvernermi-
lo ikiortaussut afrikamiut indiamiunit
ikiortaussunit angnerussumik akig-
ssarsiaKartugssåuput, nauk indiamiu-
tut eKingnaisårtigalutik sulineK ajo-
raluardlutik. indiamiut unuanssuar-
mut isulerulugkaluarunik soKutigineK
ajorpåt. afrikamiutdle ilait pikorigsu-
put, taimaingmatdlo akilerdluarne-
Kartarnerat uggutigssåungilaK, David
Ricardo OKarpoK.
ingmikut piumassaKangitsumarnit
ikiugaunigssaK kigsautigineKarpoK
— isumaKarpunga aningausserivit
sujorna nålagauvfingmit tiguneaar-
matale aningaussat Tanzaniamut pi-
ssartut ikileriarsimassut, præsident
Julius K. Nyerere OKarpoK. taimale
pissoKarnigsså ilimagisimavarput. i-
lisimavarput taimatut iliuseKarnivti-
gut nunane avdlamiut aningaussati-
gut ingerdlatsissuat KuarsårtineKaru-
mårtut. påsissavutdle nåpertordlugit
nunarput kingumut tatigineKalilingu-
atsiarpoK, taimaingmat aningaussali-
ssoKarKigtalerpoK...
uvdlune måkunane ukioK atauseK
KångitipoK Arushame nalunaerune
tusåmaneKardluartoK Nyererip sar-
Kumiungmago. taimanikut nalunaeru-
tigå afrikamiut socialistingortiniarne-
rine autdlarniutitut nålagkersuissut
aulajangertut Tanzaniame aningau-
sserivit tamarmik nålagauvfingmit i-
ngerdlåneKalersut. sapåtip akunera-
ne tugdliussume nunane avdlamiut i-
ngerdlatait angnertut ardlagdlit åma
nålagauvfingmit tiguneKarput, tama-
tuma kingorna nuna tamarme, orpig-
pagssuit, kuit, tatsit, ingnåtdlagialior-
fit, oliamik pilersuineK, radio, ani-
ngausserivit sitdlimasissarfitdlo ta-
marmik kisalo niorKutigssiorfit (nu-
nauteKarnikutaoK pigssarsianik nior-
Kutigssiorfit) ilarparujugssue nålag-
kersuissunit pigineKalerput nåkutigi-
neKalerdlutigdlunit. kavfinik ånoråg-
ssiagssanigdlo niorKuteKarneK piging-
neKatigigdlutik ingerdlatsissut isuma-
gissaråt ilåtigut nålagkersuissunit nå-
kutigineKardlutik, Kimugtuitsortitsi-
neK tingmissartortitsinerdlo Uganda
Kenyalo peKatigalugit ingerdlåneKar-
put. ingerdlatanik taimåitunik nåla-
gauvfiup tigusinera Tanzaniap 1961-
ime nangminerssortungornerata ki-
ngorna pisimassunit angnerpaussutut
OKautigineKarpoK.
Arushamile nalunaeruteKarnermi-
nit sapåtip akunera atauseK Kångiu-
tinartoK Nyerere aningaussarsiorni-
Det førende schweizerprodukt!
Den moderne symaskine med klemfri griber. Flere modeller. Meget enkel
at betjene. Udførlig gennemillustreret brugsavisning medfølger. Lev.
franco grønlandsk havn — uden MOMS. Forlang brochurer og prisliste
tilsendt.
Schweiz’imiut sanåvat pitsagssuaK!
merssorfik nutåliaK kiggitorneic ajortumik merKuserfilik. påssukuminar-
torujugssuaK. atornigssånut ilitsersussut sukumissoK ilångutdlugo nag-
siuneKåsaoK. Kalåtdlit-nunånut nagsiunera akeKangitsumik pineKarsi-
nauvoK — MOMS’eKarnanilo. akinut agdlagtuivfik påsissutigssatdlo
piniåkit.
ODENSE — DANMARK
3C