Atuagagdliutit - 04.07.1968, Blaðsíða 29

(nangita k)
„nalungitdluinarpara Abu el Motip
Ulambomut autdlartikåse. uvavnut
sagdlusångilase, Dauwaritut pineKåi-
nariauvuse."
i,Dauwari?“ araberit Kuarsårdlutik
nivdlerput.
Ȍp, Dauwari. imaKa isumarcarpuse
tåussuma OKausé ugperisagivka ulat-
sagtitauvdlungalo pulassortarineKar-
dlunga. taima sianitsigisorisimåsa-
guvtigut Karatsase seKemup utdlugit
hungusimåsavai. Dauwari aluisigut
anaulertipara, tamaisalo oxautigai."
„tåuna Kingmipalåkasik!"
»tei. måssåkut akerartuivutit, ki-
siåne takusavarput ilivse nangmineK
unatartileruvse KanoK pisanersuse. i-
fnaKa ingmivsinut angisutipatdlå-
rungnåisassuse. “
„taimailiorniarnaviångilatit, Kunu-
gisavat! uvagut araberiuvugut kiv-
fåungitsut, profetip ugpertai. kisiåne
ivdlit kristumiuinauvutit."
»ugperissarse nåpertordlugo sulia-
riniångilavse, kisiåne suliase nåper-
tordlugit. ugperissara mitatigisaguv-
siuk, ajungilax, tauva mardloriåumik
PitdlartariaKarnerse nalungerérdlugo
taimailioritse."
„Dauwiari uvavtinut takutiguk! tai-
hiailiungikuvit ugperisångilavtigit!“
»PissutigssaKångilanga ugpernar-
såumik takutisavdluse. taimailiungi-
kaluardlungalunit pingitsailivdluse a-
kitisinauvavse. kisiåne taimaeriångu-
ardle saimassutut nåkigtartututdlo
iliuinåsaunga. takusavarsilo."
slovakeK Hadji Alilo autdlartipai
Dauwari aisitdlugo. nuehrnegerit i-
laisa ilagåt araberitdlo saniånut pi-
ssutdlugo. tåukua asigssorpaluvigdlu-
kamagpaloKalutigdlo KiviatsiåinaK
alarpåt.
»Kå åmalo angisuniarssariniaritse!"
Schwartzip suangavai. „tåssånguaK
avdlamik misigissaKalisause. Kå tå-
ssa1 navsuerumavise patdligtailissa-
taut autdlartitausimassuse?“
>,navsuisångilagut.“
», takusavarput."
igpagssaungmat unukut Dauwarip
PineKarneratordluinaK pineKarput. i-
sigait Kalugiussap pavkanut Kilerssu-
aeKarput Kumut nåparigsisivigdlugit.
sujugdlermik anaoriåinaK Kangarssu-
3rdie OKarikatagput. navsuerput pat-
åligtailissame itigardluinarsimavdlu-
tik. navsuernerat perKusersusårniar-
aipalausinauvoK Schwartz avdlamut
sasarniåinardlugo. kisiåne Schwartz
kularissagssaerusoraoK. OKariartuti-
aiingningme iluanårsimagaluarunik
kisimitdlutik Abu el Motimut uter-
aaviångitdluinaraluarput. araberit
Dauwarimut ilaliutdlugit pérneKar-
Put.
kunge ardlalingnik såkutoxarpoK
Surit-Koruånut avKutånik ilisimav-
dluartunik. såkutut Niam-niamimiut
katerssat atautsit uningarKuneKarput,
taimåitordle umiatsiane inigssat ator-
dluarKigsårtariaKarput tåtutisagalua-
kalutik. aulaj angerput pikunartunik
hererKåratdlåsavdlutik tauvalo aut-
dlardlutik.
nerissagssaligssuput. imermiutar-
ssuit navguaitsutdlo neKåinik ulivkå-
vigput, ikumatitanutdlo sujatsissor-
Pagssuput. tauva kungip såkutut umi-
atsianik pårssissuvdlutik peKataussug-
ssat Kinerpai. tåuko såkulersorneKar-
Put taKussersorneKardlutigdlo såku-
tiinigdlo ilagssaKartineKardlutik. u-
nuarsiornigssamingnut nåmavigsunik
naneruagssalersorput. tauva kunge
sorssugtartutiminik akimanerpånik i-
laKardlune umiatsiait sujugdlersånut
fyrrit tikingajagdlugit inoKartugssa-
htut ikivoK. naneruåt ujarKamik så-
fumik atdleKutanardlune sujuane iku-
mavoK. nuna torpåt, tauvalo avdlat
Paaligdlugit avalararput. tigussarpag-
ssuit umiarssuarnitinameKarput.
Dauwari araberitdlo tigussat mardluk
^aglnarpait ardlåtigut sumik pisso-
Kalisagaluarpat iluagtitårutigineKar-
sinaungmata. araberit tåukua mar-
dluk såkutorpagssuit Abu el Motimut
sorssugkiardlutik autdlakåssut issigi-
leramikik piuminamerussålerput.
orpigpagssuaunerssuit unuame tår-
tuinavit akornisigut umiartorneK er-
KumitsuvoK. umassut nipaerutdlui-
harsimåput. kisiåne sugdlinerpagssuit
ikumassutut itut tårnerinarssuarme
tingmiuarput, ipernarpagssuitdlo ni-
viugagpagssuitdlo umiatsiat Kutdlisa
ingnerinut torartuarput, sordlume a-
sule sugdlinernik siagdlinartoK.
kungip umiatsiame sujuane ingneK
najorpå sugdlineritdlo ingminut to-
rartut soKutiginginguatsiavigdlugit.
Schwartz Pfotenhauerilo niarKutik i-
pernaerkussuarnik puvigdlugit igsiå-
put. slovakeK tunuånipoK Hadji Ali
nipikitsunguamik isuvssuterussårdlu-
go. KUtdlit Kaumarnisa kup sinai Ka-
neKissut angumavait kiagtup naussue
erKumitsumik Kaumaninigtitdlugit.
„sordlume tåssa issigingnårtitsissar-
fingmiginartugut," K’assiaup ikingune
isuvssupå. „kiagtup orpigpagssue ta-
måko ugpernångingaj agtumik tuping-
nartuput nunavtinitunit avdlaunero-
Kalutik. taimåitordle — orpigpagssuit
Kissugssiat orpiliagssanigdlunit nau-
titsivit issigerusungnerugaluarpåka."
unuap Kerxata tungånut tamåkeri-
artuårdlutik singutorssuångorput a-
nguartit akugtoKatigingmik iputi-
mingnik imarpatdlaKåtårtut kisimik
erKumassulerdlutik.
Schwartz Pfotenhauerilo itersarne-
Karamik iterput sule taggarigssussoK.
anguartit iputitik KaKisimavait, umi-
artornerat inersimavoK, umiatsiatdlo
kup sinånut pitugtorsimåput. negerit
ilait pårssissugssångordlugit uningar-
KuneKarput. naneruagssamingnik nu-
tånik ikiteriput, tamarmik ingmikut
såkunik, peKutigssanik taKussanigdlo
tigoråiput, pisugdlutigdlo timuinaK
autdlarput.
Tamarindep orpigpagssue avKutigait
orpé akugtoKigamik ingerdlanerånut
akornutåungivigsut. avKutigssåt nane-
russanit KaumatineKarpoK. kisiåne a-
keraat nunåt Kanigdliartoramiko ni-
pitumik OKalorKussiungnaerdlutigdlo
suaortarKussiungnaerput.
arritsumik nipaitdlutigdlo nalu-
naerKutap akuningajå ingerdlagamik
sujugdlersaussut nunamik tamatumi-
nga nalungitdluartut unigput isuv-
ssutinardlo nalunaeruteKardlutik. ku-
ngip europamiortatik nalunaerfigai
KoroK tikilerigtik aperalugitdlo emi-
naK aterfigisanerigtik.
„nåmik, nåmerdluinaK," Schwartzip
isumane nalunaerpå. „imaKa akenra-
vut tasamanérérput, taimailiorsimå-
sagunik sianitdliusagaluaKalutik, i-
maKalunit aitsåt maunga ingerdlaler-
put, taimåitumigdlo Kåumarsivdluåi-
narniaratdlartigo. nanerussat Kamisi-
gik, maungalo uninarta. måssåkorpiaK
silatunerussumik iliorsinåungikatdlar-
pugut."
isumå malingneKarpoK, nanerussat-
dlo Kamipait. nalautsortumik saner-
KutOKåsagaluarune sianiginaviångika-
luarpå angutinik hundrederpagssuar-
nik såkulersordluarsimassunik måne
uningassoKartoK.
uvdlångulernera unulerneratutdle
sivikitsuinauvoK. tingmissat sukut ta-
mauna Kardlorpalulerput, sordlume
uvdlångulerneranik nalunaertup a-
tausinaup tingmissap Kardlorpaiung-
nerata suna tamåt nålagkerå uvdloK
tåssångåinartumik nuisitdlugo. minu-
timininguanut Kåumarinavigssuångor-
poK. orpigpagssuit tamavingmik u-
massorpagssuarnik eKilersunik nipag-
put.
Schwartz nikuipoK Pfotenhauerilo
åipiutdlugo suj umut pisulårdlutik. na-
lunångilaK sujulerssortaussut avKutå
nalungitdluinarsimagåt, tåssame av-
dlornerit hundredit inordlugitdlunit
sujunermingne KaersoK åmut ivnari-
naviuvoK.
tamåne orpit akulikineroKigamik a-
valeKutait katingangmata Kilak erssi-
ngilaK, kisiåne sujunerpiåne KoroK
tåuna ornitåt erssinavigpoK.
KoroK nangmineK firs meteritut si-
ligtigaoK kisiåne åpariartordlune sa-
nimut siligsiartordlune. tamåkerdlune
ottehundrede meteritut takitigaoK
tangneruvdlunilunit. ivnårssugtai ig-
dlugtut ivnårKinaviuput majuarfig-
ssaKångitsussårdlutik. unigfiånitdlu-
me aterneK ajornardluinarpoK. kisiå-
ne KorKumut atertariåta saninguanut
pisimåput. tåuna amitsuvoK narssar-
ssuaK avatiminitoK portoKatigalugo,
tamångånitdlo tikikuminartoruj ug-
ssuvok. orpigpagssuit KorKup sinar-
ssua tikivigsimavåt, tåssalo orpigpag-
ssuit kigdleråinavigdlugit titagkatut
itumik naussoKångivigdlune, ivnår-
ssugtailo ivigånguamigdlunit tåkuvi-
ungitdlat. KorKuvdle narKa portusu-
nik palmerpagssuaKarpoK uvdlårsar-
nånguamik aulatårtunik. tåssame ta-
savna narKa imeKarsimåsaoK.
kungip Wahasivdlo, sorssugtartuti-
me pissartåt akimanerssåtdlo, euro-
pamiortatik ornigpait. Wahasi KorKU-
mut åmut tikuarpoK OKardlunilo: „tå-
ssa tasama palmit ethundredefjorte-
nit muamåkussup OKalussissartup
KorKup perdlorKussaunera atorung-
naersiniardlugo ikussugai. Kanigtume
avdlanik atausmarmigdlunit palme-
KångilaK, takusinauvarsilo Kinutå Ka-
noK såkortutigissumik kimeKarsima-
ssok Kanordlo tupingnartuliortigisi-
massoK."
„inoKarunångivigpoK," Schwartz o-
KarpoK. „Abu el Mot sujoncusimåsa-
varput, pivfigssaKarunarpugutdlo ta-
savna iluamik misigssordluåsavdlugo.
KanoK-ilivdlutik tasamunga atertar-
pat?“
„tasamunga atausinarmik avKute-
KarpoK, KoroK tukimut atuardlugo av-
KuteKarpoK uterfigssauvdlunilo. av-
dlåkut avKuteKångilaK. tåuna auna
sujunivtine issigåt. sujugdliuvdlunga
iserfigssånik takutisavavse. autdlar-
Kussivdlutit nålagkiniarit."
„nåmik, susa taima piårtigissumik
pinata! oKarfigigatdlånga, isumagai-
siuk tamavta atisassugut KorKuvdlo
iluane Abu el Mot utarKisagigput?"
„åp.“
„tåssa ingmivtinut aiginåsaugut!
Abu el Mot ateriånut pigune ånivig-
ssaerutdluta avssisavåtigut. nåmik,
tamåna pinavérsårdluinartariaKarpar-
put uvagut nangmineK såkutuvtalo i-
nunerput navianartorsiorterKunago!“
„nålagaK, avdlatut ajornaKaoK."
„susa tamåna agssortussutiginatigo.
sujugdlermik kotok KanoK-itunersoK
nangmineK påsivdluarKåratdlardlara.
KoroK tamåt takoréruvko aulaj angi-
niarumårpugut. tauva angutinik ar-
dlaKångitsunik ilaKardluta tasavna ta-
kusarniaratdlartigo. såkutut sivnere
måne unisåput uternigssarput utar-
Kivdlugo. kisiåne tasamane tangmår-
figssinigssarput inerterKutigivdlui-
narumavara. åssiginavigpå Abu el
Motimut piåraluta ungussautinaruv-
ta.“
„tauvame KanoK-ilivdlugo ajugauv-
figiniåsaviuk?"
„sule OKautigisinåungivigpara. ima-
Kalunit nangmineK KorKume tangmår-
figssiniardluta pilerssårpoK. tauva
uvagut isåriå tiguarsinauvarput teri-
arssuartutdlo nangmineK putdlatåne
pissaralugo. kisiåne — åmame taima
sianitsiginaviångilaK."
„kisiånime," Pfotenhauer pilerpoK,
„aKago aitsåt maunga pinigssarput
nautsorssutigisavå. taimåitumik ili-
manardluarsinauvoK nangmineK ta-
samane tangmårfigssikatdlåsassoK."
„åp, taimaitdluarsinauvoK. kisiåne
tasavna misigssoriartorniaratdlarti-
go.“
såkututik unerarteriardlugit suju-
lerssortaussut Konrumut atilerput. ta-
samane takuvåt KoroK igdlugtut tu-
kimut nåvdlugo portusunik palme-
KartoK. KerKat narssårKigsoK Korsor-
Kigsunik ivigaKarpoK.
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmassarpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdio atortugssat tamaisa niorKutigissardlugit.
taratsut angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluarsagagssat tamarmik
iluarsarneKarsinåuput. Imap itissusianut Ogtortautit radaritdlo ilå-
ngutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant
og fiskeriudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar-
anlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
(nanglsaoK).
på gulve, overalt,
Blitsa.mat eller halvblank
Junckers parketgulve er Blitsa-be-
handlet fra fabrik, og hvad er mere
naturligt end at fortsætte vedlige-
holdelsen med Blitsa? Der er 2 typer
Blitsa at vælge imellem: MAT og
HALVBLANK. - MAT står med en
helt fløjlsmat, eksklusiv overflade,
der absorberer de småridser og
ujævnheder, der altid kommer i et
gulv... og HALVBLANK giver en
silkeagtig glans og en behagelig
refleks af enhverformforlys. Begge
typer danner en smuk baggrund for
Deres tæpper og møbler.
Junckerip natigssai fabrikimitdle
Blitsa-mik påssuneKarérsimassar-
put, taimåitumik Blitsa atordlugo
aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria-
KarpoK. Blitsa-t åssiglngitsut mar-
dluk Kinigagssåuput: MAT (KivdiTt-
sok) åma HALVBLANK (Kivdlalår-
toK). — MAT utfnikQssatut KåxarpoK
kussanardlufnartumik, taimåinera-
talo natip kigartiternere pfngitsor-
nexarsinåungitsut erssigungnaersl-
tarpai... HALVBLANK silikisut xiv-
dlernexarpox iluarinartumik xingor-
nernik sunigdlunit utersårtitsissar-
dlune. tamarmik naterssuarnut pe-
xutinutdlo tångavigssatut kussanar-
dlufnarput.
29