Atuagagdliutit - 10.10.1968, Page 9

aggersitat ingmikut
imigagssarsiveKasapat?
tamåna sujunersutigineKartoK
Manitsup avisiane „Nipe“me:
landsrådip imigagssaK erKartuler-
mago pisangavdluta tusarnårtarsima-
vugut, ilåtigutdlume ånilångalersima-
galuardluta tuaviussamik matussinig-
ssaK kigdlilersuilernigssardlunit aula-
jangivfigitdlarasugalugit. kigdlilersui-
nigssamut isumaicataussut ilarpag-
ssuisa akerdliussugut isumaicarfigi-
ssarunarpåtigut imigagssarsiagssaeru-
nigssamut ånilångasoraluta, taimåi-
ngilardle, ilame imigagssaK nunanit
avdlanitdlunit aissariaKalisagaluarpat
pigssarsiarinigssåjåsit ajornarnaviå-
ngilaK.
autdlarKåumut oKautigisinauvarput
imigagssaK nangminerme ajortu-
ngingmat, atornerdlungneKalerånga-
mile ajortungortardlune. månåkut i-
migagssaK naKisimaneKartiniarneKar-
POK kigdlilersuineK avKutigalugo.
kiap uparuasavai
Atuagagdliutit nr. 18. augustip 29-
rnisaK imigagssamik agsorujugssuaK
agdlautigingnigfiuvoK. angutit amat-
dlo silagssorigsut agdlautigissait o-
KauseKautaitdlo. suna pivdlugo imi-
gagssap atornerdlungneKamerata tu-
ngavigissaisa ilarpiå taineKarsimå-
ngivingnerpoK.
nålagkersuissoKarpugut tatigissav-
tinik, atorfiligtaKarpugut maligkuma-
ssavtinik, anersa inusugtuarKanilunit
imigagssamik atornerdluineK mingne-
rusimarKa j araluångila taineKartune
imigagssamik atornerdluineK imerni-
arnerdlo mingnerusimagaluarpata? i-
nuit Kumut issigissavut imigagssamik
atornerdluigpata nåkanganerussut tai-
mailiusagpata kiap uparuåsavai?
kukugaluarnerdlunga imigagssap a-
tordlungneKarneranut taima ltut pat-
sisaussunut ilagititarsimavåka. amer-
dlasuliutiginigsså ussernartOKarsinau-
galuaK naitsuaråinauvoK.
Adam Simonsen,
Nanortalik.
OKautsivut
„kalåtdlit kulturiata“ ilåne OKatdli-
saussartup anginerussumigdle nålag-
kersuissunut ilaussortagssanik Kiner-
sineKarnialerångat sarKumineruler-
sartup amiåkutuaisa ilagilerunarpåt:
OKautsivut.
kulturit avdlångortaramik åma ka-
låtdlit kulturerput taimåipoK. tåssa-
ne atautsikut mardluk pissusimåput:
inussutigssarsiutip avdlångornera å-
ma inuiait avdlat kulturiånit akune-
KarneK. nunavta angnerssåne piniar-
neK (Kåinamik intissutigssarsiuteKar-
neK) kultureKautaujungnaerpoK. Kag-
dlikutdlume atortoKarnikut kalåtdlit
kulturerput ima avdlångorsimatigaoK,
nunavta angnerssåne atortoKarner-
mut tungatitdlugo kalåtdlit kulturiå-
nik OKalugsinaujungnaerdluta: angat-
dlatit, igdlut, atissat, atortut åssigi-
ngitsut — tamarmik avdlångormata
avdlanik taorserneKardlutik — tai-
mågdlåt OKautsivut.
„kalåtdlit kulturiånit" OKautsivut
kiserngorutilerput. tåukulo kulture-
Kautinit Kagdlikut itunit påriuminar-
neruput tåmartailineKarsinauvdlutig-
dlo. taimåikaluartoK misigssordlunilo
Påsissagssarsioråine nalunångilaK å-
ma malungnångingajagtumik oKaut-
sivtine avdlångoriartorneKartoK, tå-
ssame OKautsit OKariartautsitdlunit
ilait KangaunerussoK atorneKartut
mana atorneKarungnaerput puiome-
kåinalerdlutigdlo — ilåtigut sule na-
lerKusorinaraluartut. tamåko saniati-
gut tunumiut avanerssuarmiutdlo o-
Kausé åma iluatingnaraluarput tåmar-
tailisavdlugit — imaKauko agdlagtor-
neKarpata naKiterdlugitdlo atuagå-
ngordlugit. uvdlume pivfigssångorso-
rinarpoK OKautsivut tåmartailiniar-
dlugit sulinerulernigssaK — Jonathan
Petersenip ordbogérånut pitsauvdlu-
artumut Kujanardluinartumutdlo ta-
piliussagssanik.
Otto Sandgreen
tamatumalo pissariaKåssusia kisit-
sisit agdlåt iluaKutsiutdlugit takutini-
arneKartalerdlune, nauk naluneKånge-
réraluartoK kisitsinerdliornerup sule
ajornerussut kingunerinarsinaugalua-
rai.
kisitsisitdlo atorneKalermata atuag-
kiortup Arthur Koestler-ip OKausé
erKaivåka imåitut: kisitsisit inungnut
atorneKartarnere åssersuneKarsinåu-
put KardlérKanut nalusinut. tåukuame
takutitå angnertugaluardlune takoru-
sungnartortait takutitångilait.
nalungilarput nunavtine imerneKa-
KissoK, taimåitordle uvdloK måna ti-
kitdlugo ilisimatineKarsimångilagut
kikut imernerpaunersut. kalåliusima-
nerput Kavdlunåjusimanerputdlunit
suliartortitat? isumaKarKajåneruvu-
nga Kavdlunåt sivi'kitsumik suliartor-
titat imernerpausoralugit, uvdlumi-
kutdlo uvagut kalåliussugut pivdluta
OKautigineKartartut tåukununga tug-
tugssausimagaluarsoralugit. suliartor-
KGH kina pivdlugo?
umiarssuartåK Disko ilauvfigalugo
julip 10-ånit 20-ånut Nungmit Uper-
navingmukarpugut uterdlugulo. anga-
laneK akeKarpoK 1176 kr. inungmut
atautsimut, tåssa inenardlune uvfar-
tarfilingmik. nerissat uvdlormut 30
kr-Karput. taimaingmat angalaneK
uvdlut Kulit inungmut atautsimut
1476 kr-KarpoK.
takornariartuvdlune pakatsinaKaoK
umiarssuarme sulissuneKarneK neri-
ssatdlo pitsåungeKingmata. avdlanisut
ilaussut iluasårniarneKångitdlat. umi-
arssup inuisa ilåt OKarpoK soKutigi-
ngikine ilaussut iluarusugpata nåma-
gigtaitdliorpatalunit, isumamingni-
ngoK pisåput. åmåtaordle Kangerdlug-
ssuarme tingmissartut mitarfiånisi-
nardluta Diskomut uteravta umiar-
ssup inuisa ilanit agpisaluneKarpunga.
akilivdlunga ilaugama taima pineKar-
nera namaginarsinåungilara. avKUter-
put tamåt misingnarpoK umiarssup i-
nuisa perssaKutiginaråtigut.
umiarssuarme nerivfiussarpoK cafe-
teria, akisoKissoK nerissagssautaile
igdlingnångitsut akisulugsinartut. ing-
mikutdle åma nerissagssanik norKai-
neK ajornångilaK. taimailioråine pit-
sauvigsunik nerineK ajornångilaK, å-
male ingmikut neriniaråine asule pi-
ssarissersutauginarneK malungnångit-
sorane.
init ajungitdlat evKiarneKakulånge-
Kalutigdle, ardlaleriardlutame nang-
minérdluta norKaissariaKartarpugut
ipiarneKarKuvdlugit.
ilaoKatigåvut takornariat Køben-
havnimingånérsut uvdlut 8 angalaor-
tut. tåuko amerdlanerssait oKaloKati-
gåka tamarmigdlo nåmagigtaitdlior-
nerat malungnarpoK amame akisugig-
ssaeKigamik. taimaingmat avdlångu-
teKartitsineKångigpat takomariartutut
angalaomigssaK inåssutigineK ajorna-
KaOK.
C. Buch Hansen
titat ånersiniardlugit taima OKångila-
nga, kisiånile påsisorissarpara tåuko
sulerérnermikut imerusungnerat ka-
låtdlit imerusugtarnerånit angneruso-
ralugo, tamånalume KanoK ilioriar-
figisinåungilarput.
Kanordlo ilivdlugo Danmarke nalu-
naerfiginiarsinauvarput imiårKat imi-
gagssatdlo nunavtinukartut amerdla-
nerssait ernerinit nangminernit imer-
neKartartut? — tamåna ajornartungi-
laK, imaKale tusardlugo kussanarpat-
dlårane: Kavdlunåt suliartortitat ing-
mikut imigagssarsiniarfigssitariaKar-
put pisiniarfingnitdlo tunissat takuti-
sinåusavåt nunavtine najuganavigsut
sivisumigdiunit nunavtininiartut Ka-
noK imertigisimanersut!!!
OKartOKartutoKauvoK kalåtdlingoK
akissugssaoKataunermut misigissuse-
KångipatdlåKaut. taimåitordle kigdli-
lersuinertigut soraersitsiniamikutdlo
akissugssåussusiarniarneKarput sule.
nåmångila nunarput piorsarneKaler-
mat issigingnårtugssiåinartut issigine-
Karsimagavta? Kanormita ilivdlugo a-
kissugssåussusermik misigisimaningu-
avta sivnera pérniarneKalerumårpa? ?
radiorput pivdlugo
agdlagkat angmassut
Sisimiut avisiane „PaortOK“me i-
liniartitsissoK John Andersen ang-
massunik agdlagauarpoK nunav-
tinut ministerimut A. C. Nor-
mannimut:
Herr grønlandsminister.
igpagssaK unukut radiukut aper-
ssorneKarnigssat Kilanårisimavara. a-
torfingne tamatumane nutåjuvutit,
månilo KeKertavtine amerdlagunarpu-
gut KanoK isumaKarnersutit tusåsav-
dlugo soKutigingnigtut.
tusarnålerpunga — Kanordle pisso-
Karpa? sordlo pissartoK: ilåtigut tu-
sarneK ajornarsissarpoK, tusåsinautua-
likasigkåinilo senculugssuarmik påsi-
ssaKarneK ajornarsingajagtardlune.
kvarterit pingasut sujornagut (soKuti-
ginartune) kontorchef Københavni-
mérsoK OKalugtOK tusåvara sujuner-
sutinut tungatitdlugo umiarssuarnik
angatdlåneK umiarssuitdlo pårinigssåt
kalåtdlinut erKartorå.
erKarsautigineKarsimagpat Nuk er-
Kålo kisimik måne ajornartorsiutivut
pivdlugit grønlandsministerip OKau-
sinik tusarfiusinåusassut umiartortut-
dlo tåssånga pissut kisimik sujuner-
sutinik pitsaussunik tusarnårKussau-
ssut tauva avdlatut ajornartumik nå-
magineKarsinaugaluarpoK. ministeri-
amitdle ajornarungnaersiniameKar-
mat måne amerdlanerit radionik aki-
sorssuarnik pisingikaluardlutik Ka-
låtdlit-nunåta radioanik nuånårutig-
ssaKartiniarnigssåt tauva suliagssau-
ssok sapingisamik nukingiuneKartari-
aKaraluarpoK. „inugtaussut angumag-
sinåungitdlat", taima oKartoicartar-
poK agdlagtoKartardlunilo. radioKa-
raluaråine FM-tut pitsåussusilingmik
mardluvingnigdlo autdlakåtitagssia-
Kartartumik tauva aften-ungdomssko-
lelo atordlugit inuit teknikikut ineri-
artornermut malingnausinaunigssåi-
nut ikorfartutåusagaluarpoK. Kåumar-
sainikut sulinerup radio taimåitoK
soKutigingnilersitsiniartugssardlo pi-
ngitsorsinåungilå.
nalungitdluinaraluarpara „inuit pi-
sinautitauvfine" agdlagsimassoKångit-
sok inuk kinalunit pissugssaussoK ra-
diumik tusarnåsavdlune, kisiånile
månåkut Danmarkime — nålagauv-
fivta igdluatungåne — fjernsyninik
Kalipautilingnik pisårtorniarugtulerfi-
sa nalåne, isumaKarpunga erKarsau-
terput påsivdluarsinåusagit — måne
pissutsit narruj umisimårutigigivut.
neriugkumavunga akissutigssat u-
nga avisivtinut nagsiukumårit, tåu-
natuauvorme nutåjunerane atuarsl-
naussarput.
ikmgutingnersumik inuvdluarKU-
ssivdlunga
John Andersen,
iliniartitsissoK.
ENDELIG I GRØNLAND
— Et aut. Lucas batteridepot
— Bedst egnede akkumolatorer til det grønlandske klima.
— Alle typer til Grønlands billigste pris.
— Vi sælger gerne op og ned langs kysten.
— Derfor — Hør vort tilbud!
Grønlands aut. Lucas batteridepot
v/ Flemming Barksmann — Boks 597 — Godthåb.
ENESTE PRIVATE BATTERIDEPOT I GRØNLAND.
nipitumik erKartonaissåungila?
sotc Kangalile inuit sunerniarne-
Karsimangitdlat nårtunavérsauti-
nik atuinigssamut? Sisimiut avi-
sidne „PaortoK“me atuartut ilait
aperaon:
atortugssatigut amigauteKarnernut
tarnikutdlume a j ornartorsiuterpag-
ssuit ilåinut Kalåtdlit-nunåne atortu-
ssunut inuit amerdliartupilorpatdlår-
nerat pissuterpiaussut ilagåt.
atuarfiliortiterneK, børnehavit mé-
rårKat inigssait, nåparsimavit, suli-
ngivfingme alikusersoriartarfit av-
dlatdlume angumagsinåungitdlat. åssi-
gingitsorpagssuarnik inungnut ilini-
artitsineK angumagsinåungilaK. suna-
mita angumagsinaunerpa?
Kangale suliarerérneKartugssauga-
luartut angumagfiginiaraluarnerine —
ukiorpagssusagunarput nårtunavér-
sautinut tungassut angnertunerujug-
ssuarmik sangmineKartariaKaraluar-
put. mérKiorpatdlårnavérsårnigssamik
ilitsersutinik tusarssaussoKarneK a-
jorpoK. suna pivdlugo Kangalile inuit
sunemiarneKarsimånginerpat nårtu-
navérsautinik spiraliussunik issartag-
kanigdlunit atortoKarnigssåinik? Ka-
låtdlit-nunane tamåna nipitumik er-
KartorKussåunginerame? katerssuvfi-
gineKartartut — pingårtumik filmer-
tarfit — tåssauniåsagaluarput atortut
tamåko pitsaussut iliniarneKarfigalu-
git soKUtigineKalernigssåinut avKutig-
ssiuissugssat.
tamåkuninga atortoKalernerup ki-
ngunerissånik ukiut amerdlångitsut
ingerdlanerine pitsau j atdlangnermik
malugissagssaKåsånginerpugut mérår-
Kat inåine, børnehavene, atuarfingne
angerdlarsimavfingnilo ilåtigut inug-
tOKissune? ukiune tugdlerne Kalåt-
dlit-nunåne inungorartartut ikiliat-
dlésagaluarpata avdlagssåungitsumik
tamåna nunavtine pitsånguatdlautinik
malugissaKarfigisagaluarparput.
tamatumunga tungatitdlugo åma a-
perissoKarsinaugaluarpoK: soK-una
arnat issartagkanik nårtunavérsauti-
nik atuissut tamåko akilertåsavait?
uvfale nakorsautit avdlat akisugalua-
Kissut akeKångitsumik pineKarsinau-
ssut. tamåna kajumigsautauvdluångit-
SUVOK.
Danmarkime, Kalåtdlit-nunanut na-
lerKiutdlugo angnikinerungårtumik
tamatuminga aj ornartorsiuteKarfiuga-
luartume tagpitsussariaKarpoK tusi-
lartuvdlunilo mérKiorpatdlårnavér-
sårnigssamik påsisitsiniuterpagssuit
radio, fjernsyn, avisit avisitdlo sap.
ak. tåkutartut avKutigalugit påsiså-
ngikåine. kiavmita akissugssåussuse-
Karfigå Danmarkip amtiata ilåne tai-
mak pingåruteKartigigaluartoK KanoK
iliuseKarfigineKarnigssåta sumiginar-
nera? imalunit: akissugssauvdlutik o-
Kartugssautitaussut sumingmita tu-
ngaveKardlutik tamatumunga angne-
russumik KanoK iliuseKarsimångitsut?
iliniartitsissoK,
John Andersen.
Peter Broberg
frimærkitut ?
K’enertarssup ukiunik 200-ngui-
nigssånut komitimit imåitumik ti-
gus s aKarpugut:
A/G avKutigalugo komitip aperKu-
tigiumavå ukioK 1973 sujormitdlugo
PitarssuaK, Peter Broberg frimærki-
ngortisinaunersoK, taimailivdlune aki-
sa ilåinaitdlunit måne igdloKarfingme
iluaKutigssångortineKåsavdlutik. aké
— atortut pérérdlugit — måne igdlo-
Karfingme tamåkersinaugåine suju-
nigssame sapitsuliortut nersornauser-
neKartåsagaluarput.
':ltl ^iowashrach
KllFENORA 4
CORAF«n;
COROFjN
[INIS
ENNiS
Sweet Dublin
den irske tobakstype..! I irlandimiut tupautåt
mild, sød og
med herlig
smag og duft..
sakukitsoK, Kasi-
lmgitsoK, mamar-
toK tipigigsordlo
det er den med
irsk whiskey..!
tassa tauna
irlandimiut
whiskey-
anik
akulik..!
SKANDINAVISK TOBAKSKOMPAGNI
507 D
9