Atuagagdliutit - 10.10.1968, Síða 16

Atlantikup kapisilia
kalåtdlit imartåne
påsiniarneKarpoK kalåtdlit kapisiligtarissartagait aulisarnerme
sukut suniutcKåsancrsut åmalo sumit aggertarnersut
mana kapisilingniarneK autdlarti-
nigsalermat pissusigssamisuginåsaoK
navsuiauteKarfigilasavdlugo aulisag-
kap tåussuma sananeKautå åmalo u-
kiut sisamagssåne nunat tamalåt Ka-
låtdlit-nunåta imartåne misigssuine-
rat kisalo misigssuinerit tåuko pissu-
tigissåt.
misigssuinerit pissutigissåt påsisa-
gåine pissariaKarpoK kapisigdlit OKa-
lugtuagssartåt ilisimåsavdlugo. Atlan-
tikup kapisilia — Østerserne åma ka-
pisileKarame — nunanut Atlantikup
avangnå tungånut sineriaKartunut ta-
manut siåmarsimavoK, siåmarfigisi-
massai nunat tåssåuput USA-me New
Englandip sineriånit Canadap kangia
tungå sinerdlugo, Kalåtdlit-nunåt,
Island, Norge, Sverigip kipasigsua,
Tuluit-nunåt, Skotland, Irland, Dan-
mark, Tyskland avKUsårdlugit Fran-
krigimit Spaniap avangnå tungåne si-
neriak anguvdlugo.
ajoraluartumik Amerikap avang-
nardliup Europavdlo kugssuine kapi
silik nunguneKarsimavdlunilunit nu-
ngungaj agdluinarneKarsimavok, suliv-
figssuit encagaisa angnertusiartuinar-
tumik imeK mingugtikiartortarmå-
ssuk, taimalo kapisilingnut agdliartor-
figisavdlugit piukunarungnaersitdlu-
git. sordlo ukiut untritigdlit matuma
sujornagut Themsen-ime kapisiling-
mik kingugdlermik pissaKartoKarsi-
mavoK, taima pérunera Londonimit
kugssup mingugtineKaralugtuinarnera
pissutauvoK.
aperissoKarsinauvoK taimatut Eu-
ropame kapisigdlit nungukiartorneri-
sa kalåtdlit aulisarnerat suniuteKarfi-
gisimanerå — taimåipordlo. aulisag-
kanik nalunaerKutsersuissardlune mi-
siligainikut påsineKarsimavoK ’kapi-
sigdlit ukiåkut ukiukutdlo Kalåtdlit-
nunåta imartånitartut åmalo Ameri-
kame Europamilo aulisagaussut ing-
mingnut atåssuteKardluinartut.
majorncK
kapisilik angisorssuångorsinauvoK
(36 kg takissuserdlo 140 cm angusi-
nauvdlugit) suvfissarfeKardlunilo siå-
marfigisimassamine kugssuarne. suv-
finialerångame kugssuarnut kungnut-
dlo majortarpoK. majorsimanera sivi-
sussuseKartarpoK upernariartulerne-
ranit ukiariartulerneranut, sujug-
dliuvdlutigdlo majortut angnerussar-
put. aulisagax tåuna takuminartuvoK,
Kivdlarigsuvdlune tunualo Kernarig-
dluinangajagdlune, aulagsareKalunilo.
taimatutdlo puatdlårigdlune, tamåna
pissariaKartussarpoK, tåssame aulisa-
gaK tåuna imermlnermine neriniå-
ngitdluinartarame. orssune atorfigssa-
KartitaKå, tåssame majornermine nu-
kiortugssaussarame ilåtigutdlo erv-
ngup nåkånere meterinik pingasunik
portussusigdlit naloriutdlune KaKeri-
artartugssauvdlugit, åmalo kinguåg-
ssiornermine atortugssauvdlugo kisa-
lo Kåumaterpålungne neringinigssa-
mine isumavdlutigissugssauvdlugo.
kapisigdlip Kivsagtortup OKumerså ki-
guniuk nererusungnermik pissuteKa-
rane taimailiortarpoK, tåssaliuna ké-
runera imaminermine sungiusimasså
majorérsimatdlatsiarnerane sule su-
niusimassartoK.
immarmilernermine kapisigdlip ilu-
sia avdlångortarpoK, Kalipautå tårne-
rulertarpoK augpalungusersunigdlo
milagtårtortardlune, amialo ivssugti-
tarpoK mångersivdlune. angutivissat
agdlerue Kumut peKitarput, ilisimane-
Kångilardle tåuna sumut atortarsima-
neråt.
suviissarneK
novemberime suvfineK autdlartitar-
poK. tamånale pilersinago arnaviaK
suvfivfigssaminik pitsaunersiuerKår-
tarpoK, taima ujardiernermine narru-
tupilugssussarpoK, suvfivfigssaK pit-
saunerpåjussariaKarpoK, marrarmik
ujarKanigdlo natilingmikumassarpoK,
åmalo imermik akuitsumik sarfarfi-
gineKartuartariaKardlune. nuliarsar-
neK pilerangat arnaviaK iterssalior-
tarpoK paperKuminik. ingmingnut pe-
rujornerat aulajangersimavdluinartu-
mik maligtarissagssaKartarpoK, tama-
tumanilo iterssaliaK atorneKardluar-
tarpoK, tauvalo suvfineK pissarpoK.
angutiviaK arnavissamut taligutarpoK
atautsikordlutigdlo suait imussardlo
aniatitardlugit taimalo kingunigssine-
KartarpoK. suait atautsimortut ikigtu-
kutårdlugit iterssaliamut kiviorartine-
Kartarput. matorneKartarputdlo uja-
rårKanik iterssaliamit avdlamit arna-
vissap piarérsimatisimassånit Kag-
dlugkanik. taima nuliarsarneK sivisu-
ssuseKartarpoK uvdlune pingasunit
sapåtip akunerinut mardlungnut, Ka-
suersernernik unigteKåtårneKalågi-
nardlune, uninganermilo angutiviaK
„uvdlunik" pårssissussarpoK, anguti-
vissat avdlat, kapisilérKat eKaluitdlo
suangnik mamarissaKaKissut Kanig-
dlerKunagit. iterssaliat suangnik i-
magdlit sujuleriårdlugit inigssititer-
neKartarput katitdlutik meterit tat-
dlimat anguvdlugit takissuseKarsi-
nauvdlutik, 10-mitdlo 30 cm-inut iti-
tigissume itardlutik.
tåssane suait igdlersordluagauvdlu-
tik ukissarput, kapisigdlitdlo kinguåg-
sserérsut amerdlanertigut toKuinar-
tarput. taimågdlåt 5 procenté åipag-
ssånik suvfisinaussarput 1 promillelo
taimågdlåt pingajugssånik suvfendg-
sinaussarput. kapisigdlit suvfiner-
mingnit aniguissut amerdlanertigut
kungne ukissarput, nuliarsarnerming-
ne Kalipautåt Kivdlarigsumik taorse-
riartorKingneKalersarpoK, angutivi-
ssatdlo agdleruisa peKisimanere nar-
dloriartorKilersardlutik.
upernalivingnerane suait tukeraler-
sarput, ilait sujusinårnerulårdlutik
avdlatdlo kingusinårnerulårdlutik
ervngup kissåssusia maligtaralugo,
imeK kissartitdlugo tukeriartornerat
sukanerussarpoK. tukerdlåp (20 mm
migss. angissusigdlup) suaup amerau-
sså nåmine kalitarissarpå. imerau-
ssaK tåuna sapåtip akunerine sujug-
dlerne 4—6-ine inussutigissarpå, tau-
va peKuarKanik inussuteKalersarpoK
kingornalo sugdlemgit Kugdlugiainik
Kugdlugissanigdlo avdlanik nerissa-
KalersarpoK.
kapisilik inusugtOK sanerKamigut
8—10-nik milaKartarpoK tungujordlu-
tik Kasserujugtunik augpalungusersu-
nik akuneKartitersunik, imermilo ag-
dlisartarput ukioK atautsimit ukiunut
sisamanut sivisussuseKartumik. tåssa-
nisaoK ervngup kissåssusia aperKU-
tauvoK, imeK kissarnerutitdlugo ukiu-
mut agdleriartamerat angnertuneru-
ssarpoK taimalo sivikinerussumik i-
merme inussardlutik. tåssame kapisi-
lik 12—19 cm-isut angitigilerdlunilo
imamut avalagtilersarmat. Tuluit-
nunåta kujatåne kapisigdlit imerme
agdliartortarput ukioK atausinaK, Ca-
nadavdle avangnåne Kalåtdlit-nunå-
nilo ukiune sisamane tatdlimanilunit
imerme agdliartortardlune.
„ikarsårtut"
kapisiléraK imamut avalagkångame
issikua avdlångortarpoK, tunua tårne-
rulersarpoK sanerailo Kivdlålassu-
ngortardlutik. taima imånut nugter-
nera „ikårsåriarnerussarpoK". kup a-
kuane uningalårKårtarpoK — taratsu-
mut sungiussiniardlune — tauvalo a-
valagtarpoK imarssuarmitardlunilo u-
kioK atautsimit ukiut sisamat anguv-
dlugit.
imerme agdliartornera kigåitaralu-
artoK — ikårsårnermine 30 g migssi-
liordlugo OKimåissuseKartarpoK — i-
månut pigångame agdliartortupilug-
ssuångortarpoK. ukioK atauseK imåné-
rérnermine l'A-imit 3l/2 kg-imut OKi-
måissuseKalersarpoK (50—70 cm), u-
kiut mardluk Kångiunerisigut 4—8
kg-ngortarpoK (70—90 cm) ukiutdlo
pingajugssåne 8—13 kg-nik OKimåi-
ssuseKalersarpoK (90—110 cm), kapisi-
lik angisuvigssuångorsimassoK tåssa
suvfinermit sujugdlermit aniguisima-
SSOK.
aulisagkap tåussuma utorKåussusia
agdliartorneratalo sukåssusia tavtai-
Grønland er nu tilført fast laksebe-
stand ude fra. For 9 år siden blev der
en række steder langs kysten udsat
skællakseæg.
sigut takuneKarsinauvoK, tåukununa-
tigut ukiukårdlugit ipanigtarmat, suv-
fisimanerilo åma ingmikut nalunaeKu-
taKartardlutik. utorKåussusinik naut-
sorssuisinauneK kapisigdlit inunerå-
nik misigssuinerme pingåruteKartu-
VOK.
kapisilik suvfissugssångorångame
kungmut inungorfigisimassaminut u-
tertarpoK. taimatut aulisagkap ilitser-
sorneKarane utersinaussarnera misig-
ssorKigsårneKarsimavoK, påsinerdle
ajornakusortuvdlune. kuk inungorfik
uterfigerKigsinaussarmåssuk piginåu-
ssutsit mardluk pissutausorineKartar-
put, tåssa KaumaneK imavdlo sarfå
sumissusersiorfigissardlugit åmalo
kup inungorfingmik imartå naimasi-
naussarmåssuk.
tamåna Kangarssuarare ilisimane-
KarpoK ilisimaneKarsimångitsordle tå-
ssa kapisilik imarpingmut avalang-
nermine sumungnartarsimanersoK.
Kalåtdlit-nunånilo kapisiligtarineKar-
tartut tamatumunga agtumåssuteKar-
put, tamånime påsissutigssat sujugdlit
pigssarsiarineKarmata takutitsissut i-
lumut kapisigdlit inungorfingmingnit
ungasigsupilugssuarmut pissartut.
50-ikut autdlartlneråne magister
Jørgen Nielsenip påsisimavå kapisig-
dlit Manitsup erKåne pissarineKartar-
tut amerdlanerssait Kalåtdlit-nunånit
pissungitsut, tåssa kapisigdlit tamåko
imerme agdliartorsimanerat tavtaine
takuneKarsinaussoK Kalåtdlit-nunå-
nérsunit sivikineruvatdlåmik pisi-
mangmat. 1956-ime ugpernarsautig-
ssaKalerpoK, kapisilik Scotlandime na-
lunaeKutserneKarsimassoK Manitsume
pissarineKarmat, tamatuma kingorna
nalunaeKutsigkanik pissaKartoKartu-
åinarpoK tamatumunga ugpernarsau-
_ taussunigtaoK.
kapisigdlit 1500 tons
Kalåtdlit-nunåne kapisigdlit tåku-
simassarnerat Kangale pissarsimavoK,
sordlo ilisimaneKarpoK aulisagaK tåu-
na 20-ikutdle ingerdlalerneråne Ma-
( nitsup erKånitarsimassoK, påsissutig-
ssanigdle tamatumunga tungassunik
pigssarsiagssaileKinarsimavoK. ilima-
narneruvordlo kapisigdlit Kalåtdlit-
nunåta imartånut tåkutartut ukiune
kingugdlerne 15—20-ne amerdliartu-
lersimassut.
aulisagkanik tamåkuninga peKar-
dluarnera påsineKariarmat kalåtdlit
imartåne kapisilingniarneK pingåru-
teKardlualerpok.
1964-ime kalåtdlit kapisilingniarne-
rat nautsorssutigissagssatut ingminut
tåkordliupoK, tåssa taimane pissarine-
Karmata 1500 tons, tåssalo ukiume tå-
ssane nunarssuarme tamarme pissari-
neKartut 14 procentiat. nålagauvfit
ukiorpagssuarne kisermåussivdlutik
kapisilingniartarsimassut akornåne
tamåna aulagsautauvoK. ånilångatigi-
neKalerpoK taima aulisarnerup ang-
nertuseriarneratigut kapisigdlit iki-
liartulisasoralugit åmalo ånilångatigi-
neKarpoK taima pissaKapilornikut ka-
pisigdlit akiata åpariarnigsså. kapi-
sigdlime amerdlångitsut pissarineKar-
tartitdlugit akiat Kagfasingnerussug-
ssauvoK, amerdlavatdlånigdlo tuni-
ssagssiulernikut akiat migdlissug-
ssauvdlune. Atlantikume kapisigdlit
nunarput måna kapisileKalerpoK kung-
ne erniortunik. ukiut Kulingiluat matu-
ma sujornagut kapisigdlit suåinik niu-
ssissoKarpoK sinerissame kungnut ar-
dlalingnut.
amerdlåssusiat kigdleKarpatdlårmat
taima akitigut migdleriaut pissaKar-
nerunikut matuniarneKarsinåungilaK.
tamåna KanoK iliuseKarfiginiardlu-
go 1966-ime nunat kapisilingniartar-
tut tamalåt sulissutigingnigtugssamik
pilersitsiput aulisagkanik påsisima-
ssaKartunik inugtalingmik.
misigssuissut anguniagagssaisa ila-
gåt kalåtdlit kapisilingniarnerata nu-
nat avdlat aulisarnerat KanoK suniu-
teKarfigitiginerå, ilåtigutdlo ilisimatu-
sarnermut tungassusavdlune, tåssame
aitsåt sujugdlermérsumik Atlantikup
kapisiliata neriniartarfianik navssår-
tOKarmat.
kalåtdlit kapisilingniarnerisa KanoK
nunat avdlat kapisilingniarnerat su-
niuteKarfigitigisimanerå påsiniardlugo
aperKutit mardluk akenxårtariaKar-
put:
1. kalåtdlit kapisilingniarnerisa ka-
pisigdlit inungorfingmingnut u-
tertartut pissarineKartartutdlo i-
kiliseriarsimanerpait?
2. kalåtdlit kapisiligtaisa kapisigdlit
erniortugssat, arnavissat anguti-
vissatdlo KanoK åssigingitsigissu-
mik amerdlåssusigdlit angissusig-
dlitdlo pissarissarpait, åmalo ka-
pisigdlit imamut avalardlåt (ikår-
såriat) KanoK amerdlatigissut pi-
ssarineKartarpat?
aperKutit tåuko, aperKutinik avdla-
nik ilaneKarsinaussut, akissutigssa-
KartineKalerpata KanoK iliuseKarsi-
naunigssaK aula j angivf iginiarneKali-
saoK, sordlo pissariaKåsanersoK kapi-
silingniarfiussune tamane kigdliler-
suineKalisanersoK.
aperKutit tåuko akisinaujumavdlu-
git pissariaKarpoK 1965-ime aulisag-
kanik misigssuissut nunanit tamalå-
nérsut suleKatigingnerat autdlarner-
sok angnertusåsavdlugo. 1966-ip ki-
ngornagut ukiat tamaisa nuna avdla-
miut kapisilingnik påsisimassaKardlu-
artortait 8—10 Kalåtdlit-nunåta imar-
tåne sulissarput. tamåko tåssaussar-
put tuluit, skottit canadamiutdlo Kav-
dlunåt ilisimatuinik suleKateKartut.
sulinerdle Kalåtdlit-nunåne taimåg-
dlåt ingerdlåneKångilaK, nunanile ta-
mane kapisilingnik pissaKarfiussartu-
ne misigssuineKarpoK.
påsiniaincrit
kapisilik Kalåtdlit-nunåta imartå-
nérérnermigut suvfissarfingminut u-
terKigtarpoK. tamåna autdlancautånile
ilimagineKarérsimavoK, 1965-imilume
tamåna ugpernarsautigssarsineKarér-
poK. tamatuma kingorna avdlanigtaoK
ugpernarsautigssarsiortorneKarpoK,
tåssa kapisigdlit Kalåtdlit-nunåne na-
lunaeKutserneKarsimassut Canadame,
Irlandime Skotlandimilo pissarineKar-
tarmata. tamåna tungavigalugo oKar-
toKarsinauvoK nunane kapisileKarfiu-
ssune taineKarérsune tamane, tåssa
Kalåtdlit-nunåne, Tuluit-nunåne, Ir-
landime, Canadame, Amerikame, Is-
landime Sverigivdlo kipasigsuane, ka-
pisigdlit tåukorpiait — pivfigssane å-
ssigingitsune — pissarineKartartut.
aperKutit akiniarneKartugssat pi-
ngårtut ilagåt kapisigdlit Kalåtdlit-
nunånut tikitartut nunanit sunit ag-
gersussarnersut. nalungilarput kapi-
FERM * vaskemaskine
TYPE E
Med en FERM vaske-
maskine Type E er De
sikker på helt rent vas-
ketøj uden vaskesild.
Vaskemaskinen behand-
ler tøjet så nænsomt,
som var det vasket af
Deres egne hænder, og
med en grundighed som
kendetegner FERM pro-
dukter. FERM type E
fås med eller uden var-
me og automatik, el-
eller håndvridemaskine
og til flaskegas, så De
kan altid få en model,
som passer til Deres
forhold.
maskina errorsissut FERM TYPE E
masktna errorsissut FERM TYPE E atorugko Ipltdlulnartunlk nungutdlartitsinag-
dlo errorslsautlt. maskinap errorslssutlp errortat agssangnlk errorsissamertutdle
mlanerssortlgissumik Isumagisaval, peridgsårutlsavallo FERM-lp nlorKutlgsslalsa
plssarnerlsutdle. FERM TYPE E plneicarslnauvoK klssartuligtut klssartoKångitsu-
tutdlflntt automatlklllgtutdlo, elektrlcitetimlk agssangnlgdldnit siggulssutUlgtut
flaskegåsllertagkatutdlo, talmåltumlk model illngnut nalencutOK silkutdldnJt plsl-
nauvat.
CENTRI-FERM +
Hvis De vælger en FERM vaskemaskine uden vride-
maskine, må De have en FERM tørrecentrifuge. På
ingen tid nedsætter den vandindholdet 1 tøjet med 70*/«
og gør det næsten strygetørt. Kurven er uden huller,
så De kan centrifugere alt Deres tøj — også det helt
sarte — uden risiko for, at det beskadiges.
CENTRI-FERM
maskinat errorsissut FERM siggulssuteKångitsoK Kinersimagugko, FERM-lp centrl-
fugianlk panersiiimik pigssarslssarlakarputit. tåussuma pivfigssame sivikitsuarå-
nguame errortat 70 %-mik Imertakitdlisltarpal, tåssa manlgsarlålnångungajagdlu-
glt panertitdlugit. Imlvfia putoKångllaK, talmåltumlk errortat såtdlCtnit — Kajang-
navlgsutdlQnit — centrlfugerslnauvatit aserugaunlgssålnlk lsumakulllteKamak.
Vask hvad De vil
FERM skal der til
sOgaluartunigdlunit errorsissarumaguvit Ferm piglsavat.
AKTIESELSKABET FERM. ULSTRUP
Telegramadresse: FERMULSTRUP
Forlang venligst brochure uden forbindende,
plslnlånglkaluardlutit atuagaussanik nalunaerssutinik piniarniarlt.
FERM
(«& I' : >

16