Atuagagdliutit - 10.10.1968, Blaðsíða 31

Guevarap uvdlorsiutai
Ernesto „Che“ Guevarap Boliviame inuit pitsut kivfåungissuse-
Karnigssat pivdlugo akiunine umavdlune anigungilå — Ameri-
kamile kujatdlerme mumisitsiniarneK ingerdlåinarpoK
Hervard Merved-imit
Che 39 sivnerdlugit ukioKallngilaK.
toKunera inuneratutdle ilungersunar-
tigaoK: Boliviame kisermåussivdlune
nålagkersuissup Rene Barrientosip så-
kutuisa inuartaråt.
Che-p anguniagkane umavdlune a-
ngungilå, sapIssuseKarsimavdlunile
aungminik masagtisavdlugo, Fidel
Castro agdlagpoK Ernesto Che Gueva-
rap uvdlorsiutai ■— Kavdlunåtut sar-
KumerKåmersut — sujuleKutserami-
git.
oktoberip 8-åne 1967 Che ikiligau-
vok såkutunitdlo tigussauvdlune. ta-
matuma nalåne ukioK atausingajak
Boliviap KåKaine issertordlutik akiu-
tut amerdlångitsut sujulerssorérsima-
vai. uvdlorsiutimine agdlagtugarissai-
sigut — atuagångornigssanik isuma-
liutigineKångikaluartutigut — isser-
tortukut akiutugssat sulerissarnerat
maligtarineKarsinauvoK uvdlormit uv-
dlormut — sulinerat, sungiusarnerat,
akiunere, aliasutait nuånårutaitdlo.
toKunermigut Guevara sapitsulior-
tutut Robin Hood-isungajak issigine-
KalersimavoK. suliai anguniagarissailo
soKutigineKartupilugssuput. uvdlor-
siutai Danmarkime naKiterisitsissar-
fingne pingasune atautsikordluina-
ngajak sarKumersineKarput, sulilo a-
tuagaK avdla — OKausé, agdlautigi-
ssai agdlagailo — naKiterneKarnigssa-
mut piarérsarneKardlutik.
titorussarnerungilaK
mumisitsineK tåssåungilaK titoru-
ssårneK, Mao Tse-Tung taima OKarsi-
nunarssuarme nunat tamalåt ata-
Katigingnerulernigssånik aitsåt taima
OKatdliseKartigilerfingme nålagker-
suissunit nuimassunit kisiartauvdlune
Frankrigip præsidentia navsuerute-
karpoK, uvdlumikut nunarssuarme
inuneK aitsåt taima inuiaKatigissutsi-
mik pingårtitsiviutigilersimassoK, ing-
minuninaK isumagivfiuvdlune åmalo
ingminuinaK pingårtivfiuvdlune. In-
diame Burmamilo nagguvekatigit å-
ssigingitsut sorssuput, Kiname kul-
turikut mumisitsiniarneKarpoK, inuia-
katigit Nigeriame sorssuput, Canada-
me okautsit pivdlugit agssortunemar-
POk USA-milo ingmikorniarneKarpoK,
tamåko tamarmik ugpernarsaissuput
inuiait atausiåkåt ingmingnut pingår-
tinerånik, ilåtigut nunap ingmikortui-
sa avigsårniarnerånik anguniagaKar-
tunik, nauk politikerit okautsit kussa-
nartut atordlugit ajungitsorpagssuar-
nik neriorssutekarniartaraluartut. nå-
lagauviit peicatigit ukiune kingugdler-
ne ineriartorsimanerat takussutig-
ssauvdluarput nunat tamalåt sulexa-
tigingnigssaisa iluaKutausinaunerånik
poltikerit OKauserissartagkamingnik
Kularutigingnilersimanerånik.
taimåikaluartordle de Gaulle kisime
erssitsukut nunaminik pingårtitsiner-
mik igdlersuiniartuvoK. Czekoslova-
kiap Biafravdlunit, ukioK måna inuia-
Katigissutsimikut misiligaisimanerisa
franskit præsidentiat isumakugdler-
sisimångilåt. de Gaulle isumaKarpoK
taimatut pinekarnerat tåssauginartut
anautineK KångerneKartugssaK åmalo
nangminek ingerdlaviginiagkaminut
avdlångutigssåungitsok, taima avisi-
liortunut OKalungnerme ilåne OKar-
POK.
Frankrigip J alta-isumaKatigissu-
tit atautsimortumigdlo nålagkersui-
niarnerit sorssungnerssup kingorna-
gut atornekaleralugtuinarsimassut a-
siginarpai. asiginainerdle tåuna Ka-
nordlunit Europame nunagissamik pi-
ngårtitsiniartunit isumaKatigineKarti-
gisagaluarpata pissusiviussunut naler-
kutingilaK. pissauniligssuit Sovjet-
union USA-lo nunanik ångajårssuar-
nik mikissunigdlo Kulangersimang-
mavoK. Che-p uvdlorsiutaisa tamåna
ugpernarsarpåt.
Amerikap kujatdliup nålagauvfisa
pitsut ilånut kisermåussissumit nålag-
kersornekartumut issertutdlugo Che
erKuneKarpoK issertortukut akiutut
årKigssutdluagkamik nuname tamar-
me sulisinaulernigssåt sujulerssugari-
savdlugo piorsåsavdlugulo. uvdlor-
siutai novemberip 7-iåne 1966 aut-
dlartiput. tamatuma migssarpiåne på-
sinekarérsimavoK nuname kommuni-
stit partiata akiuneK issertortoK ta-
persersorusungikå.
tamatuma kingorna issertortumik
akiunerit pissutauvdlutik parti tåuna
aserorpoK. sujuligtaissuata Mario
Monjep såkuautdlune akiunerit kig-
sautigingilai, taimalo isumaKamera
suliniarnermut iluaKutåungivigpoK.
kommunistit avdlat partimit sorae-
rarput issertortukutdlo akiutunut ilå-
ngutdlutik.
Che Guevarap Boliviame issertor-
tukut suliniarnerane pingårnerpåju-
ngitdlat kisermåussivdlune nålagker-
suissup såkutuinut akiutarnere, pi-
ngårnerpåjuvdlunile naussorigsaissut
sulissartutdlo ajorssartut atåssuteKar-
figiniarnere. Chep nalungilå, nanisi-
maneKartut mumisitsinermut påsing-
nigtisavdlugit Kanon pingårtigissoK,
Kasusuitdlunilo inuit Kanimut sulivfi-
giniarpai.
uvdlorsiumine agdlagtugaisigut på-
sineKarsinauvoK naussorigsaissut Ka-
noK pissusilersorsimassut — kigaitsu-
mik ånilånganerat alapernåiningori-
artoriardlune sarKumilårningorpoK.
nigdlutigdlo suniuteKarput. tamåna
ersserdluarpoK sujorna de Gaulle su-
junersuteKaraluarmat nålagauvfig-
ssuit sisamat kangiata kipasigsua piv-
dlugo atautsimisassut — nåmaginar-
tariaKardlugule præsident Johnson
ministeritdlo Kutdlersåt Kosygin
Glassborome OKaloKatigingmata. tai-
ma pissauniligssuit Kulangisimanerat
ukioK måna åma takussutigssarsine-
KarpoK Czekoslovakia sapiserdlune
misiligaluarmat rusit Kulangisimane-
rat anigorniardlugo, kinguneKapilui-
nartumigdle czekoslovakiamiut nang-
mineK inuiåussusiånut åmalo pisanga-
nartorsiornerup migdlisarneKamig-
ssånut, åle tamåna neriulersitsiniar-
tugssaugaluaK atautsimortumik nålag-
kersuinerup atorungnaersikiartornig-
ssånut avdloriarnertut.
sapåtit akunere ardlalinguit matu-
ma sujornagut de Gaulle nålagauv-
iingne kangitdlerne kitåmiut nålag-
kersuissuine nuånårtorineKarnerpåju-
galuarpoK. tåussuma USA-p NATO-
vdlo tungånut pissusé maleruagag-
ssauvdluartut Moskvame, Warszawa-
me Bukarestimilo tiguneKarput. ukioK
måna maj-junime perugdluliorneKar-
mat generalip franskit kommunistinut
sukangasårnera, nunanut kinguarsi-
massunut ikingutingnernera, kangia-
ta kipasigsuane Afrikamilo sarKii-
merniarnera imalunit Maneragssuar-
me brint-imik Kaertartuliarssuarnik
misiligainera Moskvap ikingutingner-
nerata avdlångussutigingilai.
uvdlumikut Kremlime Kutdlersau-
ssut mamaitsoKaKalutik issiginarta-
riaKarput de Gaullep inuiåussutsimik
pingårtitsinine tungavigalugo nunane
kitdlerne nålagkersuissunit såkortu-
nerpåmik Czekoslovakiap tiguagaune-
ra agssuaringmago.
de Gaullep OKausé Moskvame nuå-
narineKardlutik issuaivfigineKartartut
tainenardlutik nunat kitdlit nålagker-
suissuisa oKausinik ilumornerpånik,
Europap kangianut tugput ånernar-
dluinartumik, nunat atautsimortumik
nålagkersuiniartut politikerisa Czeko-
slovakiamut OKauserissartagånit su-
niuteKarneroKalutik.
tamatumale kingornagut ånilångati-
nguterKigpoK nålagkersuissut såku-
tue såssussissalermata, ilåtigut silåi-
narmit Kaertartunik nåkåtitsissaler-
dlutik issertordlutik akiutut avsser-
sorniardlugit .
Che neriutigissaraluamisut inuinar-
nit pitsunit ikiorneKångilaK, taimalo
angussamikut iluagtitsinerussåsaga-
luardlutik.
taimåikaluartordlime Che Gueva-
rap akiutugssane pitsångorsarpai,
martsimilo 1967 isumaKarpoK aporåu-
nigssanut sujugdlernut piarérdlutik.
Kåumåmortumik nautsorssusiornermi-
ne februarime agdlagpoK: „suliagssaK
tugdleK aulajangissussugssauvoK aki-
unernigdlo pissoKartartugssauvoK."
tamånalume erKupoK. tamatuma ki-
ngorna uvdloK ajutorfiussoK — okto-
berip 8-at — tikitdlugo boliviamiut
såku tue amerikamilo kujatdlermiut
issertortukut akiutue aporåutuarput.
pivfigssaK kingugdleK
issertortukut akiutut autdlarternå-
ramik iluagtitsivdluartarput. naggatå’
tungåne uvdlorsiutit påsitipåt isser-
tordlutik akiutut misigdliutigissarta-
gåt inugtainut sångitdlissutaujartui-
nartut: kångneK, nåpautit, inuitdlo
Katanginartarnerat.
Che nåpautinit atugardliortitauner-
ssauvoK. sakiagdlumik nåparsimavoK
issartagkatdlo atordlugit angnertune-
rulersinavérsåginarsimavdlugo, uv-
dlutdle ardlåne såkutut akiugaisa na-
korsautausiviat tiguarsimavåt, Gue-
varalo issartagagssaerutdlugo. tamåna
akiuniarnerånut a j ornartorsiutauvoK.
tamånalo pitsaunerulingilaK nakor-
sautinik tiguaeriaraluarneK iluagti-
ngitsormat.
atuagkap erssersipå issertortukut
akiutut ikiliartuinarput. septemberip
28-åne Che agdlagpoK: „uvdloK uvav-
tinut pakatsivfiungårtoK inunivtinik
naleKangajagdluinartoK ... nalunae-
KutaK Kulinut såkutut atautsimortut
46-t sarssupåtigut, ilalo Kimaguniar-
nerat sivisoKaoK. uvdlup KerKanut a-
tautsimortut avdlat tamatumuna a-
ngutit 77-it tåkuput, uvaguvtinutdlo
ajornerulerKUvdlugo igitoKarpoK, så-
kututdlo upalungårput. sujulerssortåt
perKussivoK kugssinermut torKonsuv-
dlugit, tåssalo uvagut kugssinivtinut.
radiukutdle ilaminik atåssuteKariara-
me tugpatdliatdlagkunardlune perKU-
ssivoK ingerdlarKingnigssamut. isser-
torsimavfigput silåinarmit såssune-
Karnigssamut igdlersorfigssaKångilaK,
taimalo pissoKåsagpat aniguinigssaK
neriunartorssungilaK. ..
såkutut issertordlutik akiutunik u-
ngussigalugtuinarput. Kåumåmortu-
mik nautsorssusiornermine septem-
berime Che agdlagpoK: „såkutut så-
ssussissarnermingne patajaitdliartui-
narput naussorigsaissutdlo ikiorung-
naivigpåtigut, kigdlutigissalerdlutalo
... måna pingårnerpångorpoK må-
ngånit KimaguniarnigssaK pitsauneru-
ssumigdlo torKorfigssarsiornigssaK."
sivitsungitsoK — oktoberip 7-iåne
— Che kingugdlermérdlune uvdlor-
siumine agdlagpoK: „såkutut Serrano-
me nalunaeruteKarput angutit 250-it
tåssunga autdlartisimavdlugit inuit
37-t ujårineKartut tunuariartornerat
avsserniardlugo, taineKarsimavdlunilo
kuit Acero-p åma Oro-p akornat tor-
Korsimavfigigiput. nalunaerut tåuna
pugsårutitut isumaKarfiginarpoK."
tåssalo taima Che Guevara — angut
50-ikune Cubame issertortukut akiu-
nerme ajugautitsissusimassoK — ki-
ngugdlermérdlune agdlagpoK. aKa-
guane nalunaeKutaK atautsimut Che
mumisitsiniaKatailo terdlinganérne-
Karput Kuvnereame nerukitsume. så-
kortoKissumik akiussuårput, tamatu-
manilo Che ikiligausimassoK tuniuti-
nartariaKarpoK såkune patrunérutor-
titdlugo. akunerne 24-ne akeraisa ti-
guarsimassaråt, kisalo inuartaralugo.
uvdlorsiutaisa atuagångortinerine Fi-
del Castro sujuleKutsiumine OKarpoK
Che nåme atåtigut aKerdlunik tigssa-
lugtåumik åpariartortitdlugo erKåu-
neKarsimassoK. taimåitumigdlo sivi-
soKissumik kigaitsumigdlo åmalo någ-
dlioKalune tOKujartuårsimassoK, toKu-
simavdlunilo aitsåt nålagåncat ilåta
toKussutigssånik autdlaingmago.
Chep akisuanera
Che naleKångitsugssarsiortuvoK. so-
cialistiussutsimik — åmalo mumisitsi-
niarsinaunermik — isumåta pingår-
titsinerata inuneK toKulo akigalugit
akiunigssamut pilerissuseKalersisima-
vå, isumaKarame isumane erKortu-
ssut. sordlo Fidel Castro agdlagtoK:
„KaKugulunit KanoK ilissukutdlunit
akiukumanane utorKatsissutigssaKar-
tuartugssauvoK, akiunerdle tåssatuau-
vok kivfåungissusermut avKutigssaK."
Ernesto Che Guevarap uvdlorsiutai-
sa atuagkiarineKarneratigut Bolivia-
me kisermåussivdlune nålagkersui-
nermik ingerdlatsineK ordloncajåjuar-
toK kingumut ajornartorsiortineKaler-
poK. nunap iluanut ministeriusima-
ssok Antonio Arguedas issertortumik
uvdlorsiutinik åssilissaKåtårsimavoK
issertutdlugitdlo Havannamukåusi-
mavdlugit.
tamatumunga pissutaussoK tåssa,
nangmineK OKausé maligdlugit, „CIA“
(amerikamiut issertortukut påsiniai-
ssarfiat) Boliviame pissauneKarpat-
dlålersimaKingmat, agdlåt CIA nang-
minerissaminik någdliugtitsissarfeKar-
dlunilo parnaerussiveKardlune Boli-
viame nålagkersuissut avarKutlnar-
dlugit.“ Arguedas nunamit KimåvoK
påsissorneKariartinane.
mumisitsiniarneruvdle inårneKar-
figsså Boliviame sule ungaseKaoK. ta-
persersorneKarnigssaK Che Guevarap
naussorigsaissunit neriutigisimassara-
lua, Boliviap igdlorpagssuaKarfisa pi-
ngårnerssåne La Paz-ime iliniarner-
tut avdlatdlo iliniagaKamerusimassut
akornåne pingorpoK. kipisuitsumik
polititdlo aporåutuarput avKusernit-
dlo pingårnerit avssersorneKartuar-
put.
såkutut nålagaunerssuisa pissorta-
risimassåt soraersitaK, general Mar-
cos Vasques Sempertegui OKarpoK:
„uvanga pikititsinerup erfalassue Kut-
dlarsimavåka generalit nålagkersui-
niaraluartut atorfigssaKångitsut so-
raersiniardlugit."
nauk Che nangmineK inugtut sor-
ssungnermine ajorssaraluardlune au-
lagsagtitseKaoK. isumaKatigigåine isu-
maKatigingikaluaråinilunit OKartaria-
KarpoK inugtut kinåussuseKardluartu-
ssok, nåkåinartugssåungitsoK, isuma-
migut suliamigutdlo ilisarissariaKar-
tOK.
Den sensationelle el-
unx
radiator med indbV88et
stuetermostat 0g trin-
regulering!
Termostaten påvirkes ikke af ovnens
varme, men reagerer udelukkende på
STUENS temperatur.
De behøver ikke selv tænke på at re-
gulere varmen — ADAX glemmer al-
drig, den tænder og slukker automa-
tisk efter den temperatur, De har valgt
og sparer derved strømi
Iiavenutnns
JEL - MATERIEL E S - C K O S
a/s aage havemanns eftf. mosedalvej 11 valby
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebæk.
ipffiidss^n:
inuiaKatigilerineK inuvoK
nunamik pingårtitsineK de Gaullep kisime erssitsukut inger-
dlatå nunane tamane atorpon, politikeritdle navsuerutigiumå-
ngilåt
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbsvej 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
31