Atuagagdliutit - 10.10.1968, Qupperneq 33

muasiau-
(nangitaK)
tåuko mardluk kisimisorilersimaga-
mik Abd el Mot nipikitsunguamik o-
KarpoK: „aitsåt inuleramale uvdlor-
mik taima ajortigissumik nåmagtui-
vunga. avdlåungivigpoK unerivfiup
uvdlua, europamiutdlo tåuko mar-
dluk diåvulut diåvulunerssarait. åma-
miuna KanoK-ilivdlutit arajutsisinau-
simagitit?"
„sok, ivdllme?" Abu el Motip såpi-
lorpatdlagpå.
„uvanga angutinit pingasunit såssu-
neKarpunga!"
„uvanga mardlungnit! tåssauko pi-
gårtupalåkasit sinigsimassut; kisiåni-
me pissagssartik perérpåt.“
misigissatik ingmingnut oKalugtua-
rait, Abu el Motivdlo kigutine save-
rortitdlugit naggatåtigut OKalugpoK:
„uvdloK ivna perdlorKunarsile ugpi-
ngitsoK tåuna såssuniardlugo aulaja-
ngersimagama! ilisimatujuvoK, isu-
maKaraluarpungalo inuit taimåitut si-
latussusertik atuagkanitlnartaråt nia-
Kormiorinago. kisiåne Allahp iliniar-
tipånga! aserusavånga!"
„tåssa aniguiniarsinåungivigpugut?“
„nalungiliuk KanoK pineKarniartu-
nga? Kingmit tåukua Fashodame mu-
dirimut (nålagaunermut) uniarniarpå-
nga!“
„mudirimut femhundrediutiling-
mut? Allah, Allah, tauvame ikiorfig-
ssaKångilatit!"
„iperartortitdlunga toKusavånga,
sordlume homsaraberinut livit puila-
ssuåne tigussainut taimailiorsima-
SSOK.“
„kisiånime Fashodamut ungaseKaoK,
aniguivfigssaKariatårsinauvoK.“
„tamåna ilimageKinago! uvangau-
gama pårivdluåsaKånga. atausina-
vingmik periarfigssaKarpoK!"
„suna?“
„Fashodame. mudirip nåpertuivdlu-
arneK iluarigaluaKå, kisiåne aningau-
ssat sule nuånarineruvai. påsiviuk?"
„akilerdlutit aniguiniarpit? kisiåni-
me OKalugtutariaKarpat pigissatit su-
mitikitit!"
„nåmerdluinaK! aiginåsavai, peré-
runigitdlo iperartordlunga toKusavå-
nga! nåmik, angumik tatigissagssauv-
dluartumik nakutitsivdlunilo akilisi-
naussumik navssårtariaKarpunga. mu-
dirip sujugdlermik agfai pisavai siv-
nerilo aniguiguma."
„tåuname angut kinauniåsava?"
„ivdlit.“
„uvanga nangmineK tigussauvunga."
„mudire OKarfigisavara ivdlituau-
ssok aningaussanik aniguinermut a-
kigssanik pigssarsisinaussoK."
„kisiånime Barak — å, navguaitsor-
niaKl“
„ernine måna pivå! isumåkérfigisa-
våtit! ingminut ånåuniardlutit Kinu-
viginiaruk, Kissaviginiaruk oKardlu-
titdlo agsut perKigsivissutit! såtanit
kristumiut tåuko mardluk ivdlit piv-
dlutit OKarigsårdluarsinåuput.“
„åp, taimailiusagpata ånåsaunga!“
„taimailiusåput Kujanarniarfiglna-
rugkit pencigsimivfigalugitdlo. OKåi-
narsinauvutit kuisikumavdlutit! ta-
matuminga ugperteriarugkit tamaviå-
vigdlutik ånåunialisavåtit. tauva pat-
dligtailissamukarsinångusautit ani-
ngaussanik aigdlerdlutit."
„kisiånime naluvéka sumut torKor-
simagitit.“
„oKalugtutisavavkit. ugpernarsaivit
ikiorumagingma ilumorfigiumavdlu-
ngalo sunalo tamåt atordlugo ånåu-
niarumavdlunga?"
„ugpernarsaivunga sujuaissavnik,
profetip uminik kalifinigdlo tama-
nik.“
„ajungilaK! tauva tusarnårit." Abu
el Motip nipine Katailisipå: „patdlig-
tailissamut ikuatdlarérsimassoK ute-
rama nigerit ituata inugtaisalo ikuat-
dlangnikut tamavisa agssarérsimavait.
ituata nalungivigpå aningaussautika
agssåusimagivka, Hanorme pisagavkit
ukiorpagssuarne iluanårutigisimasså-
ka? kisiåne agssåussiviga naluvå na-
ningisåinåsavdlugulo. ungalut kujatå-
nipoK nerssussuarnut isertitsivik ner-
ssutit anåinik ikumatitsivigssuaKar-
toK. ikumatitakup atå Kaersumik na-
tilik agssaguk. tamåna siorauvoK, Ke-
Kuvdlune marrauvdlunilo akulerig-
dlugit mångertisagkat. tamåna uli-
mavdlugo seKugterugko put åmit arfi-
nigdlit dalerinik imersimassut nani-
savatil. nanigugkit pok atauseK ivdlit
pisavat. ilailo----“
„Kularingitdluinarpiungme nangmi-
neK tamåkinåsångikai?" saneralångu-
éne nipe tutsiupoK. „tugpatdlersåinar-
sinauvavkit, Abu el Mot, ivdlitdlunit
tåunalunit dalererpagssuit tamåkua
ilånik atausmarmigdlunit pisassuse.
uvanga nangminerpiaK åisavåka så-
kutuvnutdlo avguardlugit nerssussuit
patdligtailissamit nålagårautivit aut-
dlarussai tamaisa ilångutdlugit."
Schwartz nikuipoK. såkutune ornig-
pai ilagssarsiordlune pinerdlugtupa-
lånik tåukuninga avigsårtitsissugssa-
nik pårssisjugssanigdlo oKaloKatigér-
Kigsinaujun gnaersitdlugit.
Abu el Mot ånilårnermik kamang-
nermigdlo KatimågtorssuvoK, tauvalo
niarKune sikisipå. ilivigssame angma-
ssup saniane KeKartutut nagdlingnar-
tigilerpoK.
aKaguane uvdlåkut seKernup nue-
ritsiarneratigut belandanegerit ani-
guisitaussut angerdlamut autdlarput.
toKussortatik nangmingneK nunåne
iliverumavdlugit nagsarpait. ånåussi-
niartumingnut inuvdluarKussinerat
kivdlingnardluinarpoK.
kinguningåtsiångua europamiut så-
kutorpagssuatik ilagalugit umiarssu-
armingnut uterdlutik autdlarput. er-
ninaK umiarssuarnut igssorarput i-
mermiutarssuit masarsuånut utera-
suarniardlutik. Niam-Niamip kungia-
ta avKutånut Kanivai, nerssussuitdlo
utertitdlugit tigussat ilåtigut toKorar-
neKarput ilåtigutdlo tåussumunga
Abu en Nuhsimutdlo avingneKardlu-
tik, atåtaK agfarmik kinalik ikiutdlu-
arneranut nersornautigssitdlugo. tåu-
ko åma kivdlisimavdlutik inuvdluar-
Kussiput iluarusoKalutigdlo nuna-
mingnut angerdlardlutik.
umiarssuit kugssuåkordlutik Abu el
Motip patdligtailisså ersigissausima-
KissoK tikipåt. inupiluit nålagåt nikui-
nardlune nangmineK issigingnårtui-
nartariaKarpoK erdlingnartutine Kag-
dlulermatigik imaitdlo avguautiler-
matigik, pissutdlo tamarmik ingmikut
nåmagissardluinarmingnik aningau-
ssangnåput.
tåssalo autdlavingnigssaK tugdli-
ngupoK.
Katångutigit Schwartzikut ikingu-
tåtdlo Pfotenhauer kujåmut Niam-
Niamimut autdlarniarput ilisimassag-
ssarsiorKingniardlutik ilisimatusautig-
ssanigdlo katerssuiniardlutik. piler-
ssårput kangimut ingerdlanungniar-
dlutik Sansibarikordlutigdlo anger-
dlariartorniardlutik.
ilait tamåko avangnamut autdlåså-
put.
Abu åma Abd el Mot navguaitsor-
niamut, Barak el Kasimut, pårissag-
sséngortineKarput. tåuna nålagkersui-
ssut umiarssuånut ilauvdlune Fasho-
daliåsaoK pinerdlugtunerssuit mudiri-
mut tuniukiartordlugit.
kisiåne Abd el Mot pivdlugo emire
nalunaerpoK tåussuma Kenademimu-
kåunigsså nangmineK kigsautigeKigi-
ne. „tarKavane ernera tigdligpå, tar-
Kavanilo pitdlautisiagssåta erKUsavå.
Kitornara kingumut nanigavko uma-
tiga akiligaluarpoK, taimåitordle så-
tanip tåussuma misigigatdlåsavå uva-
nga tåussumunga sule tåunausinau-
ssunga Barak sukangnersoic."
sut tamarmik pissusigssamigtut år-
Kingneicarput, tauvalo inuvdluarKO-
KatigingnigssaK artornartoK, wadsha
el wida, tugdlingupoK. slovakeic iki-
ngutålo tusarKusårput europamiut pe-
Katiginarumavdlugit tåssåungitsumig-
dlo nuånårutigissamingnik akuerine-
Kardlutik. artornarnerpauvoK Ibn es
Sirr Ben Wafalo avigsåsavdlugit. ki-
siåne avdlatume ajornaKingmat umi-
arssuit avangnamut autdlarput umi-
atsiaitdlo kujåmut. inugsiautigssarsi-
ortut piunérussåuput, ajugaussutdlo
avigsårdlugit tamarmik ingmikut aut-
dlarput ilisimavdluardlugo nunane
tamåkunane inugsiaerniartarnerup a-
jugauvfigissauneranut nungutitaune-
ranutdlo ikiusimavdlutik.
patdligtailissap Madungap nålagå
Hasab Murat pivdlugo agdlåt OKarto-
KarpoK inugsiaerniartarnerup iluaKU-
tåussusia påsivdluarsimagaluardlugo
nangåssutigssarsisimassoK. uvdlune
kingugdlerpåne takussai misigissailo
tarnanut mångertinikumut suniuteKå-
ngitsorsimångitdlat.
Buropap KerKane igdloKarfinguame
iliniarnertunut iliniarfigssualingme
inuit sume igdloKarnerinik atuagkame
ujardliutine naKinerup A-p kinguline
ateK takingårame erssialårtorujug-
ssuaK tupingnartordlo agdlagsimavoK
imåitOK: Ali, Hadji —, Ben Hadji A-
taiba Abu Hadji Marwan Omar el
Ghandesi Andallah el Sandjaki. ativ-
dlo tåussuma kussanartorssup kingor-
nane agdlagsimavoK: kangiamiut ni-
orKutigssautait, Rosengade 6, ine at-
dleK.
sumivfiup normua tåuna ornigkåi-
ne igdlorssuarssuarme init atdlit så-
miatungåne pisiniarfigtalingme inua-
nutdlo igdlutånik uigunilingme nor-
mo 6 tikitariaKarpoK. tåussuma normo
6-ip isåriåta Kuiåne agdlagsimåput:
„HADJI ALI, kangiamiut niorKUtig-
ssautåinut varehus."
isåvfiatigut ilungmut iseråine isåv-
fiata igåne agdlagartaKarpoK ima ag-
dlangnilingmik:
Uszkar, Istvan, igdlumik pårssissoK,
OKautsinik iliniartitsissoK, ting-
miarniaK, ine atdleK såming-
mut.
dr. phil Emil Schwartz......1. sal.
dr. phil Josef Schwartz.....2. sal.
dr. phil. Ignatius Pfotenhauer .. 3. sal.
inine atdlerne talerpingmut iga-
lakut takuneKarsinauvoK angut skri-
vemaskinamik agdlagdlune ulapitoru-
jugssuaK, angut umikitsoralånguaK,
suliane atuagagssiarujugssuångulerér-
simagå ilisarnaKissumik atsersimassa-
ne: „sok tingmissat merKOKartut."
tingmissanik ilisimatorssuaK, ilumut-
dlime ilisimatorssuaK, tåuna soruna-
me tåssa nalungisatoKarput slovakeK,
„atåtaK arKanilingnik nujalik". ilisi-
matut doktorit tåuko Hadji Alilo ig-
dlaruaussartumik kinaKarnine ilua-
Kutigalugo nangmineK pisiniarfiutini-
lo igdloKarfinguame nipaitsume tuså-
massautitdlualersimassoK peKatigalu-
git Europamut uternermine igdlorssu-
armut tåssunga inigssisimavoK OKaut-
sinik iliniartitsissungordlune, taimåi-
tordle atausmånguamigdlunit iliniar-
toKarsimanane. sujunertarå tingmi-
ssat pivdlugit atuagkiortutut kingug-
dligssanut tusåmassångornigssane ku-
larissagssaujungnaersiniardlugo. ig-
siajuartarpoK suliagssat avdlat ilua-
nårnarnerussutdlo pissarissersorpat-
dlårungnaerångåne. taimailigångame
atuagkiarssuarminut pitugsimajuar-
tarpoK, tåunalo naKiterisitsissartunut
ardlalingnut nagsiutarsimagaluardlu-
go tamarmigdlo suliarssua tåuna uter-
titarsimavdlugo kussanartumik aju-
ssåruteKartardlutik, ilagoK oKausé
imainut ilisimatorpalugtunut naler-
KutingipatdlåKingmata.
tåssane igsiåsarKårtoK agdlagkanut
nåkåtitsivik ilisarnaKissumik pissor-
patdlagpoK. agdlagkat OKimaitsut na-
termut nåkarput. igdlumik pårssissup,
tingmiarniap oKautsinigdlo iliniartit-
sissup Uszkarip tiguvai takuvdlugit-
dlo nunat avdlat frimærkinik ulivkå-
vigsut agssangmigdlo mérarpalugtu-
mik Kåtiguliorsimavdlutik: Dr. Emil
Schwartz. tunuisigut arabiamiut ag-
dlangnerinik agdlagsimavoK: Barak el
Kasi.
sapitsortarput nuånåjatdlagdlune
pigsigpoK tuavinardlo pisiniarfingmut
iserdlune Hadjilo suaortardlugo:
„doktorit pingasut nautsivingmipat?"
„åp, tarKamane igsiåput, takuvåka,"
nunanik ilisimatortarput nalungisau-
ssok Hadji silarssuarmiut igdloKarfi-
nik nunatdlo arKinik nalungisalig-
ssuaK OKautsit eKiasueKalune ukiune
mardlungne iliniarniarsimassane ilåi-
nakortiterdlugit akivoK.
„Kaigit, ilaginga, tuave! Afrikamit
agdlagkat, elefantmandimit!“
tuavinaK igdlup tunuanut anivoK
Hadjip maligkåne. doktorit ilisimatut
igdluarKame igsiåput pujortatårdlutik
igdluvdlo pårssissua kangiamiorpalo-
Kalune nipitumik suaortardlune usser-
sordlunilo aggersoK KilanåKalutik issi-
galugo. agdlagkat sumut tamaunga
såteKåtårdlugit tupigusutigait. tauva
doktor Emil Schwartzip angmarpai
atualerdlugitdlo. soruname arabia-
miutut agdlagåuput, nugterdlugitdlo
imaitdlutik:
Kenadem, den 12. Rewi ul achir.
ikingutiga, doktore tusåmassaK,
tåtaK sisamanik issilik".
Allah angisuvoK uvdlårdlo Kalipau-
sertardlugo. inuit kisigssåungitdlat,
taiméitumigdlo neriorssuivunga iling-
nut agdlangniardlunga. uvanga aju-
ngilanga, åma ernera, tarnima tumå-
nguersautå, Kinutit-Koruåne, Suwar-
dalime, kingumut nanissara åma tai-
matut. sanivnipoK, issima tugpatdler-
sautigåt. palmit KåKortariagdlit ukioK
måna inerititaKaKaut, Katigagtuvdlo
Kimugsiutinåma issåta igdlua ajora-
luartumik tagpingerpoK. ivdlit nang-
mineK, Katångutit Abu laklalilo Ka-
noK-ipise? erneKartoK pivdluardle!
Abu el Mot imaKa sordlo nalusångi-
kit iperartugauvdlune toKutauvoK,
nalungilat KanoK taima pineKartaria-
KartigissoK. kisiåne uvanga perdlor-
Kungilara. KanortOK Katigagtutitit nu-
nautingne palmitut inerikiartordluar-
dlik. åma sergente ilanilo pissagssa-
mingnit anguneKarput, nålangneruvme
Kitornai kisimik inerititaKåsåput. ipe-
rartorneKarput parnaerussivingmut-
dlo isertitauvdlutik, sulilo tåssaniput.
pisussutika amerdliartuinarput, Allah
unersiutigissaule, uvdlormit uvdlor-
mut. åmåtaoK Abd el Mot toKuvoK.
aperiniaKinanga KanoK-ilivdlune ima-
lunit sume. tåuko nåmagisagunarpa-
tit. åma ivdlit katsorna agdlangnia-
rit! tatdlimångorneK tugdlermit a-
vangnamut tauvalo kangimut anga-
laortalisaunga ilingnit akissutigssa-
KåsanersoK påsiniaivdlunga. kisiåne
ersserKigsunik agdlangniarna, issiv-
kame silatussutsivtut pitsautigiung-
naermata. ajoraluartumik tuperma i-
lait mardluk ajutornikut aserorput,
savautimalo ilait tåmarput. isigang-
mautit périgit nålagfingmutdlo iser-
dlutit, tuniutagånguanigdlo tunissiv-
dluartarit, ikingutitdlo erKarsautiguk.
Barak el Kasi
Kenademip emiria."
(nåvoK).
FOTO — FILM
Film fremkaldes, farvebilleder efter
dias = B-kopier. Vi kan nu levere
tegnefilm i sort-hvid og farve, også
i Super 8.
Arne Jensen, Box 189, Esbjerg.
På motorerne i Grønlands elværker og kraftcentraler
står bogstaverne B&W som bekræftelse på, at
Burmeister & Wains verdensomspændende erfaring
står bag og sikrer økonomi og driftssikkerhed.
Kalåtdlit-nunåne ingnåtdlagissorfingne ingerdlatau-
ssut ilisarnautit nalunaeKutaKarput B&W, tåunalo
KularnavérutauvoK Burmeister & Wain’ip silarssuarme
tamarme misiligtagarisimassaisa tamåko isumangnait-
sunigssait akikitsunigssaitdlo Kularissariaerutitisimagai.
DIESEL MOTORER
33