Atuagagdliutit - 10.10.1968, Blaðsíða 29

inuneK akigalugo
Kalåtdlit-nunane ånåussiniarneK, agssartorneK alapernaerssui-
nerdlo nåmaginartumik åiKingneKarsinausimåput angutit sapi-
ssusiat piumåssutsimikutdlo misilingneKartuarnertik tungavi-
galugit, OKartugssaussutdle tamatuma patajåinerulersinigsså
isumaginiartariaKarpåt
åridgssuissuneK Gunnar Næsselundimit
Kalåtdlit-nunane angalanerme sut
nalautsortumik pissugssat nåmagalu-
git atortariaKarput. utarKineK pingit-
sugagssauneK ajorpoK. uvdlorpagssu-
arne utarKissoKarsinauvoK avdlamig-
dlo satagssaKångilaK taimågdlåt utar-
KeKalune. kisalo Tunumit Kitåliarnia-
i'åine ilåtigut Reykjavik København-
ilo avKusårtariaKartarput, nauk Grøn-
landsflyp tingmissartuisa DC-4-at
Kuiusuk aulajangersumik atåssute-
Karfigissaraluaråt aussaunerane ukiu-
neranilo, pingårtumik amerikamiut
agssartutdlugit alapernaerssuivfinut.
angatdlatit tingmissartutdlo ajoKu-
teKalårtuartarput, sikorssuitdlo, ukioK
måna Nup kangerdluanut ångusima-
ssut, Kujatåne umiarssualivit pingår-
nerit sapåtip akunerpagssuine matu-
simassarpait, taimalo angalaniarneK
ajornakusortorujugssuångortardlugo.
umiarssuit sanerait Kivdlarlnångor-
tarput sikunut agtussåukaluarnermik.
sorssutit sikutigorsimariardlutik ilå-
tigut imitdlungneKalersarput, ameri-
kamiutdlo umiarssuait Kajangnåiner-
pågaluitdlunit ukiut ardlagdlit Kalåt-
dlit-nunånlnermingne sanerKamikut
maligaussiorneKalersarput.
bilit kilometerialunguåinarne inger-
dlavigssanartartut igdlOKariit ilåinå-
nguine ukiut mardlugsuit ingerdlane-
råne seKumineKartarput avKUsini-
lungnerup sajugpilugtitaisa piliainik,
tugpatdlersautigssaussartordle tåssa
bilit Danmarkime pisiarineKarsinau-
ssut akisa agfåinåinik akeKartaramik,
tåssa akileråruteKartineKånginamik.
benzina ama akikeKaoK, literimut 60
ørip migssånitdlune, agssartutitutdlo
bilit atortorineKarsinåungingmata ig-
dloKarfit Kanordlunit mikitigissut bi-
leKarnigssåt pissariaKartineKalersima-
vok pisianik angerdlåussissutigssanik.
suliagssat pingasut
Kalåtdlit-nunane agssartuinerup
Grønlandsflymit ingerdlåneKartup sa-
niatigut Kangilinguane såkutut imar-
siortut KUtdlersaKariiat pingåruteKar-
poK. tåussuma isumagissarpai pingå-
ruteKartut pingasut: kigdleKarfingmik
nåkutigdlineK, imåne ånåussiniarneK
kisalo såkutoKarnerme agssartugag-
ssat. tamåko isumagiumavdlugit sor-
ssutit angingitsut mardluk atortorine-
Karput, tamarmik helikopterinik nag-
sataKardlutik, sorssutémat mardluk
Magen åma Mallemukken, såkututdlo
angatdlatérait mikissut imamik ugtor-
tainermik ingerdlataKartut tingmissar-
tutdlo catalinat mardluk. Kangili-
nguane silasiornermik ingerdlataKar-
neK Kalåtdlit-nunane atortorigsår-
nerssauvdlune ingerdlåneKarpoK, sila-
siortut mardluk lkiortaitdlo pingasut
sulissoralugit, silasiortiuvdlo sikunik
alapernaerssuissut suleKatigivdluinar-
pai, tamåna ingerdlåneKartarpoK
Grønlandstlyp DC-4 åtartuga Nar-
ssarssuarme uningaorleKartOK ator-
dlugo.
såkutut KutdlersaKarfiata Kalåtdlit-
nunåt tamåt, Nunap Isuanit silasior-
fik Nord-imut nunavdlo avangnamut
kimut isua K’alaserssuarmit 1000 km-
isut ungasigtigissumitoK taputdlugo,
aussat tamaisa Tunup avangnånut a-
lapernaerssuissut Kimugsersut Sirius
tingmissuneKartarput, alapernaerssui-
ssutdlo aussaunerane kujåmut Tunup
kangerdlugpagssue KeKertarpagssuilo
angatdlavigissarpait, tåssa nunat ta-
malåt ernartussiviata aulajangersar-
simangmago nuna tamåna sivikiner-
påmik ukiut tatdlimåkårdlugit angat-
dlavigineKartåsassoK. imarsiortunut
såkutOKarfik amerikamiut såkutoKar-
finut Thuleme Kangerdlugssuarmilo
atåssuteKauteKarpoK, Narssarssuarme
nunamiutåinarnik sulissoKarpoK, tå-
ssane catalina DC-4-lo atauseK ukioK
kaujatdlagdlugo uningaorfeKarput or-
KivfigssaKaratik, ukiut ardlagdlit ma-
tuma sujomagut tingmissartut inåt
ikuatdlagsimangmat, ilaKutaringnut-
dlo inigssiaKångilaK. Kangilinguane
såkutoKarfiup pissariaKartituarpå
tingmissartumik Kangerdlugssuarmut
atåssuteKarnigssaK, tamånalo pissar-
Pok ikingnerpåmik sapåtip akunera-
nut atausiardlune.
ilarpagssue iluagtivfiungitdlat
imåkut ånåussiniarneK Kangili-
nguane KutdlersaKarfeKartoK piarér-
simavdluinartuvoK. tåussuma polité-
Karfit tamaisa atåssuteKarfigai kaler-
rineKartardlunilo angatdlåmik miki-
nerpåmigdlunit maKaississoKalerpat
navianartorsiortoKalerpatdlunit. ånåu-
ssiniarnerup KutdlersaKarfiata aula-
jangertarpå sut atordlugit ånåussini-
arneK ingerdlåneKåsassoK. nangming-
neK ajornartorfiussup erKåne ånåu-
ssiniuteKångikångamik Grønlandsfly
amerikamiutdlo såkutoKarfé ikiorti-
serineKartarput. ånåussiniarnerit ilar-
pagssue iluagtitsivfiussångitdlat, a-
merdlanerpagssuitdle ardlåtigut iliu-
seKardlune nåmagsineKarsinaussarput
— ånåussiniartarneritdle aningau-
ssarpagssuarnik naleKartarput. ting-
missartumik nåparsimassumik Nung-
mit kitåne igdloKarfit ilånut angat-
dlåssineK 25—50.000 kr-nik akeKarsi-
naussarpoK.
ukiut Kulingulerput matuma sujor-
nagut Vedel-udvalgip, Hans Hedtoftip
umiuneratigut pilersineKarsimassup,
inåssutigisimavå alapernaerssuineK
imåkutdlo ånåussiniarnerit Danmark-
ip nålagauvfiata isumagissariaKarai,
umiuneruvme alianartup tamatuma
pissariaKarnera takutisimangmago. i-
sumangnaitdlisainiardlune åndgssu-
ssinerusimassut angatdlåneK pingåru-
tilingmik isumangnaitdlisarsimavåt.
Grønlandsflyvdlo pilersineKarnerati-
gut Kalåtdlit-nunåta OKalugtuarissau-
nerane sujugdlermérsumik sinerissa-
mik atåssuteKartitsineK aulajangersi-
massoK atortineKalersimavoK angala-
ssut nagsiussatdlo patajåinerussumik
ingerdlåneKartalerdlutik, nauk pissut-
sit ajomartorsiortitsissarsinaugaluar-
tut. tamatuma ingerdlåneKardluarne-
ranut tingmissartortartut sapissusiat
pissutaoKaoK, angatdlatitdlo inugtait
pingortitarssup nukigssue angatdlati-
nguakasingmingnik KunusueKalutik
ajugauvfiginiartardlugit.
kåutaut »nipaitsoK«
japanimiut ilisimatuisa maskinat nipiliorpatdlårneK ajortut su-
liarinialerait, sordlo sanaortornerme nipiliorpatdlårtarneK
akiorniardlugo
„Japan Rapport“ip normuane ki-
ngugdlerme enrartorneKarsimåput uv-
dlut nutåt nipiliortitsinerssue Japanip
akiornialersimagai.
igdloKarfiup pingårnerssåta (Toky-
op) erKåne pissortaussut nipiliortut a-
joKusersuinerssuat perKigsårtumik
misigssugarisimavåt. påsineKarsima-
vok sulivfigssuit nipiliornerat, angat-
dlåneK, sanaortorfit Kaertiterinerit il.
il. nipiliortut ajornerssarigait, misig-
ssuinermilo påsissat tamåko najoncu-
taralugit Japanime teknikerit tama-
tumunga akiussutigssausinaussunik
navssårnialersimåput.
misigssuinerit oKautigineKarérsut
saniatigut sulivfeKarfit nangminer-
ssortutdlo åssigingitsut sulinialerput
maskinanik nipiliunginerussunik på-
siniainermik.
singnardliortarnerit
sordlo perKingnigssamut pissorta-
Karfik ukiune mardlungne påsiniaisi-
mavoK nipiliornerit siningmut KanoK
ajoKutautigissarnersut påsiniardlugo,
misiligainermingnilo inuit tatdlimat
atorsimavdlugit. misigssuinikut påsi-
neKarsimavoK singnardlugtarneK ang-
nertunerujugssussoK atortut nipiliu-
nginerussut atortinagit. nipiliortoK
mardloriåumik nipagkångat singnar-
dlungnerit mardloriåumik amerdlå-
ssuseKalersarput. nipiliortordlo ang-
nertunerulerångat singnardliornerit
pingasoriåumik sisamariåumigdlo
angnertusissarput. tåssa avdlatut o-
Kautigalugo, nipiliortOKarnerane si-
nigdluartutut ingminut isumaKarfigi-
galuaråinilunit sinik nåmagtumik iti-
ssuseKartarsimångilaK. tamatumuna
misigssuinerit påsitipåt sinigtut nipi-
liortumut akiussutigssaKångivigsut.
kåutautit
kåutåussuit nipiliornerat, igdlulior-
fingne avKusiniorfingnilunit torKa-
vigssanik mångussutaussartut, tå-
ssåuput inuit Kanigtume najugaKartut
ajoKutigissarujugssue. Nihon univer-
sitetime professore Takenosuke Ono
måna sananialersimavoK kåutåussuar-
mik „nipaKångitsumik".
kåutåussuit måna atugaussut nå-
kartartumik OKimaeKissumik våjari-
nik amorneKartartumik atortoKar-
put, tåunalo magguniagkamut tupi-
lortineKarångat tusångunåinartumik
nipiliortitsissoKartarpoK. tamåko Ka-
låtdlit-nunåne sanaortorfiussune na-
luneKångitdluarput.
kåutåussuaK nutåK åmåtaoK nåkar-
tartumik kåutautitaKarpoK, avdlåu-
ssutigalugule nåkartartua Kangåtar-
tineKarångame nåkarterKingneKar-
tarmat savimineK Kupaussalik maggu-
niagkamut agtumavdluinartoK avKU-
tigalugo. nåkartartup magguniagaK
nangmineK agtorneK ajorpå. naKitsi-
nerale Kupaussagdlip avguatårdlugo
magguniagkamut naKigutarpå. tai-
mailiordlune kåutautaussup naKitsi-
sinaunera migdliatdlagtineKarneK a-
jorpoK.
ingeniørit tupåtdlagtitåuput
maskinap tåussuma takutineKarne-
ragut maggutagssat siligtut kautåu-
neKarput nipiliungitdluinartumik in-
geniørit najQtutdlo avdlat tupigusug-
teKalugit nåkussinartitdlugit. Tokio-
miut kåutåussuit nipiliornerat målå-
rutigiuarpåt, tamånalo igdloKarfiup
Kutdlersarissaisa perKingnigssaK er-
Karsautigalugo erKasutaisa ilagåt, tai-
måitumigdlo navssåK nutåK tåuna i-
sumavdlualersitsivoK.
FHCKDNTAKT
UDKOMMER HVER MÅNED
MED DE SIDSTE NYHEDER
INDENFOR:
Hi-Fi-STEREO
M USIKLYDBÅND
BÅNDOPTAGERE
& TILBEHØR
TILSENDES GRATIS
F.H. C. Electronics
Landgreven 7, Kbh. K.
Døgntelefon: (01) 149851
sujunigssame ...
Kangilinguane såkutoKarfiup Kut-
dlerså aprilime atorfinigtoK E. Franch
Crystal Freezer 210
rummer mere på mindre gulvplads
Helt nykonstrueret hjemmefryser med ele-
gante, slanke, skumisolerede vægge og
praktisk betjeningspanel i forkanten. Rum-
indhold 210 liter, temperaturer til under
-I- 25°. Atlas kvalitet og driftsikkerhed.
Bredde 79,6 cm, dybde 62 cm, højde
85 cm.
Crystal Freezer 210
naterme iniklnerugaluardlune
imartunerussoK
igdlume Kerititslssut nutfivingmik sanflK,
kussanartunik, amilimårtunik, Kapungmik
uvsigsausigkanik tgalik, s&mlgutdlo piu-
minartumik nalerKersartarfilik. 210 Itter-
inik imartbssuseKarpoK, -i- 25° atautdlu-
git nigdllssuseKarsinauvdlune. Atlas-ltftr-
tumik pitsåussusilik ingerdlasorigsordlo.
sill88useK 79,5 cm, itlssuseK 62 cm, por-
tbssuseK 85 cm.
SE FORSKELLEN
ATLAS
ER BEDRE!
LEVERANDØR TIL DET KØL. DANSKE HOF
Petersen OKarpoK ukiune tatdlimane
tugdliutune såkutoKarfingmiginåsa-
gune Vedel-udvalgip isumaliutigssl-
ssutai najorKutaralugit pissutsit mi-
siligtagkatdlo ukiune Kångiutune a-
tomeKartarsimassut påsiniaivfigisav-
dlugit sujunigssame iluarsissutausi-
naussunut takussutigssatut. catalinat
mardluk kiserngorutut pisoKalissu-
lerput taorserneKarnigssåtdlo isuma-
liutigineKalerérpoK. V edel-udvalge
helikopterinik taissaKarsimavoK så-
kutoKarfingme atugagssanik. månale
tikitdlugo pisårtOKarsimångilaK umi-
arssuit alapernaerssutit helikopteré
erKåisånglkåine. tåuko pissariaKar-
dluinarput Kalåtdlit-nunane tingmi-
ssartunut mitarfeKarpatdlångitsume
ånåussiniutitut, agssartutitut alaper-
naerssutitutdlo atusavdlugit. tingmi-
ssartut angnerit åma atorfigssaKara-
luarput agssartugagssat ungasingne-
russunukartugssat isumagisinauju-
mavdlugit. Kalåtdlit-nunåne tingmi-
ssartunut mitarfeKarnerme pissaria-
KarportaoK tingmissartut oncivfilior-
nigssåt, sordlo Narssarssuarme.
Danmarkip suliagssane inuinamut,
nålagauvfingmut såkutoKarnermutdlo
tungassut pitsångorsarsimavai, suliag-
ssatdle nåmagsiniardlugit inuit piu-
måssusiat misilingneKartuartarpoK,
taimåitumigdlo OKartugssaussut inuia-
Katigitdlo pissutsit tamåko sujunig-
ssaK erKarsautigalugo issigingitsusså-
ginarsinåungilåt.
Model 904
arnap
atisså
42 44-migdlo angissusilik
atortugssai:
nuerssagagssaK FREESIA CREPE
1050 (1150) g tungavianut
200 (250) g agdlagssånut
nuerssautit nr. 2 Sma 3
ilupaKutigssånut ånoråmineK 1,80 m
1,60 cm-imik silissusllik
tasissartoK Keraanut atugagssaK
iviangisa nalane ueiutussusia: 95 (100) cm — nuerssarnigssåta sukangåsousigsså:
Kilarlarnerit 14-it 5 cm naligåt. kisitsislt ungalOslgkat nr. 44-mut atusåput.
kavSjaussaK — tunugsså:
nuerssautlnik nr. 2-nik 134 (140)-nik autdlartitsigit nuerssauUtdlo 38-t manigsuinarmik
nuerssarlardluglt nr. 3-nut taorserdlugit. KumuinaK nangiguk 40 (42) cm-lngornerånut.
unianut igdlugtut 4-nik — 2 X 2-nik — 3 X 1-inik (5 — 2X2-5X 1-inik) ilångåkit. icu-
mulnaK nangiguk unigsså 19 (20) cm-imik takissuseKalerneranut. tauva Klterdllt 14-it nuer-
sséumut avdlamut nueriardlugit sanerai ingmikut nuerssåsåput.
tuvigssånut 3 X 10 ama 6-inik ilångartfsaoK nuilagssånutdlo tuvigssA ilångartertltdlugo
Sma 3 X 4-nik ilångåsaoK. anglssutslt tamarmik taimak ilångåsåput.
sagssa talerpigdleKt
nuerssautinik nr. 2-nik 96 (100)-nik autdlartitsigit tunuatutdlo 37 (38) cm-ingomeratut
nuerssarlardlugo ivlanglanut ima nuerssalisaoK: såvanit 5-imit kisisa plnaglt nuerssariar-
dlugit mumiguk uterdlugulo, tugdliane 10-t klserngorutdlugit uterdlugulo, kinguline 15.,
20., ama 25-åne. tauva nuerssaut nåvdlugo nuerssarKilisaoK putoKånglniåsangmatdlo uter-
nerisa nalane kigdlinganltumik tiguseriardlutit Kilariamermut åiptutdlugo nuerssaKatigi-
ssardlugo.
saneråtigut 40 (42) cm-imik takissuseKalerpat unigssånut 5 — 3X2 — 2 — 1 (6 — 3X2 —
5 — l)-inik ilångåsåput. 13 (14) cm-imik takissuseKalerpat nuilå ima iiångartisaoK:
sujugdlit 20-t nuerssåumut avdlamut ndriardlugit kinguline nuilåta autdlartinerane 9 —
3 — 4X2 — 8X l-inik Uångartardlugit (angissutsinut tamanut tunuatut takitigilerpat tu-
via tåussumatut iiångartisaoK. tåuko 20-t nuerssåumut ndtat nangfsåput ilungmut peKiv-
figssai ilångarterdiugitdlo 7 — 3 X 3 — 2 x 2-nik.
sågsså samerdleK:
talerpigdlertut pårdlagttnardlugo.
taligssai:
nuerssautlnik nr. 2-nik 08 (70)-inik autdlartitsigit nuerssautitdlo 40-t manigsuinarmik
nuerssariardlugit nr. 3-nut taorserdlugit. nuerssautit 4-gssane autdlancautåne naggatåniio
1-imik ilassardlugit 7-eriardlugit, tauvalo 6-igssane 112 (118)-ingornerånut.
45 (47) cm-imik takissuseKalerpat (takissuseritikumassaK tikigpago) talia ilångartilfsaoK:
igdlugtut 6 — 3 — 4X2 — 12 XI — 6 X 2-nik. sivnerilo atautsikut inårdlugit.
taligssåta igdlua ama taimatut.
nuilåta sinå:
nutåt ilångutdlugit nuerssautinik nr. 2-nik 112-inik nuioraeriardlutit nuerssautit 30-t ma-
nigsuinarmik nuerssåkit inårdlugulo.
ateKUt — nulua:
nuerssautinik nr. 2-nik 140 (146-nik) autdlartitseriardlutit nuerssautit 36-t manigsuinar-
mik nuerssariardlugit nr. 3-nut taorsikit Kumuinardlo nangitdlugo. 48 (50 )cm-mik takissu-
seKalerpat nuerssautit 6-igssåne igdlugtut 1-imik Uångartardlugit. 56 (58) cm-ingorpat ima
iiångartisaoK: Kilariarnerit sujugdlit 38-t nuerssariardlugit sivnere unigtikit tåssane nuer-
ssautit (ilångariigssane) 10-gssane 1-imik Uångartardlugit 3-riardlugit, sanerånilo 6-igssåne
ilångartertuardlugo.
68 (70) cm-ingorpat (taklssuseriumassaK tikigpago) inåruk.
tauva Kiterdlit 50 (56)-lt nuerssåkit sinåine nuerssautit 10-gssåne åma 3-riardlugit Uå-
ngardlugit. sanerå takeKatlgilerpago inåruk. sivnere 38-t saneråta igdluatut.
sågsså:
150 (158)-inik autdlartitsigit tunuatutdlo 56 (58) cm-it migssiliulemera tikitdlugo nuer-
ssaivdlutit. sanerainut 56 (58)-it nuerssåsåput Kencanutdlo 56 (58)-it tunuatut Uångartiså-
put, kisiåne nuerssautit 8-gssane Uångartardlugo. tunuane 10-gssane Uångartarput.
kavåjaussap katiternigsså:
isugutassumik naKeriardlugo ilupaKutigsså Uigseruk merssordlugulo. såvata sinå ilung-
mut peKeriardlugo Kasungassumik merssoruk. atå talisalo sinait Kendsigut ilungmut pe-
Keriardlugit Kuvdltisåput.
ateKUt:
naKeriardlugo ilupaKutigsså iligseruk merssordlugulo. ateKutip atå ilungmut peKeriar-
dlugo Kuvdluguk, tasissartumik Keraa merssClvfigeriardlugo ilupaautå Kulånut mersså-
guk.
42 44-migdlo angissusigdlit
atortugssai:
nuerssagagssaK FREESIA CREPE 200 (250) g tungavianut 150 (150) agdlagssainut nuer-
ssautit nr. 2 åma nr. 3.
iviangiata nalåta nerutussusia: 88 (94) cm-it. — nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 14-it 5 cm naligåt. kisitsislt ungalOslgkat nr. 44-p naligai.
tunugsså:
nuerssautinik nr. 2-nik 124 (132)-nik autdlartitsigit tungavia atordlugo nuerssautitdlo 16-
it manigsuinarmik nuerssardlugit. nuerssautit nr. 3-nut taorseriardlugit agdlalersornigsså
åssilivdlugo KumuinaK nuerssaruk. 33 (36) cm-imik takissuseKalerpat (Kuvdlugfigssåntnga-
nit) unigsså igdlugtut 5-2X2-2X 1-inik (6 — 2X2— 3X l)-lnik iiångartisaoK. 53 (55)
cm-imik takissuseKalerpat Kiterdlit 18-it nuerssåumut avdlamut ndriardlugit sanerai ing-
mikut nuerssåsåput. tuvianut 2 x 7 — 2 x 8-nik (2 x 7 — 2 x 9)-nik inasaok. nuilåtalo na-
låne nuerssautit tamaisa 3 X 4-nik inårsivdlutit. Igdlua pårdlagtinardlugo åsslnganik nuer-
ssaruk.
sågsså:
tunuatut 46 (48) cm-ingornerånut. Kiterdlit 10-t avdlamut nOtikit sanerailo ingmikut
nuerssardlugit tuvé tunuatut inasåput, nuilåta tungåne nuerssautit tamaisa 5X2 — 8X1
(6 X 2 — 9 X 1-inik) Uångartardlugit.
taligssai:
96-inik (104-nik) nuerssautit 18-it manigsuinarmik nuerssariardlugit nuerssautit nr. 3-nut
taorserdlugit åssilissagssaK maligdlugo agdlalersuleruk. nuerssautit 4-gssåne igdlugtut 1-
imik ilassardlugit 6-eriardlugo. 9 cm-imik (10 cm-imik) takissuseKalerpat igdlugtut 6X3
— 4X2 (6 X 3 — 5 X 2-nik iiångartisaoK kingulinilo nuerssautip autdlartinere tamaisa 1-
lmik inårsissardlutit 12-eriardlutit, tauvalo 2-t inårtalerdlugit åma autdlartinerane 6-
eriardlutit. sivnere atautsikut inåkit. igdlua åssinganik nuerssaruk.
tunuata nuilagsså:
nutåt sanerainilo igdlugtut 18-it (katitdlugit 50-it) nuiorariardlugit nuerssautit 12-lt ma-
nigsuinarmik tungavianik nr. 2-t atordlugit nuerssåkit, autdlancautåne naggatåniio 1-imik
ilassardlugit. Kasungassumik inåruk.
såvata nuilagsså:
tunuatut nuerssåsaoK, kisiåne saneraine igdlugtut 28-nik tigoncaivdlutit (66-it).
katiternigsså:
isugutassumik nakilåriardlugo katiteruk. atåta talisa nuilåtalo sinait ilungmut pekeriar-
dlugtt Kasungassumik merssOkit.
ANNA JOHANSEN-ip åssilissagssaliå
29