Atuagagdliutit - 06.12.1968, Blaðsíða 3

r e j eler issut piumåtår ner agauner at
pissungilaK amigartornigssamut
amigartorutaussugssat ukusåput maskinat nalipaiautit nutåt
ikussutat ama fabrikip nutamik natilerneKarnera akisoKisson
pissarioKissordlo, K’asigiånguit borgmesteriat Jørgen Petersen
OKarpoK
K'uilingme nuniugaK KuerssuaKarfigssaK imarpikortautinutdlo talltarfeKarfigssaK.
nunavtimsaoK Kaumataussat
misigssuligineKalersut
Kaumataussat atordlugit misigssuineK kinguneKartugssauvoK
atortorissatigut angnertumik sujuariarnermik. tamatumuna
Danmark mikingitsumik pcriarfigssaKarpoK nunarput misig-
ssuivfigssarKigsumingmat
nunavtine igdloKarfit ukiune ki-
ngugdlerne agdliartupilorsimaKissut
nagdlersimagunångilåt K’asigiånguit.
ukiorpagssungitsut Kångiuput K’asi-
giånguit nåkariartuinartut inuerunig-
ssåt agdlåt ilimagineKalersimagaluar-
mat. sorssungnerup nånerane K’asi-
giånguit 200 migssåinåine inoKarsimå-
put toKumutdlo emartuneKarérsutut
isumaKarfiginarsisimagaluardlutik.
tauvale rejerpagssuit navssårineKar-
put. angåkuarnertutdlusoK sukatigi-
ssumik igdloxarfik agdliartupatdlaler-
pok sinerissamit tamarmit rejerniu-
terpagssuamit suliartortunitdlo orni-
garnexalerdlune. uvdlumikut K’asigiå-
nguit aulajangersimassumik 1700-nik
inoxarput inuilo sule amerdlanerungå-
lersardlutik aussame rejerniarfiup na-
låne.
tupingnångilaK ukiune kingugdler-
dlerne K’asigiånguit sanaortorfiusi-
maKingmata, ukiut ardlerdlugit Ki-
måsimasimagåine ilisarssaujungnai-
ngajagsimavdiutik agdlåt, sulilo sa-
naortorneK kipunago ingerdlåneKar-
Pok. igdloKarfiup tåussuma sujumu-
kaKissup borgmesteria inusugtuvoK
Jørgen Petersen, ukiut Kulit atatlnar-
dlugit kommunalbestyrelsime sulisi-
massoK. igdloKarfiup ineriartornera
pivdlugo Jørgen Petersen oKalugtu-
arpoK:
igdlugssanarniarneK
— sujorna K’asigiånguit nåparsima-
vigtårput nutåliauvdluartumik. måna
OKalugfigssaK sanavåt 1969-ime uper-
nåkut atorKårtineKartugssaK. KeKer-
taK K’uilik nuniordlugo atåssuserniar-
neKarpoK igdloKarfingmut, nautsor-
ssutigårputdlo K’uilingme talitarfiliaK
umiarssuarnut imarpikortautinut
nautsorssussaoK inerumårtoK 1970-i-
me. ukioK måna mardlungnik savi-
K’asigiånguit borgmesteriat
Jørgen Petersen
miniussunik KuerssualiortoKarpoK
K’uilingme. ingnåtdlagialiorfik ukioK
måna agdlineKarpoK. utorKait igdlug-
ssåt 15-inut nautsorssussaK sanane-
KarpoK, kommunalbestyrelsip kigsau-
tigisså maligdlugo titartagaK. itåuna
åipågo atulersugssauvoK.
— nauk sanaortorneK angnertuga-
luaKissoK igdloKarfik taima agdliar-
tortigingmat åma igdloKarniarneK a-
jornartorsiutaujungnarsivoK?
— taimdipoK, igdlugssaKarniarnex
igdloKarfingne avdlanisutdle ajorna-
kvsortigigunarpoK, nauk mana pitsau-
nerulålersimagaluardlune. pingårtu-
mik ajornakusortiparput inusugtut i-
nigssaKartiniamigssåt. taimåitordle
1972-ime inusugtunut nautsorssussa-
mik igdluliortOKartugssauvoK 50-inut
inigssalingmik.
ajornartorsiutiginerussavut tåssa
nalunaerKåratik nugtartut, sapingisa-
migdle inigssarsiniartarpavut KiorKU-
nagit. maunga nugtertoKardluarpoK
Ilimanamit Tkamiunitdlo. Ikamiut ma-
na inuerutilerput 70-inait kiserngo-
rutdlutik. taimåitordle Ikamiune niu-
vertorutsimut igdluliortoKarpoK Kit-
dlernit igdlo nugdlugo. Ikamiut ajo-
KéraKarput niuvertoruseKardlutigdlo.
kisiånile jumoKartiniarnerat ajorna-
kusorpoK. Ausiangne nakorsaK nor-
KaisimagaluarpoK Ikamiut jumugsså-
nik, nunaKarfigdle taima mikitigissoK
j umuvingmit pilerigineKångingmat,
kursuseKartitsissoKarniarpoK Ikamiu-
ne jumumut taortaussugssamik.
talitarfik Kuerssuardlo
— Kuerssualiat inerpata iluåtdlag-
tisavarse?
— taimåiipoK. angisumik ajornartor-
siutausimavoK K’asigiånguane Kuer-
ssuaKångingmat. iluåtdlagtisaKårpu-
taoK imarpikortautinut talitarfeKaler-
nigsså. K’asigiånguane atorfeKarfit a-
ngatdlatituait mardluk KGH-ip pigi-
ssai kaligtautitut atorneKartarput u-
miarssuit pajugtut usingiarneitalerå-
ngata, talitarfeKångingmåme. Kuer-
ssuartåmigssaK malugusungnåsaKaoK.
rejerniutit 50 tikikångata rejerniar-
tut ilaKutalissartut akigssaKardluar-
tutdlo, sivitsungitsoK niorKutigssat
nungutåinarpuit Kuerssuarmik inigssa-
KartineKånginamik. rejerniat iluaitu-
taoKaut igdloKarfingmut åssiglngitsu-
tigutdle ajornartorsiuteKartitsissarput
sordlo atuarfiup polititdlo tungaisi-
gut. måna politit pingasuput, tåssa
igdloKarfiup inuinut nalerKiutdlutik i-
kigpatdlårdlutik, taimaingmat kom-
munalbestyrelsip tungånit kigsauti-
gårput politit amerdlanerulernigssåt.
Kingmit ajornartorsiutåuput
— Kingmit tungaisigut ajornartor-
siut måna iluarsineKartutut OKautigi-
neKarsinauva?
— kommunalit ilerKorerKussaliait
maligdlugit Kingmit tamarmik pilug-
simatineKartugssaugaluarput, tamatu-
male erKortiniarnera ajornakusårtor-
siutaoKaoK. ajoraluarpoK xingminik
pitugsimatitsinigssaK iluamik påsine-
Karsimångingmat, uvfa fabrikimut i-
nungnutdlo taima pingårutexartigi-
ssok. ilerKorerKussaliat nåpertordlugit
Kingmit pitugsimatinexångitsut toKO-
rartineKartartugssåuput, tOKoraissug-
ssatdle ajornartorsiutaussaKaut, pit-
saussumik pinexarneK ajoramik. ka-
låtdlimiuna åma nuånaringikåt king-
minik toKoraineK. Kav dlunåt åma
KingmerpagssuaKarput, tåukule pitug-
simatitsinigssaK nåkutigivdluarneru-
våt. xanigtukut aulisartut atautsimi-
neråne udvalgiliortOKarpoK Kingminik
ilerKorerKussaliap eerKortineKarneru-
nigssånik sulissutigingnigtugssamik.
— ukiume rejelerineK unigkångat
sulivfigssaerutOKartarpa?
— fabrike matugångat formandit
aggersitat kalåtdlitdlo Kavsikagtånguit
Kåumatit pingasut Kångiugpata —
martsip arKaneK-åipåne — ukiut 100
Kångiusimåsåput Ålup kangermiup to-
Kuneranit. kangermiut aningaussanik
katerssiput nunarKatertik kalåtdlit er-
Kumitsuliutdlåmait inunerisa nalåne
nuimanerussunut ilaussoK erKåissutig-
ssaKartiniardlugo.
Alup toKuneranit ukiut 100-ngorne-
rat pissutigalugo Kalåtdlit-nunåne na-
Kiterisitsissarfiup „Ålut kangermio —
Kavdlunåtsianik“ naKitertlsimavå Ei-
gil KnutJhip atuagkiå. atuagaK Kav-
dlunåtut, tulugtut kalåtdlisutdlo oKau-
sertaKarpoK. åssiliartaisa ilait takor-
nartåungitdlat; ilarpagssue atuagkane
atuagagssianilo sarKumersineKarérsi-
måput. atuagkiortordle sulerujugssu-
arsimavoK Ålup suliainik katerssui-
niarnermine — imalunit suliaisa sule
tåmarsimångitsut katerssordlugit atu-
agångortiniarnerine.
istarnitsanik OKaluasårutit 56 agdla-
riardlugit Ålup kangermiup Kissung-
mut kigartugkat 40-ngajait Kalipag-
katdlo 250 suliarisimavai nangmini-
naK agdlagtugkaminut pinagit avdlat-
dle agdlagtugåinut åssiliartagssiane.
inspektør H. J. Rinkip kalåtdlit icanga-
nitsanik OKaluasårutinik agdlagtuer-
Kuvdlugit kajumigsårisimassup tai-
malo puiguinameKarnigssaraluinit å-
nåussisimassup ajoraluartumik Alup
suliai pårivdluarsimångilai. tamåna
pivdlugo Eigil Knuth sujuleKusiussa-
mine ima agdlagpoK:
„1869-ime tOKunerata kinguningua-
tigut suliai erssingitsumit atorner-
dlungneKarput avigsårtortitauvdlutik.
OKausertat Kissungmutdlo kigartor-
dlugit åssilialiat ilåinakugaluardlutik
ataKatigiginarsimåput tåssaulerdlutik
naKitigkat KaKutigortorujugssuit, Ka-
lipagkatdle ernerdluinardlutik tåmar-
fabrikimik Kalipaissugssat kisimik su-
lilersarput. itaimåikaluartordle suliv-
figssaeruneK inuit malugingårtångilåt
aussame sulivfiup nalåne katerssissa-
ramik. angutit ukiume aulisardlutig-
dlo puissiniartarput, arnatdlo igdlumik
suliartik uterfigissarpåt.
kalåtdlit sagdliutineKåsåput
— anånat fabrikime sulissut Kitor-
namik påritinigssånut KanoK periar-
figssaKartigait?
— måne børnehavinguaKarpoK åma-
le mérårKanut uvdlunerane paoncing-
nigtarfeKardlune. KGH-ip, amat pe-
Katigit kisalo kommunalbestyrelsip
suleKatigingneratigut mérKanut Ki-
matsissarfiliortoKarsimavoK arnat pe-
Katigit igdluåne åma KGH-ip fritids-
hjemiane. arnat kingorårtautdlutik
mérKat tåukunanitut pårissarpait,
Kavdlunåt pingasut KFUK-mingånér-
sut nåkutigdlissuput. tåuna mérKanut
30-nut inigssaKarpoK.
— fabrikime sulissugssaileKineK
tutsiutåinarpoK.
— OKartoKartarpoK arnarpagssuit
fabrikime sulingitsut imalunit suliga-
luardlutik suliartungitsortartut. imåi-
tarpordle arnat feriarnermingne fa-
brikime sulisimagångata utancissara-
luarait fabrikime sulinåsasoralugit,
uvfa feriarnertik iluagttnardlugo re-
jelerissut. åmame piumassarineKarsi-
nåungilaK K’asigiånguane arnat ta-
marmik fabrikime sulisassut.
— OKatdlisigineKaleraluarsimavoK
Kavdlunånik arnanik rejelerissugssa-
nik tikisitsinigssaK.
— sujunersut tamåna ersisårutåi-
naugunarpoK sulissugssaKarniarnikut
xanoK ajornartorsiuteKartigineK taku-
tikumavdlugo. kommunalbestyrelsip
tungånit OKartoKarpoK kalåtdlit ar-
nat rejelerinerme sagdliutineKåsassut
aitsåtdle ajornavisagpat Kavdlunånik
tikisitsissoKåsassoK. tutsiukaluarpoK
amat sulissut piumåtårnerujugssuat
pissutaussoK fabrikip imånarssuaK a-
migartoruteKartugssångorneranut. ki-
siånile taimåisorinångilaK.
amigartorutaussugssat ukusåput
maskinat Kalipaiautit nutåt ikussutat
åma fabrikip nutåmik natilerneKar-
nera. natilineK pissariusimaKingmat
sivisorssuarnik suliaråt tyskit ingmi-
kut påsisimangnigtut aggersitat suli-
ssoralugit inungOK atauseK uvdlormut
400 kr. migss. akigssarsialik. sujug-
dlermigdlo natileraluaramiko ajormat
åma suliarerKigpåt.
åmåtaordliuna iluångitsoK sulissug-
ssaKarniarneK taima ajornakusortige-
rérsoK igdloKarfit mardluk ingming-
nut taima Kanigtigissut tamarmik ing-
mikut rejenut fabrikeKarmata.
simåput taimågdlåt inungnit mardlug-
sungnit takuneKarsimavdlutik."
atuagaK Jens Poulsenimit kalåtdli-
sungortineKarsimavoK, Ålup suliainik
sulinerminutdlo tungavigissainik på-
sissutigssauvdlune. ajoraluarpordle
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsissarfik
kalåtdlinik atuagagssiniartugssaK o-
Kautsinik mardlungnik — pingasunig-
dlunit OKausertalingnik naKiterisitsi-
ssalermat, kalåtdlisuinarme oKalugtut
amerdlanerpait atuagaK 76 kr-lik pi-
siarisavdlugo nangåssortångitsorna-
viångingmata.
atuagaK taima pitsautigissoK erKar-
sautigalugo kussanaeKutit sungika-
luaKissut nunat arne erKainiarpavut.
amerdlanerpait erKortumik agdlang-
neKarsimåput, mardlugsuitdle kuku-
neKavigdlutik, sordlo Dandnæs Kav-
dlunåtut tulugtutdlo tåssautineKarpoK
Kilåussarfik kalåtdlisutdlo K’ilau-
ssarfik, tåssauniaraluartoK Kilaersar-
fik. Hvalsø Kirke kalåtdlisut K’aKor-
tukuloK-mik taineKartarpoK Juliane-
håb tåssaungmat K’aKortoK.
sisamångornerme oktoberip 3-åne
nunavtine nalunaeKutax maligdlugo
17,41 kåumataussaK ESRO I imalu-
nit AURORAE KutdlartineKarpoK Ca-
liforniamit. KutdlartitsineK iluagtit-
dluarpoK. KåumataussaK KUtdlarner-
paugångame KutsissuseKartarpoK 1530
km-inik åpasingnerpaugångamilo 260
km-inik. akunerup atautsip minutit-
dlo 41 ingerdlaneråne nunar ssuax
kaujatdlagtarpå .KåumataussaK tåuna
ingmikut soKutiginauteKarpoK danskit
misilinermut atortugssiåinik usexara-
me. soKUtiginautigåtaoK pdsiniaitine-
xarame Narssarssuarme, K’eKertar-
ssuarme Thulemilo arssamernik mi-
sivssuivfingnut atassumik.
arssarnernik misigssuivfit tåuko 500
km-inik KutsissuseKardlune Kåuma-
taussap Kulåutarpai, Kulåuneratalo
nalåne Kåumataussap påsissai misig-
ssuivfingne tåukunane imiuneKartar-
put. uvdlormut mardloriardlune tai-
maisiortoKartarpoK, tåssa novemberip
autdlancautånit Kulåussinere imiu-
ssivfiussartut imaitdlutik:
NarssarssuaK nal. 5,41, K’eKertar-
ssuaK 4,43, Thule 5,45. uternermine
avangnånit kujåmut ingerdlassarpoK
Thulemilo Kulåutardlune nal. 17,49,
KeKertarssuarme 17,51 Narssarssuar-
■milo 17,53.
Kåumataussap avKutå nautsorssor-
neKartarpoK Darmstadtime Tysk-
landime, tåssångånitdlo nunavtine mi-
sigssuissarfit telegramikut kalerrine-
Kartardlutik KanoK ilissukut Kulåu-
nigssånik.
misilineK pingårtoK
Kåumataussap ilisimatutut misig-
ssuinerme suliagsså pingårnerpåK tå-
ssa issigtut enKåine arssarneKartar-
fingmik misigssuinigssaK, arssarnerit
KanoK suniuteKartarnerånik. nalune-
Kångitdluarporme arssarneKardluarå-
ngat Kalåtdlit-nunåne nålaorniarfi-
lugsissartoK.
arssarnerit pivdlugit påsiniaivfing-
nik åmåtaoK peKarpoK Uppsalame
Kirunamilo Sverigeme åmale Trom-
søme Spitsbergenimilo Norgeme, mi-
sigssuivfitdlo tåuko nunavtinilo mi-
sigssuivfit måna iluamérsumik sule-
Katigigsinångorput Kåumataussamik
iluaKuteKartOKaleratdlartitdlugo ta-
matumunga atugagssiamik.
misilineK måna autdlarnerneKartOK
pingåruteKardluarportaoK silarssuaK
tamåkerdlugo radio atordlugo pitsau-
nerussumik avKuteKalersinaunigssa-
mu't. tamatumane Danmark periarfig-
ssaKardlualersimavoK misigssuivfig-
ssarKigsume Kalåtdlit-nunåt inigssi-
simagatdlartitdlugo.
Kåumataussat atordlugit atåssuteKa-
lernikut angnertorujugssuarmik suju-
ariartoKartugssauvoK atortorissatigut
åssigingitsorpagssuartigut. taimaing-
mat misilineK måna autdlarnerneKar-
tOK ilisimatussutsikut pinarane ator-
tugssåtaoK pitsångorsagaunigssånut
avKutigssauvdluartutut pingåruteKar-
tututdlo OKautigissariaKarpoK.
-den.
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
-----------------------------j
Udvalg sendes uden forbindende
afgiftsfrit fra vort eksportlager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjolds Alle 36, København 0
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
Julut
Ålut kangermio:
Kavdlunåtsianik
i