Atuagagdliutit - 06.12.1968, Blaðsíða 9

kukuneK - pingasoriardlugo
danskit kisermåussivdlutik niuvernerata imigagssaK ajornar-
torsiutingortisimavå Islandime Savalingmiunilo. manalo taima-
tut kukussuteKartoKarportaoK Kalatdlit-nunane, savalingmior-
mio atuagkiortoK Adrian Johansen agdlagpoK avisime „Berling-
ske Tidende“me:
Kangale ussateKarpoK imåitumik:
„ajutorutit silagtuatdlautaussarput,
KaKutiguinardle pisungutaussarput!“
amåtaordle misiligtagkat iliniutigi-
ngitsorneKarsinaussarput. taima pi-
ngasoriardlune pissoKartaxsimanera
matumuna erssersiniaraluåsavara.
Danmarkip oKalugtuarissaunerata
kapitalisa tårnerssarigunarpåt kapita-
le nunasiauteKarneranut tungassoK.
Trier Pedersenip fjemsynikut autdla-
kåtitagssiå Islandimut tungassoK aju-
ngivigsoK, KeKørtap oKalugtuagssartå-
nik umårigsumik erKartuineranik tu-
samårtut arajutsigunångilåt Den kon-
gelige danske Handelimik encartuine-
ra.
Islandime kisermåussissumik niu-
verneKarsimavoK. kungimit naititsisi-
ligaussut kisimik nunap niorKutigssa-
nik erKussuinera ånissuineralo Kula-
ngersimavåt. tamåna narrutsautigine-
Kartarsimangmat OKautigissariaKångi-
kaluarpordlunit. narrutsagtitsissutit
pingårnerit ilagigunarpåt Kavdlunåt
atorfiligtåt nunap inuinit ardlaligtigut
atugarigsårtineKarnerungmata. tamå-
ko ilagalugo imigagssamik KanorssuaK
atuisinautitaunerat.
festertarnerine, nunap inuisa pigig-
sårnerussortait peKatigalugit, imigag-
ssan sipårniameKarneK ajorpoK. ta-
matumalo maligtigissarpå ervngutar-
mata sianigissataerutdlutik, tamånalo
nunap inuinut ajortumik suniuteitar-
Pok, tåukume utarKissariaKartarput
atorfigdlit sulivfingmingnukarnigsså-
nut.
uvavtutdle Islandimlsimassut ugper-
narsarsinauvåt, ukiut ingerdlaneråne
sunut Kavdlunårpalugtunut tamanut
umigingningneKarsimassoK. uvavne
tupåtdlautåungilaK avigsårneK ping-
mat periarfigssame sujugdlerme. isu-
maKarpunga Kavdlunånik umiging-
ningneK kisermåussivdlune niuvemer-
mit tungaveKartoK pissuteKéngitsora-
nilo.
kisermåussivdlune niuverneK ato-
rungnaersineKarmat piumassarineKar-
tut isujugdlit ilagåt imigagssaK iner-
terKutaujungnaisassoK, pissutigalugo
tamåna tikitdlugo pilerinartutut issi-
gineKarmat inuit nuimanerussut kisi-
mik pisinaussåt. tåunale tåssauniar-
tugssauvoK inuinåitaoK pisinaussåt,
taimatutdlo ingmikortitsiniarnerup ki-
ngunerisinaussai tunuarsimaniarsimå-
ngitdlat.
Islandimit Savalingmiunut ikårsår-
pugut, tåukunanilo pissutsit Kanigdlu-
git påsisimassaKarfigaka. uvdlumikut
pisutut inusinaugaluarpunga, kiser-
måussivdlune niuvernerup atorung-
naersitaunerata kingunerissånik, tåu-
nale torKoratdlarpara.
Savalingmiut oKalugtuarissauneråne
pissutsit angnertutigut Islandimut å-
ssingussuteKaKaut. kisermåussivdlune
niuverneK KeKertat OKalugtuarissau-
neråne kapitalit Kenernerpåt ilagåt.
OKautigissagssat amilåmardluinartut
tamatuma nalåne ipisimåput .tamåku-
le oKalugtuarinigssåt agdlautigissap
matuma isumagissagssaringilå, matu-
mane erKartorniarneKåinarput pissut-
sit perérsut.
KeKertat pissusiånik ilisimassaKaråi-
ne påsineKardluarsinauvoK KanoK Ke-
Kertat nangmingneK akornåne umiat-
siåråinarmik iputdlune angalaniameK
ajornakusortigissoK, pingårtumik uki-
ume. tamånalo KanoK pingåruteKarti-
gisimånginerpa inungnit Suderøme
najugalingne Thorshavnimut ipugtar-
neråne niuvfagiardlutik. nagsartarpåt
tunisinaussatik, tujuluit, åricatit, aler-
sit avdlatdlo. tåukunungalo taortitut
niorKutigssat pisiariniartugssauvdlu-
git.
umiatsiårKat mikissut tamåko silap
sarfavdlo KanoK issusiat najoncutari-
ssaKaut, akugtungitsunigdle uvdlune
ardlalingne niuvemiarsinaunigssartik
utarKissariaKartarpåt, pissutigalugo a-
torteKartitat festilerugtorsimangmata
imalunit festernerssup kingunerisså-
nik singungmata. kinalunitdlo erKar-
sångisåinarpoK feste tamaungåinaK ki-
pivdlugo inungnik ungasigsumit ag-
gertunik niuverniartitsinigssamik,
inuit kigsautigissåt pissariaKartitåtdlo
angnertunerussumik tiguneKameK a-
jorput. OKautigissariaKångikaluarpor-
dlunit tamåna umigssuiartomermut
ilapigtutåKingmat. umigingnissutigi-
nerpaussarunartagåt tåssa atorfigdlit
tåukulo KaerKåsavdlugit nikanartingi-
såt imigagssartordlutik nuånåtitdlugit
nangmingneK utarKissariaKartaramik
issigingnårtuginartariaKardlutigdlo
Kiavdlutik. tamåkuninga imemeK iv-
dlernartutitauvoK.
Savalingmiune Islandimisutdle pi-
ssoKarpoK. kisermåussivdlune niuver-
neK soraersineKarmat sujugdlerpånut
ilagititdlugo imigagssaK ajornarung-
naerserKuneKarpoK. tamatumalo ki-
ngunerissai IslandimisordluinaK iput.
imerajungnerssup suliumåssusiusinau-
ssut tamaisa ipitipai sujumukarnerdlo
nukigdlårtitdlugo.
sujusingnerussukut taivara pisutut
inusinaugaluardlunga. taimailiorsinau-
galuarpunga, pissutigalugo åtaga niu-
vertorssungmat imigagssanigdlo nior-
KuteKardlune. angutit tåussumånga i-
migagssarsiumassarput nunautitik a-
kigalugit, nunautitik KasusueKalutik
naggorigsarniardlugit suliarisimassa-
tik. imigagssardle suna akigisinautit-
dlugo pingitsorumångilåt. taimailiv-
dlune åtama nuna nunaKarfivta erKå-
nitoK sanilerissålo pigileraluarpai. ta-
matuma akia kikut nanertutigisavåt?
arnat mérKatdlo.
KanoK pissoKarsimanera påsivdlua-
rumavdlugo tunuleKutå ilisimassaria-
KarpoK.
uvdluiname inunivtine nalungilar-
put umassuarKat toKunartulersordlu-
git akiorniartariaKartut toKunartordle
såkortuningortikiartortariaKartoK nu-
ngusarniagkat serKåtåt sujugdleK su-
ngiutarmåssuk. nåpautinut akiussutig-
ssalemeKartarpugut nåpautit anigor-
dluarnerusinau j uma vdlugit.
tamatuma åssipaluanik imigagssaK
pineKartariaKarpoK, sivisumik sungiu-
kiartorneKartariaKarpoK tamatuma
inoKatiginigsså. nunautigdlit anger-
dlarsimavférutdlutik imertarnerånik
OKalugtuaK amilårnartoK oKøutiger-
KigtariaKarnerpOK? imalunit OKalug-
tuaK uvdlumikornisaK? tåssaKa, tai-
måikaluartordle OKarumavunga uv-
dlumikut imigagssartorneK namagi-
nartumik atorneKartoK, pissutigalugo
inuit atornigsså sungiusimangmåssuk.
kisiånile Islandime, Savalingmiune
Kalåtdlit-nunånilo tåsséngåinaK tama-
nut ajornarungnaersineKarsimavoK,
niaKOK sujuneralugo tåussumunga a-
porsimåput. toKunartoK ajornarung-
naersineKarpoK nunap nangmineK i-
nuisa akiussutigssaKarfigingisåt, ipe-
rarsimavåt sule inuit ingmingnut nå-
lagkeriarsinaulersinagit.
inuit imigagssaK atorsinåungilåt nu-
nane kiagtunisut inuit vinisortarnerå-
tut.
Kalåtdlit-nunåt taivara, agdlautigi-
niagaralo tåssunga tungavoK. alianar-
tunginerpoK Islandime Savalingmiu-
nilo kukussutigerigaK Kalåtdlit-mmå-
ne amalorKisavdlugo? tåssanisaoK nu-
nap oKalugtuarissaunera uterfigerKår-
tariaKarpoK tunuleKutaussoK påsiv-
dluarumavdlugo.
uvanga sujugdlermérdlunga Kalåt-
dlit-nunånipunga 1930^me. umiarssu-
avtine sarpigput ajoKusermat erKavti-
nilo tinutitigtarfeKångingmat sigssa-
mut tinutitinartariaKarpugut. tining-
nigkårssunerale pissutigalugo ajor-
nartorsiuteKångilagut, erKarsauter-
ssorKårtariaKångilardle påsisavdlugo
umiarssuaK uversimatitdlugo umiar-
ssuarminigssaK itinguardluinarmat,
kisiånile tåssa nåmerdluinaK nunaliar-
tOKåsångilaK. pitdlameKautigssauvoK
nunamut KaKineK, kalåtdlitdlo umiar-
ssuarmut Kanigdlinigssåt inerterKU-
tauvdluinarpoK.
måna tikitdlugo sule takordlortar-
para, kalåtdlit KanoK ujarKat akorni-
sigut taKigssordlutik sapingisamingnik
uvavtinut Kanigdliniarssarissut nåku-
tigiuardlugulo Kavdlunåmit takuneKå-
nginigssartik. ukiune tatdlimane Ka-
låtdlit-nunåne umiartornivne misigi-
ssarsimavåka kalåtdlit Kavdlunåtdlo
akornåne nuåningitsumik ingmingnut
pissuseKarfiginere amerdlaKissut.
tamatumungåtaoK agtumåssuteKar-
put kisermåussivdlune niuvernerup
tarrartai, nunap inuinik agssangmik
avssarsuinerit. OKartarput tamåna ig-
dlersuinerussoK.
tamåne pissutsit Islandimisut Sava-
lingmiunisutdlo iput. imigagssaK ka-
låtdline sutut sapernartorssuartut i-
poK, Kavdlunåtdlo atorfiligtåne aitsåt
najuneKarsinauvdlune, amerdlaner-
pagssuartigut kalåtdlit niviarsiartait
kussanartut pivdluarKiissumut tama-
tumunga KaerKussardlugit.
tauvale sorssungnerssuaK tikiupoK,
amerikamiutdlo nagsatarai, tåukulo
kingunerisigut Kavdlunåt sulissartor-
pagssuit — imigagssamik nåmagtitsi-
nardlutik atuisinaussut.
tamatumane OKalugtuaK uterKigpoK.
imigagssaK ajornartitaujungnaermat
inuit ervngutorssuångorput. tauvalo
puiorKigpåt Kavdlunåt autdlartitau-
ssartut imigagssamik sungiussisima-
ssungmata åmalo imersinauvdlutik
aulakuliutdlugo imalunit imingitsor-
sinauvdlutik. avdlatutdle pissuseKar-
poK inuiangne kalåtdline. tåukunane
imernerssuaK pilerpoK nåpautitut tu-
nitdlåussututut akiussutigssalerneKar-
simångitsunisut.
■sok misiligtagkatik iliniutiginiångi-
låt? ukiut 100 migssåne aitsåt imigag-
ssaK Savalingmiune kigdlilersugau-
jungnaerpoK, taimåitumigdlo sule er-
KaimaneKarunardlune. misigdliutit ili-
niutigiumånginerpåt, imalunit imigag-
ssamik niorKuteKarnerup iluanårnar-
nera pinerunerpåt alianartumik M-
ngunigssai erKarsautiginagit? taimåi-
sagpat akissugsséussuseK angisoK tåu-
ko tigumissarisavåt. nakorsautaemiap
nakorsaut inungnut ulorianartoK nior-
Kutigilerpago isumaKarpunga nangmi-
neK akissugssautineKåsassoK, akissug-
ssåussutsimutdle tungassunik Den
kongelige grønlandske Handel påsisi-
massaKarpatdlårsimagunångilaK.
kingornatigut KanoK iliortOKartarpa?
issigingnårtftlersarput nåpaut siaru-
åukiartortitdlugo.
a j utorutit silagtuatdlautaussarput,
KaKutiguinardle pisungutaussardlutik.
ilumorpoK kukussuteKameK kångu-
nartungingmat, kukussutdle atauseK
pingasoriardlugo kukusavdlugo kå-
ngunartuvoK.
Savalingmiune silagtuaKendleramik
påsivåt imigagssamik kigdlilersuine-
KarKigtariaKalersoK. tamåna akuerssi-
ssutigineKarpoK taisisitsinikut. arnat
taisinerme tamatumane aulajangissu-
nerusimagunarput.
Savalingmiune imigagssamik nior-
KuteKarsinauneK inerterKutaulerpoK.
kigdlilersuineKalerpoK imailivdlugo,
inuk inersimassoK kinalunit imigag-
ssamik aulajangersimassumik angi-
ssusilingmik Danmarkimut agdlagtit-
sisinauvoK. taima pisiniarsinaunigssa-
mut piumassarineKartoK tåssa pisini-
arniaK akilerårutitigut akitsoKångit-
sok, tamånalo kommunimit ugpernar-
sauteKartineKåsaoK.
årKigssussineK tåuna sule atupoK,
isumaKarpungalo inuit taisisineKarKi-
sagpata sule amerdlanerussunit årKig-
ssussineK tåuna tapersersorneKåsa-
ssok. tamatuma iluaKutitarai inuit a-
tausiåkåt kigdleKångiussartumik pisi-
niarsinåungingmata aulakortitdlutik,
akigssaKaminile ilisimarKårtariaKar-
dlugo. årKigssussineK taimåitOK pi-
ssutsine nalinginåungitsune atusav-
dlugo nalerKuvdluarpoK.
sok Kalåtdlit-nunane pissusiviussut
takuneKarumångitdlat piårtumigdlo
årKigssussineK taima itoK atortiler-
dlugo, ajutornemik iluarserKitagssåu-
ngitsunik pissoKariartinago. sok inuia-
Katigit kalåtdlit taisisineKarumångit-
dlat, taisinerme Kavdlunåt peKatauti-
neKåsångitdlat, kisiånile inuit Kalåt-
dlit-nunånitut tamarmik åncigssussi-
nermik atuisineKåsåput, soKUtiginago
KGH-me sulissugpata sulissungikalu-
arpatalo. KavdiunåjuneK pissutiginar-
dlugo avdlanit pitsaunerutitaunigssap
uvdlue KångiutariaKalerput.
nalungikaluarpara årKigssussineK tai-
måitOK pissusererKussaK erKordluinar-
dlugo ingerdlåneKarsinåungitsoK, nu-
nat avdlamiut umiarssuarpagssue Ka-
låtdlit-nunånut pissarmata, issertortu-
migdlo imigagssamik nunamukåussi-
ssarnigssaK pingitsortineKarsinaugu-
narane, kalåtdlitdle tamaisa atautsi-
mut issigalugit kivfartuneKardluåsa-
galuarput kigdlilersuineK atulersikåi-
ne, kalåtdlinut Kavdlunånutdlo. tamå-
nåtaoK aningaussarsiornikut iluaKU-
tåusagaluarpoK, tåssa sulineK inger-
dlavdluarnerulisangmat. tamatuma
sulissutiginigsså tuaviutariaKalerpoK,
kalåtdlit angerdlarsimavfigpagssue a-
serorneKariartinagit, ukiume ardla-
ligssuit matuma sujornagut Islandime
Savalingmiunilo taima pissoKartarsi-
mavoK.
OKalugtuaK nangmineK OKautsiminik
påsisitsile. Kå, avdlat misiligtagait ka-
låtdlinut iluaKutigssångortigdlik.
Adrian Johansen.
Fra 1 til 5,5 tons nyttelast
(2 tons nyttelast på lille kørekort)
HANOMAG vare- og lastvogne leveres i flere hundrede
modeller. Lukkede varevogne med rumindhold fra 6,3 m3
og opefter. Ladvogne op til 2,5 m ladbredde og 7 m længde.
Benzin- elL dieselmotor fra 55 til 120 hk. — HANOMAG’s
store succes skyldes bl. a. førerhusets omfattende udstyr og
komfort, sikkerhedsudstyret, vejbeliggenheden, lasteevnen,
økonomien og allermest kvaliteten. — Priser fra kr. 13.965
ekskl. moms og levering.
HANOMAG
Aut. forhandler
Asger Simonsen . Industrivej 9 . 4652 Hårlev
Telegramadresse: KVIKMEKANIK HARLEV
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
GRENAA
MOTOREN
— angatdlatlnut tamanut atorslnaos
— til aUe formfil
»ileunik a]omartor»lutexar-
alnauneK pissutigalugo mo-
tor« ésslglngitsut tamar-
mik plslarltlneKarsln&uput
slsangmlk m&ngertornlult-
sumlk sarpé ulungnaler-
dlugit.
Af hensyn til Isvanskelig-
hederne kan
alle motortyper
leveres med
skrueblade af
rustfrit stfil.
nakuaK lsumangnalt-
sok OllatångltsoK
IkussQkumlnartOK
slvlsQmlk plussartOK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
pineKarslnauvOK 3O-nit 360 hestlllngnut 1—3 8ma 3
cyllnderekardlune. elektrisk omstyrlnglllk — 3 takts
Semi-Dlesel lngnfitdlagissamlk autdlartartok ulug-
tartunlgdlo sarplllk. — aklkltsut nflvferardlugltdlo akllersomeKarslnaussut.
Leveres fra 30 til 360 HK 1 1- 3- og 3-cyllndret udførelse. Eektrlsk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Hfindstyrlng. 3-takts Semi-Dlesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødesplraler).
Populære priser og betallngsvUk&r.
GRENAA MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66
T
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I

leverandør til det

KONGELIGE DANSKE HOF
Glæd Dem selv og andre med et
Anthon Berg Marcipanbrød
- den rene marcipan med den fine chokolade
- fornemste danske mærke . ..
ANTHON BERG
Anthon Berg Marcipanbrød
ilingnut avdlanutdlo mamarssautigitiguk
— marcipan avdlamik akoKångitsoK sukulåtivingmik
Kagdligatc — danskit sukulåtiliaisa pitsaunerssåt ...
9