Atuagagdliutit - 04.09.1969, Blaðsíða 5

sanaortornerme akiussut
civilingeniør J. K. Nielsen GTO-p atuagagssiåtigut Kalåtdlit-
nunåne sanaortornerme akiussut pivdlugit agdlautigissanarpoK.
civilingeniøre isumanarpoK sujunigssame sanaortomerup ine-
riartortineKarnigsså angnerussumik kalåtdlit tigumissariaKaråt
civilingeniør J. K. Nielsen (ingeniø-
r*t sujunersuissussut Nielsen & Rau-
schenberger) GTO-p atuagagssiånit
KinuvigineKarsimavoK Kalåtdlit-nu-
nane sanaortornerme akit pivdlugit
a§dlautigissaKarKuvdlugo. agdlautigi-
ssamit tigulågkat matumane ilånguti-
savavut. påsissutigssissut nanca tikit-
dlugo suliauvoK GTO-mit nautsorssu-
Ugerigkatut ikiorsivfigineKartardlune.
tuPiginarunångilaK Kalåtdlit-nunåne
sanaortornerme akit Danmarkimit
Kagfasingnerunerat, påsiuminaikulug-
Pordle Danmarkimit taima Kagfasing-
nerutigisinaungmata.
civilingeniør J. K. Nielsen agdlag-
sanaortomerup ineriartorsimane-
ra pivdlugo, OKarpoK Kalåtdlit-nunå-
ne sanaortornerme akit nautsorssusi-
ornigssånut Kalåtdlit-nunåne ineriar-
tornerujugssuaK sorssungnerssup ki-
nSugdliup kingornanit ilisimassaria-
KartoK.
Ingerdlasimanera
sorssungnerssup sujornagut Kalåt-
dlit-nunåne sanaortorneK angnikitsui-
nauvoK. aningaussallssutigssatut tai-
manikut ukiumut atugagssångortine-
Kartarput korunit 200.000 migssåim-
kit, imalunit ukiune kingugdlerne sa-
naortomermut aningaussalissutigi-
ssartagkat i promillerinagulunit. ko-
runip nalinga erKåisångikaluaråinilu-
nit ukiumut sananexartartut ikigtua-
rarssuput Kangatutdlo igdluliortameK
najontutaralugo sanaussardlutik.
sanassorineKartut amerdlanerpår-
tait kalåliussarput, sanaortomermut-
atatitdlugo OKatdlltoKameK ajor-
Pck pilerssårusiomigssaK, sananerme
Periusigssat akitdlo pivdlugit. sor-
ssungnerssup kingornagut sanaortor-
neK angnertusiartuinarsimavoK. sa-
naortugkatdle angnertussusinik ukiu-
Pait ukiumut nalunaerusiortoKartarsi-
PaångilaK, 1957-imile sananerearsima-
ssutut nautsorssutigineKarpoK 20.000
kvadratmeterisut angnertutigissoK, i-
ntalunit sorssungnerssup sujomagu-
Piut nalerKiutdlugo Kuleriaut sivner-
dlugo angnertunerussoK.
1967-ime sanaortomeKartut atautsr-
mut angnertussusilemeKarsimåput
68.000 kvm. migssiliordlugit, tåssa u-
kiut Kulit ingerdlaneråne sanaortor-
neK pingasoriåumik angnertuseriarsi-
niavdlune.
40-ikut nåjartorneråne sanaortorneK
Pangminerssutaunemssumik ingerdlå-
PcKarpoK, 50-ikutdle autdlartineråne
landsrådip ukiakut
atautsiminigssånit
pilerssårutigineKartut najoncutara-
'ugi't landsrådip ukiaunerane atautsd-
Painigsså septemberip 16jiåne autdlar-
PisaoK. uvdlormut OKaluserissagssat
Pamagsivdlugit månamut sule sulia-
PineKarsimångitdlat, tusagagssatdle
Pivdlugit landsrådip ingmikortorta-
Karfianit nalunaerutigineKarpoK uv-
dlormut OKaluserissagssat pivdlugit
iPgmikut atautsimititaliat akuerssi-
sagpata ilåtigut uko OKaluserineKaru-
Piårtut:
1- landskassip kommunitdlo ani-
Pgausserinermut nautsorssutinutdlo
tungassutigut nutåmik årraigssussivi-
SineKiarnigssåt pivdlugo landsrådip i-
Patsisåta avdlångortlneKamigsså. 2.
Kalåtdlit-nunåne pigissani’k pingitsai-
l'nikut arsåringnigtamermut taorsiv-
Jigingnigtarnermutdlo inatsiseKaler-
PigssaK. 3. pinerdlugtailisitsineK piv-
dlugo inatsisip avdlångortineKamig-
sså. 4. oKartugssaussunit ikiomeKar-
iarneK pivdlugo landsrådip malerua-
Sagssiåta avdlångortineKamigssånik
sujunersut. 5. Kalåtdlit-nunåne suliv-
iigssaKart'itsiniarneK sulissugssaKar-
Piarnerdlo pivdlugit agdlagfeKaler-
Pigssamik sujunersut. 6. Kalåtdlit-nu-
nåne inutigssarsiornermut tungassut
°KaluserineKarnigssånik sujunersut. 7.
Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissut ilini-
artitaussarnerat pivdlugo inatsisip a-
iortussup avdlångortineKamigssånik
sujunersut. 8. akilerårtalernigssaK
Pivdlugo mimstereKarfiup ingmikut
atautsimititaliaisa suliånik navsudaut.
Danmarkime højskolime atautsime
imalunit højskoline ardlalingne kalåt-
dHt OKausisa kulturiatalo atuarti'tsi-
ssutigineKartalernigssånik sujunersut.
l0- Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit på-
siniaivigineKarnerisa nangineKarnig-
ssånik, tamånalo pisinåungigpat atu-
Prtitsinermut atorneKarsinaussunik
'nisigssuinigssamik, sujunersut, kisalo
K. Kalåtdlit-nunåne dgdluliaorérsut
kisalo igdloKarfingnik pilerssåmsior-
tarnerit pivdlugit inatsisiliomigssamik
sujunersut.
sanaortoriauseK nutåliaunerussoK a-
torneKalerpoK. cementimik sisang-
migdlo iluaKuteKameK angnertusiar-
tuinarsimavoK atortugssatdlo katite-
riåinait atomeKarnerulersimavdlutik.
sanaortomerup angnertusiartuinar-
neratigut sanaortoriautsivdlo nutåp a-
tuleriartuinarneratigut Kavdlunåt sa-
naortornermut sulivfeKarfé, teknikeré
sulissartuilo sorssungnerssup kingor-
nagut Kalåtdlit-nunåne sulissorine-
Karnerpaulersimåput, tamånalo Ka-
låtdlit-nunåne sanaortornerme akiu-
ssunut suniuteKarnerpåjusirhavoK.
akiussut ajornartorsiutait
ingeniør J. K. Nielsenip ilångutdlu-
git erKartorpai akilersuissamerme a-
jornantorsiutit, sanåmut atautsimut
tungatitdlugo — nangmineK OKausé
maligdlugit — nalilerniameKartame-
rat mardlungnik tungaveKarsinau-
ssok:
sanåmik ake suna anguneicarsmau-
va?
sanåp suliarineKarnigsså KanoK a-
keKåsava?
sanaortomermik unangmigdlerfiu-
ssume apemut sujugdleK aulajangi-
ssussugssauvoK. avdlatut oKautigalugo
sanaortornerme akiussut najorKuta-
ralugit aningaussartutigssat maligtari-
neKåsåput. sanaortugagssatdle amer-
dlavatdlårtitdlugit unangmigdlerner-
dlo angnikineruti’tdlugo apereut ki-
ngugdleK aulajangissussugssauvoK, a-
kiussugssardlo aningaussartutaussar-
tut atorneKarérsut najormitaralugit
aulajangerneKartåsavdlune.
Kalåtdlit-nunåne sanaortornerme a-
kiussut najorKutaKarneruput inigssa-
Karumassorpagssuarnit suliaringndg-
tugssarsiussissamerdle unangmigdler-
fiuvatdlårane. pissutsit taimåinerisi-
gut Kalåtdlit-nunåne sanaortomermut
akiussunik aulajangissartussut akuer-
ssissartussutdlo isumaliutigssarpag-
ssuaKalersisimavait.
ajornartorsiut anigorumavdlugo
Kavdlunåt sanaortomermut akigititåt
najorKutariniarneKarsimåput tapiutig-
ssaitdlo Kalåtdlit-nunåne pissutsit na-
joricutaralugit ilånguneKartardlune.
GTO-p teknikimut — aningaussa-
nutdlo agdlagfeKarfia 1961-ime juli-
me navsuiauteKardlune nalimaerpoK,
Kalåtdlit-nunåne sanåK autdlartitanit
suliarineKartoK Danmarkime suliari-
neKamerminit 70 procentimik akisu-
nerussartOK. atortugssanut aningau-
ssartutit, agssartomerat, portomerat
il. il. 45 procentimik akisuneruput, su-
lissut akigssarsiaKartinerat angalane-
rat, nerissaKarnerat, ineKamerat, nå-
parsimanermingnut sapemgunerming-
nutdlo tapisiiait ilailo ilångutdlugit
110 procentimik Danmarkimit akisu-
neruput. navsuiåume nautsorssutitut
ilånguneKarsimångilaK Kalåtdlit-nu-
nåta nunatåta sanaortorfigiuminåine-
ra akitsorsautaussartortaoK. navsuiau-
me avdlame sanaortomerup pissusi-
vinik sangmissaKartume OKautigine-
KarpoK, pissutsit tamåko aningaussar-
tutinut angnertusaissartut 10—20 pro-
centip migssainik, taimailivdlune Ka-
låtdlit-nunåne sanaortorneK Dan-
markimut nalerKiutdlugo mardloriåu-
mik akisunerusao«.
nautsorssusiornerit
Nungme biokit inigssiat E, F, G, H
åma K sananeKartugssångormata Ka-
låtdlit-nunåne atautsimortumik sa-
naortorneK aitsåt taima angnertutigi-
simavoK 5100 kvm-iuvdlune inigssia-
nutdlo 78-inut avgugauvdlune. sanåg-
ssat pilerssårusiorneKarmata sanaor-
torfigssame sulinerme aningaussaler-
suinermilo ajunginerpåjussugssaK pi-
ngårtineKarpoK, entreprenørit aut-
dlarxautånit pilerssåmsioKatautine-
Karsimåput.
isumaKatigissutigineKarsimavoK, sa-
naortornigssame tåssane aningaussar-
tutaussugssat tamåkissumik nalunaer-
ssorneKåsassut kingoma sahaortornig-
ssame sipårfigineKarsinaussut angni-
kitdlisaivfigineKarsinaussugssatdlo på-
siniardlugit. misigssuinerme tamatu-
mane angussarineKartut sarKumersi-
neKarsimåput, tåssanilo sanaortomer-
me aningaussartutit katinere, akigiti-
■tatdlo angnertussusé najomutaralugit
sanassut aningaussarsiait Kavdlunåt
sanaortortarnerånut nalinginaussumut
nalerKiuneKarsinångorsimavdlutik.
aningaussartutit atautsimut ang-
nertussuseKarput (kissarssuteKarfia-
ta sanarKingneKarnera ilångunago)
9.400.000 ikr. migssiliordlugit, tåssa
kvadratmeterimut 1845 kr. migssåne
aningaussartuteKartardlune.
akit atorneKartut påsissagssarsiorfi-
ginerisigut påstneKarpoK kvadratme-
terimut 60 kr. anguvdlugo sipårute-
KartoKarsinaussoK pilerssårutiit avdlå-
ngortitsiviginerisigut, sulinermik ang-
nikitdlilerinikut kvadratmeterimut
195 kr. migssåne sipåmeKarsinåuput,
kisalo agssartornermut, angalanermut,
ineKartitsinermut il. il. sipårfigineKar-
sinåuput kvadratmeterimut 50 kr.
migssåne.
taimailivdlune inigssianik Kuleri-
lingnik sanaortornerme kvadratmete-
rimut aningaussartutit 1540 kr-nut å-
partineKarsinåuput, imalunit 16 pro-
centimiik migdlisineKarsinauvdlutik.
akinik påsissutigssiame takuneKar-
sinauvoK inigssiat taimåitut Danmark-
ime suliarineKarsinaussut 900 kr.
migss. aningaussartutigalugit. naler-
Kiussissutitut OKautigineKarsinauvoK
taimanikut Danmarkime sanaortorner-
me akiussoK kvadratmeterimut 710
kr. migss. angnertussuseKarmat.
akinik påsissutigssiåkut OKautigini-
ameKartoK tåssa, Kalåtdlit-nunåne
Kulerilingnik inigssialiortiterneK Dan-
markime taimaeKatånik sananermit
70 procentimik akisunerussoK, åmalo
Danmarkime nalinginaussumik igdlu-
liortiternermit 115 procent migss. a-
kisuneruvdlune.
... taimåitoK akisuneruvoK
ukiune tugdliutune Nungme sanaor-
tomerme, blok M, N, åma O 1964-ime,
blok P 1965-ime sananeKarmata naut-
sorssutit agdlagtugarivdluameKarsi-
måput. akigitineKartut blok M, N åma
Hundested
motoren
DEN MEST ENKLE OG LYD-
SVAGE MOTOR
A/S Hundested Motorfabrik
3390 Hundested . Telegramadresse: PROPELMOTOR
1omt
Toms Yankie Bar
giver energi og godt humør
IEBAR
Toms Yankie Bar nukingnik nuånårnermigdlo tunississarpoK
O-mut kvadratmeterimut 2010 kruni-
uput blok P-mutdlo 2350 kr.
aningaussartutit amerdleriåssutigi-
nerusimavåt — tupiginaraluartumik
— sanaortugkat tåuko mardluviussut
angnikitdlilerivfiginiameKarsimane-
rat pilerssårusiornikut.
sanariautsit nutåt atortugssatdlo
nutåt sulissutigiuamerisigut periusig-
ssaK nutåK navssåriniarneKartuarpoK,
uvdlumikut sananeKartunut pinarane
sujunigssame Kalåtdlit-nunåne Kule-
rilingnik igdlorssualiortarnigssame pi-
ssusiussugssamik.
pissutsit atortugssatdlo nutåt auit-
dlarKautåne akisunerussarput. tamå-
na pissutesarajugtarpoK sanaortor-
fingme atortut nutåt sule sungiuneKå-
nginere åmalo sanatitsissut sule ang-
nikitdlilerinikut iluaKutiginiarnigssåt
sule periarfigssaKarfigineK ajormå-
ssuk.
sulinerup pissaritdlisarneKarnigsså-
nik ilungersutigingningnerit asulinar-
simånginerat ukiune kingugdlerpåne
sananeKarsimassut takutipåt, tåssani-
lo najorKutarineKarsimåput blok P
sananeKarmat periusaussut. blok Q,
R, S, T 1966—67-ime sananeKarput
kvadratmeterimutdlo 2000 kr. sivni-
lårdlugit akeKardlutik, tåssa bloik E,
F, G, H, K-mut nalerKiutdlugit pro-
centinik 9—14-inik sipårfiusimavdlu-
tik.
nautsorssutigineKarpoK Nungme
Narssarssuarme sanaortugkat taine-
Kartunut nalerKiutdlugit procentinik
16-inik aningaussantorfiunginerusa-
ssut.
sujunigssame pissusiussugssat
sujunigssame sanaortornerme —
sordlo 1977-ime — akiussugssat aula-
jangissorisavåt nuname nangminerme
sulissorisinaussat unangmigdlemeru-
lernigssåt. ukiune måkunane sanaor-
tornerme inuit 1200-it nåmagsisinau-
ssait suliarineKartarput, tåuko agfait
kalåtdlinit isumagineKardlutik. 1967-
ime kisitsisiit najorKutaralugit 1977-
ime sulissorineKarsinaussariaKartut
2000~it migssiliusavåt, nautsorssutigi-
neKarpordle sulissorissat angnikitdli-
lerivfigineKameratigut 20 procentimik
ikilisaineKarsinaujumårtoK, taimailiv-
dlutik suliagssat nåmagsiniarneKarsi-
nåusavdlutik 1600-init.
Kalåtdlit-nunåne sanaortornerme
ukiune Kuline tugdliutune sulissut
1000 migssiliordlugit amerdleriamig-
ssåt -nautsorssutigalugo 1977-ime suli-
ssorineKartut amerdlanerssait kalåli-
ulersimåsåput. kalåtdlit sulivfiutaisa
sanaortorneK tigugpåssuk sulinermilo
pissaritdlisautiit atomeKarpata Kalåt-
dlit-nunåne akigitineKartut Dan-
markimut nalerKiutdlugit 60—70 pro-
centimik taimågdlåt akisunerulersi-
måsåput. 1967-ime korunip nalinga
najorKutaralugo sanaortugagssat
114.000 kvadratmeterisut angnertu-
ssuseKartineKartugssat piviussungorti-
neKarsinåusåput 155 mili. kr. atordlu-
git imalunit 1967-ime sanaortugkat a-
keKatigalugit.
kalåtdlit sulivfiutame uvdlumikut
lærlingit 50 migssigissait iliniartine-
Karput, avguaKatigigsitdlugo ukiumut
sanassut 10—15 inertardlutik. ukiut
ingerdlanerine angnertuseriarneKå-
ngigpat imalunit ingerdlatsineK av-
dlångortineKångigpat ukiut Kulit Kå-
ngiunerisigut sanassut pigssarsiari-
ssagssatut kigsautigineKartut 20 pro-
centinai pigineKalersimåsåput.
tamåna kinguneKarsinauvoK 1977-
ime sanaortugagssat agfåinait kalåt-
dlinit isumagineKartugssångornerånik,
tåssa uvdlumikut sulisorineKartunit
amerdlanerungitsunit. pissutsit tamå-
ko atutitdlugit Kanordlunit Kalåtdlit-
nunåne sanaortorneK OKilisarneKarti-
gigaluarpat Danmarkime akiussunit
85 procent anguvdlugo Kagfasingne-
russugssåusåput.
naluneKångilaK suliartortitat akigi-
titait KagfaseKissut kalåtdlit sulivfiu-
tainut suniuteKartussut, taimalo ili-
magineKarsinauvdlune akisunerussut-
sip 90 procent agdlåt angusinåusagå.
tamåna isumaKarpoK ukiumut ani-
ngaussartutit 20—25 mili. koruninik
1977-ime ilassariaKarumårtut. kalåt-
dlit sulivfeKarfiutait sulissugssaKar-
dluartut iliniardluarsimassussutdlo a-
ningaussartutit amerdleriautigssainik
tamåkuninga sipågaKartitsissusinåu-
put, taimåikaluartordle iluanåruteKar-
dluartugssauvdlutik. nautsorssutigine-
KarpoK 1977-ime kalåtdlit sananermut
sulivfiutaisa aningaussartutitik tamai-
sa akilerérdlugit 75 mili. kr. anguv-
dlugit aningaussarsisinåusassut.
tamåko pissutigalugit inuiaKatigit
kalåtdlit soKutigissariaKarpåt sanaor-
tornerme sulivfeKarfit inerisarnigssåt
kalåtdlit sulissoralugit, taimailiomi-
kut Kalåtdlit-nunåne sanaortornerme
akiussut nåmaginarningorsmaorKuv-
dlugitaoK.
-den.
Y±y
Forlang
Kød
Flæsk
Pølser
Leverpostej
Hillerød Andelsslagteri
Leverandør til Den Kongelige Grønlandske Handel
Den kongelige grønlandske Handellmot pilersuissussoa
Leverandør til Grønlands Indkøbsring
Grønlands Indkøbsi ingimut pilersuissfisson
fra
piniarniåkit
neKit
pulukimernit
pølset
tinguliat
uvånga
imerusuerdlunilo
s