Atuagagdliutit - 04.09.1969, Blaðsíða 17

kronik.
kalåtdlit amigkakunik oKauseKaleriartorpat?
1777-ime decemberip uvdluisa 26-
ane arnatOKaK Dolly Pentreathimik
atilik Cornwall-ime tuluit nunånltu-
aae igdloKarférånguit ilåne Mouse-
hole-mik atilingme toKUVoK. arua o-
Kalugtuarissaunerme sule erKaimane-
sarpoK, pissutaussoK tåssauvdlune
kelterit OKausinik Kangaungmat Vorn-
Walliiniunut OKausiviusimagaluarbu-
n'k kornerit OKausinik taineKartartu-
nik atuisinaussunut nungutaunera.
imåisarKOKaoK Kobenhavnime uni-
versitetime lektore Mogens Boserup
avisime Politiken-ime (3/6-1969) ag-
dlagarisimassame OKaluserineKaKissup
kinguneranik tåssaulerumårdlune nu-
aavta CKalugtuarissaunerane inuit i-
Wunga erKaimaneKartugssat ilåt. uv-
dloK taineKartOK sujunigssame ernar-
torneKartarångat OKartoKartarumår-
’Pok uvdlorme tamatumane erKarsau-
tigissagssaK kalåtdlit kikunerånik a-
PeriRumut pingåruteKaKissoK uitsati-
gineKardlualersimassoK. agdlauseri-
ssaK narrutsangnermik kalåtdlit inug-
siarnersut akornåne KaKutigortutut o-
KautigissariaKartumik pilersitsisima-
v°k. isumaga maligdlugo Boserupip
isumane uniordlugo kalåtdlit oKausi-
sa umanigssåt sivitsorsarpå. tamatu-
fuunåkut kalåleK Dolly taimalo kalåt-
dlit CKausé ukioK 2200 tikivigdlugo i-
otissugssångorput. — ilångutdlugo tai-
lara Kularingivigkavko Boserupip a-
iortumik isumaKarane kalåtdlit OKau-
sisa atuarfingme atuartitsinerme o-
Kautsitut atugaujungnaerdlutigdlo
^agitut iliniagaujungnaernigssåt suju-
oersutigisimagå.
Pingårtumik agdlauserissap tåussu-
Paa sarKumernerata kingornatigut
toardlungnik oKauseKalernigssamik
Periutigdlit Danmarkime nunavtinilo
esérsimåput. sujunigssap kalålé ar-
dlaringnik OKausigdlit pivdlugit iler-
KorssutitoKaK nuånarineKarKilersima-
v°k måssale mardlungnik OKauseKar-
herup sunera påsisiniarneKarsimana-
ne- påsisimassaKardluartortavut kér-
^Piåsit oxalugfigssångormat nipanger-
Put. taimaingmanuna ilisimaitsussu-
nga agdlagdlunga autdlartitunga.
PåsisimassaKardluartut OKartarput
inussugut tungavigssaussumik issiga-
lugo anersåkut åssigéKissugut åmalo
°Kalungnermut atortuvut åssigiårtut.
ama OKautsit pivdlugit ilisimatut isu-
maKatigissutigåt OKautsit „åssigingi-
herpaugaluitdlunit" (kiniserit oKausé
— tuluit OKausé, jåpanimiut oxausé
— finit OKausé il. il.) sananeKautsimi-
kut tupigingitsugagssåungitsumik å-
ssigissuteKartut. taimaingmat kalåli-
Sut Kavdlunåtut ilikardluarsinåusa-
iungnarsivugut, Kavdlunåtdlume ka-
låtdlisut ilikardluarsinåusavdlutik —
kalåtdlisut ilikarniarnigssaK pivfig-
ssaiautåinartut issigingikuniko.
nunarput Danmarkimut ungasigsor-
ssugatdlartitdlugo nunavtinilo sule
kalåtdlisut OKausinalingajaugatdlartit-
dluta OKautsivut tåssåuput „oKausivi-
gut“ — imaiginångitsoK OKautsit ili-
niarKågkavut åmale inuiait kalåtdlit
°Kausé. taména pingårutilerujugssu-
vok OKautsivut piginarumavdlugit i-
lungersuanialisaguvta. nunane avdla-
he OKautsit tungaisigut ikingnikuv-
dlutik inugtaussut avdlat tamanga-
jangmik nålagauvfit iluåne najuga-
Kartuput taimalo nålagkersuissut sor-
dlo pissortaKarnermik piuminarsaiu-
mavdlutik OKautsit atausinait atome-
Karnigssånik piumassaKarnerata nang-
mingnerdlo OKausivingmingnik atue-
rusugkaluarnermik akornåne kiggisi-
massutut OKautigineKarsinauvdlutik.
tamatumunga åssersutitut takornar-
tauvatdlånginerussutut taineKarsinåu-
put såmit Norrbotten-ime najugaKar-
tut tauvalo Tornedal-imiut finisut o-
OKauseKartut. savalingmiormiut uvav-
titut „iluanårtigingajagput“. (taisigo
savalingmiormiut OKausé 1947-p ki-
ngornatigut tåssaungmata inatsime
agdlagsimassumik Savalingmiune o-
Kautsit pingåmerit, atuartitsinerme
pissortaKarnermilo).
mardlungnik OKauseKarneK suva?
ukiune kingugdlerne atuagarpålug-
ssuit tamatumunga tungassut sangmi-
ssarisimagaluardlugit OKautsimut ta-
matumunga navsuiåumik tåunåinar-
dluinaussumik navssårsinausimångila-
nga. tamatumunga pissutaunerussoiK
tåssauvoK inuit mardlungnik OKausi-
ligtut oKautigineKartaraluartut arner-
dlanerssaisa OKautsit ardlåinik åssigi-
ngitsutigut atuivdluarsinaunerussar-
nerat.
navsuiautip sup atornigssånut OKa-
■luseriniagkap sunera aperKutøuvoK.
oKautsinik ilisimatoK amerikarmioK
norskinik sujuaissalik Einar Haugen
agdlagpoK mardlungnik OKauseKarneK
tdssausinaussoK pikorissuseu åssigi-
ngitsorpagssuarnik pitsåussuseKartoK,
mardlungnigdle OKauseKarneK aut-
dlartitartoK inuk atausinamik onau-
silik OKautsit avdlat atordlugit okou-
seKatigingnik amigauteKångitsunik i-
sumatunigdlo pilersitsisinaulerångat.
ilisimatup avdlap mardlungnik OKau-
seKarneK tåssaunerarpå „OKausigdlup
OKaluinartitdlune erKarsartitdlunilo
„ingminik ingerdlassutut" itumik o-
Kautsinik mardlungnik atuisinaunera",
t. i. inuk OKautsinik oKausivigingisa-
minik ima atuivdluarsinautigilersima-
vok åma OKautsit tåukua atordlugit
erKarsarsinaulersimavdlune, kisalo o-
Kautsit 1 åmalo OKautsit 2 atordlugit
avatangissiminik misigissaKarsinau-
lersimavdlune.
mardlungningme oKauseKarnerup
suna pitsaoKutigå?
OKausivit (OKautsit 1) saniatigut o-
Kautsinrk avdlanik atuisinaunerup a-
våmut atåssuteKarniarneK ajornångi-
nerulersitarpå: inuit OKaloKatigisinau-
ssat atuagkatdlo atuarsinaussat amer-
dlissarput. pitsaoKutip ersserKigdlui-
nartup tamatuma saniatigut OKautsi-
nik mardlungnik atuisinaunikut sunik
åssigingitsunik issigingnigtauseK ta-
matigornerulersarpoK sukumineruler-
sardlunilo, tåssame OKautsit sutdlunit
tåssaungmata silarssuarmik påsing-
nigtauseK (issigingnigtauseK) ingmikut
itoiK. taimaingmanuna sordlo kalåleK
mardlungnik OKauseKarnerminik ait-
såt iluaKutigingnigdluarsinaussoK o-
Kautsine ardlarigsut ineriartortituar-
dlugitdlo pårivdluartuarunigit.
mardlungnik OKauseKarneK inugtut
inunerup, nålagkersuinerup, kulturip
avdlatdlume tungånit issigalugo pi-
ssariaKartutut anguniarlariaKartutut-
dlo OKautigineKarsinaugaluartoK ta-
måna OKausivingnik autdlussivdlua-
rungnaernigssamut kajumigsårutitut
KanortoK tiguneKångikile. uvanga i-
sumaga maligdlugo kalåtdlit atuanfe-
Karneråne OKautsivut sagdliutitaugi-
nartariaKarput. kigsautiginångeKaoK
ima pissoRamigsså OKausivivut ase-
rordlutik danskitdie OKausé ilikar-
nialorsimassavut åma ima ilineKar-
dluarsimatiginatik anersåkut ineriar-
tornigssamut avKutigssatut issigine-
Karsinaulersimavdlutik. tåssa inga-
langniagagssarput tåssauvoK amigka-
kunik OKauseKarneK (agfamik OKau-
seKarneK).
akugtungitsunik kalåleKativnik nå-
magtuissarsimavunga apencutit aula-
jangersimassut ersserKigsutdlo erKar-
torneKartitdlugit OKautsinik ardlarig-
sunik (OKautsit 1 åma 2) atuivdluar-
sinaugaluardlutik encarsauterssutåi-
naunerussunik sangmissaKartoKaler-
sitdlugo inorssartortartunik. OKautsit
atugaunerat taimåitOK „amigkakxmik
OKauseKarneK“mik taineKartarpoK.
påsinarsaiumavdlune ima OKarto-
KarsinauvoK: inuit tamarmik nangmi-
nerissamingnik OKauseKarput kiser-
dluinarmik, Kavsitigut misigissutsinik
agtuissunik, misigissaKartarnerånik
tunuleKutaKartunik. ardlånik pisso-
Kartitdlugo OKautsit ardlåinåinigdlu-
nit atuivdluarsinåunginerup misigi-
ssutsitigut inunerup pitsungorsagau-
nera kingunerissarpå. OKautsit sapi-
ngisat „oKausertakitsumik11 taimåg-
dlåt atorsinaunerata kingunerissarpå
atuarnerme, tusarnåmerme, agdlang-
nerme OKalungniarnermilume ajornar-
torsiuteKarneK. tamatumåna inup ino-
Katiminut pissusilersornera amigau-
teKalersarportaoK. OKautsit 2 sule ili-
kardluarnagit OKausivit atugaujung-
naerdlutigdlunit pårivdluagaujung-
naerpata pisimassunik itisumik suku-
missumigdlo misigingnigtauseK pitsu-
ngusaoK.
åma OKautigineKartarpoK méraK o-
Kautsit 2 angajoncåme atordluarsinåu-
ngisait atordlugit taimågdlåt OKaloKa-
tigineKartartoK påtsivérutaussarsinau-
ssok. atordluaisinauneK tåssauginå-
ngilaK sukasumik erKortumigdlo OKa-
lugdlune atuisinauneK. pineKartuvme
ilagå „ingminik ingerdlassumik" åma-
lo misigissutsit ilordlerpåt agdlåt er-
ssersitdlugit atuisinauneK. angajorKåt
OKautsit 2 atordluarsinauvdluinarpa-
tigik ajoraluartutuaK uggornartordlo
„taimågdlåt" tåssåusaoK mérKap anga-
jorKåme OKausivinik ilikagaKångitsor-
tugssaunera. aperKutdle unauvoK: ka-
låtdlit Kitornamingnik Kavdlunåtui-
naK oKalussissartortaisa ilait Kavsimi-
tauva amigauteKångitsumik Karatsa-
milo „nugterinertaKångitsumik" Kav-
dlunåtut OKalugtarpat? åma mérKap
misigissutsimigut inuneranut angajor-
Kåt Kavdlunåt OKausé atordluarsinåu-
ngisatik atordlugit taimågdlåt OKalug-
figingnigtarnerat KanoK suniuteKar-
tarpa?
månåkorpiaK miserratigineRarsinåu-
ngilaK iliniartitsissut kalåtdlit ami-
gautigeKigavtigik. åma miserratig-
ssåungilaK iliniartitsissut danskiussut
amerdlanerpårtaisa danskit oKausisa
OKautsisut takornartatut iliniartitsi-
ssutiginigssåt sapermåssuk. tåukuale
erKarsautigingikatdlardlugit ima ape-
reriarta: sok Boserup-ip sujunersutå-
nut akerdliuvugut?
OKautsinik ilisimatut ardlaiigtigut i-
sumaKatigingerKajåssartut isumaKati-
gissutigåt OKausivit tåssaussut sunut
iluatingnartunut OKautsit inungmut
tuniusinaussåinut avicutigssat pitsau-
JOLLY sikututdle nigdlertigissoK — imeruernartoK
iskold f&åtø.
den der slukker
^ ' r Mi r 'C' v/ ^ -
,. V.. A......: . I ’ .L „*4rJ . A fc«
nerpåt. perorsainermut ilisimatut isu-
maKatigissutigåtaoK inup, pingårtu-
migdlo mérKap inusugtuarKavdlo, o-
Kautsitigut pisinaussat tungaisigut i-
neriartornera sut tamaisa nautsorssu-
tigalugit ineriartorneranut atåssute-
KardluinartussoK. tamatumunga ug-
pernarsautit ilåt tåssauvoK silarssuar-
me atuartitsinerit årKigssussaunerine
åssigingisitårsinaugaluartune OKausi-
vit iliniagagssatut pingårdluinartutut
issigineKarnerat. isumaKatigissutigine-
Kartut ilåt unaugujortaoK OKautsit i-
likarKågkat tåssaussut ilikarniarner-
mut atugagssat pitsaunerpåt. tai-
maingmat ajornavigtinago sumilunit
OKausivit atuartitsinerme OKautsitut
atorneKartarput. OKautsit ingminik a-
niassutut itumik atorsinaussat atuar-
titsinerme OKausigssatut piukunarner-
påuput.
OKausivit inup llagivdluinagaisut o-
KautigissariaKarput. méraK OKausi-
vingminik atuerKussaunane OKautsit
takornartat kisisa atordlugit atuarti-
neKartoK OKimaitsorujugssuarmik er-
ssugagssaKarpoK. atuartitsinermik ili-
simatut måna isumaKatigissutigivdlu-
inarpåt: méraK takornartat OKausinik
iliniartisagåine tamåna pisångilaK pe-
riauseK (atuartitsissauseK) mérKap o-
Kautsinik takornartanik pineKartunik
OKausigdlup iliniartitaunerane atorne-
KartOK atordlugo. avdlatut OKautigalu-
go: kalåliarKat Kavdlunåtut iliniarti-
neKåsångitdlat atuartitsissauseK Dan-
markime Kavdlunåncat Kavdlunåtut
iliniartitauneråne atorneKartartoK a-
tordlugo.
åma tåingitsorumångilara kalåtdlit
OKausé fagituinaK iliniartitsissutigine-
Karpata tamåna OKautsivta kinguari-
artulerneranik kinguneKartugssaung-
mat. OKautsivut tåmatsailiumamatigik
ineriartortisaguvtigik pissariaKartOK
tåssauvoK atuartitsinerme OKautsitut
atugaunerat iliniagagssatutdlo atuar-
titsissutigineKarnerat. sorunale takor-
nartat OKausé iliniartitsissutigineKar-
sinåuput, mérKatdle isumangnaitsu-
mik OKausivingmingnik atuisinauler-
nerat utarKerKårdlugo. atuartitsiner-
me sulissussut ilarpagssuit isumaKar-
put méraK 8—10-nik ukiulik takor-
nartat OKausinik iliniartineKalerpat
tamåna mérKamut ajoKutaunane Ka-
rasarissutsikut ineriartorneranut ag-
dlåt iluaKutauginåsassoK. åmale isu-
maKartoKarpoK mérKap OKausiving-
minik isumangnaitsumik atuisinaune-
ra mérKap OKautsit 2-nik ilinialerne-
rane agsut iluaKutausinaussoK. nalu-
ngilara tamåna pivdlugo inuit Kavsér-
pagssuit avdlatut isumaKartarmata.
Mogens Boserup-ip agdlagåta issi-
gineRarnera tupingnéngilaK. inuiait
avdlat åssigalugit kalåligut OKautsi-
vut sutut uvavtinut ilauvdluinartutut
issigåvut. nunane avdlarpagssuarni-
saoK OKausivit OKautsinik avdlanik pi-
ngitsailinikut taorserniagaunerat ma-
lartitagssaunane akiunermik kingune-
KartarpoK. inup OiKautsine ugperissa-
misutdle aulajaivfigitigai. kulture av-
dlanik OKautsitutdle inungnik atautsi-
mut Kilerssuisinautigissunik ilaKå-
ngerKOKaoK. taimåikaluartoK OKautsit
inungnut atausiåkånut ingmikut pi-
ngårutåt sule angneruvoK. inup o-
Kautsine sordlo agssangmisut pingit-
sorsinéungitsigissamisut issigissarpai.
tamåna nunavtine OKautsit tungai-
sigut politikime erKaimassariaKarpoK.
KavdlunångortitsiniarneK OKautsivti-
nik ajortumik pingnigtOK ingminut a-
joKuserujugssuarumårpoK. nunap i-
nuisa OKausivisa atåinarnigssånik tai-
maitineKarnigssånigdlunit OKaluse-
ringningneK inungnut pineKartunut
mamianartorujugssuvoK. tupingnå-
ngitsumik Mogens Boserup-ip agdlagå
kalåliussugut ilarpagssuavta erKartu-
ssutitut tiguvåt: kalåtdlit OKausé tå-
mångitsortugssåunginamik manåkut-
dlunit taimaitineKåinarunik éssigig-
POK. —
inuiaKatigingne tamane inuit inu-
ssauserdlo inuiaKatigmgnut tåukunu-
ngåinaK ilisarnautitut OKautigineKar-
sinaussut navssågssaussarput. inu-
ssauseK tåuna sumit pissuva? sordlai
åssigingitsorpagssuamik åma (imaKa-
lo angnerpåmik) OKautsinik nagguve-
Karput. kalåtdlit kulturiata KanoK i-
ssuserpiå kalåtdlit OKausé avKutiga-
lugit taimågdlåt påsineKarsinauvoK.
kalåtdlit OKausisa sujunigssåt pivdlu-
go aulajangisinaussutuat soruname tå-
ssa kalåtdlit nangmingneK.
Jens Poulsen.
TELEFLEX - styring til alle formål
I. Christiansen
Aut. forhandler . Postbox 153 . 3900 Godthåb . Telefon 1366
lej en bil nu
ni ferien
derhjemme

jeg vil gerne omgående og uden forbindende
have tilsendt Deres prisliste for autoudlejning!
NAVN:.
STILLING:
ADRESSE:.
så står den
parat til Dem
når De
kommer hjem
Hos Pitzner Auto kan De på fordelagtige vilkår leje bilen til
ferien - et hvilket som helst mærke. Klip kuponen ud, udfyld
og send den til os allerede i dag, så De har Deres ferievogn
hele ferien - det går legende let hos Pitzner Auto!
PITZNER
AUTO
INTERNATIONAL AUTO UDLEJNING
TROMMESALEN 4, KØBENHAVN V
Telegramadresse: PITZNERAUTO
17