Atuagagdliutit - 30.04.1970, Side 12

-------------------------------------------------------------------------------------------
akilerårutit landsrådip akuerai
—------------------------------------------------------------
rådime angnertumik OKatdlinerme akuerinenartoK pigssar-
sianit akilerårutit erKuneKarnigssåt, akuerssissut arKaniliuv-
dlutik akerdliussutdlo tatdlimauvdlutik
akilerårutit nunavtinut erKuneKartugssdngorput. tamdna pivdlugo
landsrådime OKatdlinerssuarme ilaussortat amerdlanerit akueråt iser-
titanik akileråruteKalernigssaic. akuerssissut amanilluput akerdliussut-
dlo tatdlimauvdlutik ukussut: K'issunguaK Kristiansen, Niels Holm,
Isboseth Petersen, Karl Skou åma Alibak Josefsen. tåuko tapersersor-
påt isertitanit akilerårut pinago nioricutigssat tamarmik akit sut enaler-
nigssåt. akilerårutit erKuneKarnigssånik aulajanginerup kingoma ma-
na minister enarjik sagfiginenartugssångorpoK akilerårutit pivdlugit
inatsisigssamik migssingersersusiortOKarKuvdlugo. tåuna inersinåu-
sagpat ukiamut atautsiminigssame oKatdlisigineicdsaoK inersindusd-
ngigpatdle åipågo ukiåkut atautsiminigssame aitsåt. tauvalo inatsisig-
ssatc folketingimut ingerdlatineKdsaoK akuerissagssdngordlugo.
nunavtine akileråruteKalernig-
ssamik aperxut nutåjungilaK.
1956-imile landsrådip norKåissu-
teKarneratigut nunavtinut mini-
stere udvalgeKalersitsivoK akile-
råruteKalernigssamik misigssui-
ssugssamik. 1967-ime tamåna
landsrådime sangmineKarKigpoK
landsrådip aningaussarsiornikut
pilerssårusiornermut udvalgiane.
udvalge tamåna pivdlugo isuma-
liutigssissumik sarKumivoK 1967-
ime oktoberime, isumaliutigssi-
ssutdlo landsrådime OKatdlisigine-
Karmat rådip akuerai isumat su-
junersutitdlo akileråruteKalernig-
ssaK pivdlugo erKartorneKarsi-
massut.
månåkut OKatdlinerssuarme au-
lajangerniarneKartoK tåssa iserti-
tanik akilerårut erKuneKåsaner-
sok imalunit avdlatut akilerårto-
KartalisanersoK tåssa niorKutig-
ssat tamarmik akitsuserneKarne-
ratigut.
kinguartineKaratdlåsava?
oKatdlinerup autdlartinerane Pe-
ter Heilmanmp inåssutigå isuma-
liutigsslssutip OKatdlinermut tu-
ngaviussup normorumilo uvane
ilånguneKartup akuerssissutigine-
Karnigsså. isumaliutigsslssume
taineKarsimanerarpå tamatuma
suliarineKarnerane peKatausimå-
ngitsune. erKaisitsissutigåle su-
jornatigut akilerårutinut tunga-
ssunik atautsimltarnerpagssuarne
ilaussarsimanine oKarpordlo isu-
maliutigssissut nangassutenarane
atsiorsimåsagaluarine. erKungine-
rarpåtaoK erKartorneKartarmat
isumaliutigsslssut nukingiussau-
vatdlårtoK, OKarpordlo uvdlune
aggersune radio avisitdlo avKuti-
galugit angnertorujugssuarmik
KåumarsainiarneKarumårtoK ka-
låliussunut påsiuminaitsorpag-
ssuit isumaliutigsslssume taine-
Kartut pivdlugit, nalunaerpordle
tamatuma unigtisångikå akilerår-
talernigssaK pivdlugo tungaviu-
ssutigut aulajanginigssaK.
Knud Kristiansenip erKaivå i-
nuit Kinigåitut misigissuseKar-
dlune sulinerme ajornakusortaKi-
ssok ilisimåsavdlugo KanoK ilio-
råine Kinersissut amerdlanerit i-
sumåt nåpertordlugo aulajangi-
niartarnigssaK. akilerårtalernig-
ssaK tåssaunerarpå inuiaKatigig-
tut ingerdlautsivtine avdlångu-
tigssaic misingnartoK, taimåitu-
migdlo pingårtitdlugo aulajangi-
nialinginerme inuiaKativtinut ta-
manut påsitiniarnigsså. apentu-
tip angnertunerussumik OKatdlisi-
gineKarnigsså kigsautigå inuit a-
kornåne, kalåtdlit ilarpagssue ta-
matuminga påsisimassaKångit-
dluinarmata angnerussumigdlo
encarsautigissarsimanago. akile-
råruteKalernigssaK pivdlugo atua-
gåraliaK martsime aitsåt tigusi-
manerarpå taimaingmatdlo piv-
figssaKarsimanane Kinigauvfing-
mine nunaKartunut tamanut nav-
suiåsavdlugo, åmåtaordle ernai-
sitsissutigå radiukut navsuiautau-
galuit nålaorniarfilungnerup a-
kornusersimagai. akilerårutinut a-
kcrdliunginerarpoK kigsautiginar-
nerardlugule angnerussumik på-
sisitsiniainigssaK paitsivérune-
KarKunago, taimaingmatdlo suju-
nersutigå OKaluserissagssap ukia-
mut kinguartineKarnigsså.
Knud Kristiansenip suju-
nersutå taisissutigineKarpoK
pingasut kisimik, K’issunguaK
Kristiansen, Isboseth Petersen
sujunersuteKartordlo isumaKa-
tauvdlutik 13-itdle akilerdli-
uvdlutik.
taKiatdlautigineKåsaoK
taisineKartinagule ardlalingnik
OKalugtoKarpoK OKaluserissagssap
aulajangivfigineKartariaKalerne-
ranik ersserKigsautaussunik. tai-
matut sujuligtaissoK nalunaerpoK
påsissutigssat atausiåkåt navsui-
arneKartartugssaussut aulajange-
rérnerup kingornagut, månåkut-
dlo ilaussortat tamarmik isuma-
Katigissutigigunaråt aningaussat
amerdlanerussut atorfigssaKartl-
neKarmata.
Lars Chemnitzip taivå akilerår-
talernigssamut plssutaussut ima
OKimaitsigilersimassut piårtumik
aulajanginigssaK pissariaxalersi-
mavdlune. OKarpoK aningaussar-
pagssuit atorfigssaKartlncKartut
ineriartorneK unigtusångigpat. å-
måtaordle nunavtine akilerårta-
lernigssamik Danmarkime piu-
massaK såkortusiartuinarnerarpå
uvdlumikut tusångitsussårneKar-
sinaujungnaertOK unerdlugo.
DanmarkimisaoK inuit akileråru-
tinit artorssartitauput. taimaing-
mat anguniartariaKarpoK akilerå-
rutit nunavtinut erKuneKarnig-
ssåt, tamåna kinguartitinarneK
ajornarsivoK.
Elisabeth Johansen: uvangåtaoK
pivfigssaKarsimångilanga Kinersi-
ssika tamaisa oKaloKatigisavdlu-
git. nunaKarfit pingasuinait inue
OKaloKatigisimavåka tåukulo pi-
ssugssauvfingmigsut misigåt aki-
leråKataussalernigssaK. taimaing- ^
mat isumaKarpunga kinguartiteri-
nigssaK pivfigssamik asiutitsine-
russoK. sordlo peKatigigfit ilau-
ssortaunermut akiliuteKartartut
uvagut åma Danmarkip nålagauv-
fiane ilaussortaugavta akiliute-
KartariaKarpugut Kanordlunit
mikitigigaluartumik. Kinersissut
kigsautait angnertusiartorput a-
tortugssatdlo akitsoriartorput,
taimaingmat isumaKarpunga Ki-
nersissutdlunit isumånut aker-
dliugaluarpat uvdlumikut pivfig-
ssångorsimassoK akileråruteKaler-
nigssait pivdlugo tungaviussutigut
aulajangisavdlune.
Erling Høegh nalunaerpoK ki-
nguartitsineKåsagpat tamåna ag-
sut taKiatdlautigineKåsassoK sine-
rissame pinarnane åmåtaordle
Danmarkime. ukiune kingugdler-
ne nunavtine aningaussarsiorneK
ima KagfagsimatigaoK issornartu- ^
ngordlune Kavdlunårpagssuit aki-
lerårutinut Kimåvdlutik nunavti-
nukartarnerat. sordlo statsmini-
ster Bausgaard sujorna aussåkut
tikerårnermine OKartoK måna Kå-
ngiusimavoK katernåjuvdlune u-
narujorneK, suliagssardlo tigussa-
riaualersimavoK.
taivå udvalgime isumat aut-
dlaraåumut åssigingisimagaluaKi-
ssut kingornale sangmivik atau-
seK anguneKarsinausimavoK aper-
Kutit uko pingasut angerneKarsi-
naulersimavdlutik: 1) aningau-
ssat amerdlanerussut atorfigssa-
Kartineaarpat? 2) inuit akilerår-
sinåussuseKartut amerdlaneruler-
simåpat? 3) ingerdlatsinermut a-
ningaussartutigssat ilångautigine-
Karérpata akilerårutit sivneKåså-
pat? taimaingmat pivfigssångor-
simanerarpå akilerårutit erKune-
Karnigssånut.
pakatsinigssaK landsrådip
akissugssauvfigisavå
akilerårutit pissariaKalersimane-
rånik navsuiaissoKarérmat OKat-
dlinigssamigdlo kinguartitsingi-
nigssaK isumaKatigissutigineKa-
rérmat OKatdlineK autdlartipoK.
Peter Nielsenip uparuarpå aki-
lerårutit erKuniarneKalersut tai-
ma piårtigissumik pissoKarnig-
ssånik Kinersissartut sitdlimavfi-
gingisåne, ukiune kalåtdlit suju-
arsarneKalerugtorfine, sujuarsai-
nerme sujunertap sule angune-
Karsinausimånginerane, inuit a-
kilingitsugarpagssuaKarnerisa na-
lane kalåtdlit aningaussarsiorni-
kut KajangnaitdlilerneKarfigisi-
mångisåine. OKarpordlo isumaliu-
tigssissut måna tuniuneKartoK
åp-imik någga-migdlunit akinar-
dlugo inerneKartugssatut issiko-
KartoK. akileråruteKalernigssamik
atuagårKiaK uparuarpåtaoK oaar-
dlune isumaliutigssissutip pine-
Kartup erniå seKinersuinarme su-
liausimassutut itoK alångortau-
ssut navsuiauteKarfigineKarnatik.
erKorpoK akilerårutit erKune-
Karnigssåt landsrådip akissug-
ssauvfigigå, Peter Nielsen na-
ngigpoK. erKaimassariaKarpordle
nukingiussivatdlårnerup kingu-
neranik inuit akornåne pakatsi-
nigssaK landsrådip ama akissug-
ssauvfigisangmago. taimåitumik
Alt i jern til byggeindustrien
savimernit sanaortornerme atugagssat sutdlunit
savimernit katitigagssat —
kuissanut atugagssat —
gitterit (inisaussiat) — u-
ngalussat — igdlup iluane
atortugssat — boltit — ski-
vit — tungavingne noKiv-
figssiat ankerit angissutsit
sutdlunit, suliagssat ingmi-
kut itut piumassarineKar-
nerisut sananeicåsåput sag-
fiorfivtine maskinanigdlo
sånavivtine.
Jernkonstruktioner — be-
slag for indstøbning og
sammenspænding — git-
terriste — gelændere —
inventar — bolte — skiver
— ankre i alle mål, spe-
cialopgaver løses efter
Deres ønske, i vort smedie-
og maskinværksted.
F. C. GAMST & SØN’S EFTF.
Wildersgade 64 . 1408 København K. . Telefon Asta 6788
MODEL
70
Her er det nye
SVEJSE- OG SKÆREVÆRKTØJ
JUNIOR
Autogena model 70 junior er
et kvalitetsværktøj med mange
fordele.
De forkromede kobber-svejse-
mundstykker er smedet i færdig
form (swagede). Dette betyder
god varmeafledning og en vel-
formet kerne i svejseflammen.
Autogena model 70 junior er
ideel til mange svejse- og skæ-
reopgaver, specielt til rør- og
tyndpladearbojder.
' s II A * SK II. T-
II II I \ T ¥ A II II I K
M AMIIAl.tnt: 2» - 2 15 0 KOIIKMIAV.V SV - TFI.F. (Ilt >21 llll IO
LISTER BLACKSTONE
HJÆLPEAGGREGATER
Luft- eller vandkelede dieselmotorer leveres sammenbygget med
jævnstrømsdynamoer eller vekselstrømsgeneratorer, ballastpumper,
startluftkompressorer, reservesmøreoliepumper etc.
Forlang nærmere oplysninger og prospekt.
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
Telegramadresse: Marinediesel
970 0 Brønderslev:Tell.(08) 82 02 55 -Telex: 9749
København, 2 73 0 Herlev: Vesterlundvej 18 - Telt (01) 94 70 BB - Telex: 5565
12