Atuagagdliutit - 01.09.1970, Qupperneq 29

agssaup inuvaisa naKiguneKardlutik
ininigtarnerat pivdlugo akiuneK
OKalugtuagssåuput agssortunerit såkortut kinguneringmå-
ssuk uvdlumikut politit ugpernarsautigissartagaine pingår-
nerssåta nalinginaussumik akuerineKarnera — tåssa agssaup
inuvaisa naKiguneKardlutik ininigtarnerat. autdlarnersai-
ssuvok nakorsaK skotlandimio ukiut 100-ngajait matuma
sujornatigut
Hervard Mervedimit
avisine KaKutiguinaK erKartorneKartarpoK agssaup inuvaisa naKigu-
neKardlutik ininigtarnerat inatsisinik uniornutitsissunut ugpernarsau-
titut atorneKarsimassoK. nauk agssaup inuvaisa naKiguneKardlutik ini-
nigtarnerat pinerdlugtut pivdlugit suliagssane ildne pingåruteKarner-
paussaraluartOK OKartugssautitat sianigeruigsårpåt KaKutiguinaK ta-
matuma erKaisitsissutigineKarnigsså.
pissutaussoK erssernigpoK, (poli-
tit taima OKarput), pinerdlugtup
ingminut sunersinauvdluartup
uvdlut tamangajaisa ugpernar-
sautigssaK tåuna påsissutigssauv-
dluartoK atuaruniuk årKaseriar-
dlune pinerdlungnine nåmagsisa-
vå, tauvalo politit ugpernarsau-
tigssaKångitdlat.
agssaup inuvaisa naKiguneKar-
dlutik ininigtarnerata ugpernar-
sautigssatut ajungitdluinartune-
ranut ardlagdlit pissutåuput: ag-
ssaup inuvaisa naKiguneKardlu-
tik ininigtarnerat sagdlOKitaissu-
sinåungilaK, sagdloKitaivdlunilo
anigorniarneKarsinåungilaK. inup
inuvaisa ininigtarnerat inungut-
simit toKuneranut éssigigdluinar-
tarpoK. inup inussame ininigtar-
nerat pilagtartinikut avdlångorti-
tisinåungilå. ingmik6rtiterisinau-
nerup pitsauvdluinartutut OKau-
tigissariaKarnerussup pilertortu-
mik inup kinauneranik ilisaring-
ningnigssaK ajornarungnaersipå.
pissussoK påsinenartoK
inussat ininigtarnerat kiap nav-
ssårå? aperKut tåuna agssortu-
ssutigineKålusagunarpoK. Kular-
nauteKångilardle skotlandimio
nakorsaK, Henry Faulds, Tokio-
me Tsukiji nåparsimavingme su-
Hssussok 1880-ikut autdlartinerå-
ne tuluit atuagagssiåne „Nature"-
me agdlagaKarsimangmat agssaup
inuvaisa naKiguneKardlutik ini-
nigtarnerata „piujuartugssaune-
ranik“. ilisimassane atorsimavå
tigdlingniarsimassutut pasigdli-
gaussup pissungitsutitauneranut
kingusingnerussukutdlo pissussu-
viup påsineKarneranut.
kisiåne agdlautigissaK tulup
avdlap nanertissutigå. tåssalo 47-
nik ukiulik William J. Herchel,
ukiunik pingasunik sujusingneru-
ssukutdle oKartugssautitanut sia-
nigititsisimassoK inussat ininig-
tarnerata atorsinåussuseKarnera-
nik — inatsisinik uniorKUtitsissu-
nik påsiniainermut atugagssamit
avdlaunerussumik sujunertaKara-
luardlune.
Indiame atorfiligtut tamåna u-
kiunik 20-nik sivneKartunik su-
jorKutdlugo aperKut una suliag-
ssarilersimavå indiamiut såku-
tuinut amerdligalugtuinartunut
aningaussarsiagssanik avguaissar-
dlune. indiamiut åssiglngissute-
Karnerat takuneK saperpå, ilånilo
ardlaleriardlune inungmut ataut-
simut aningaussarsisitsissarsima-
VOK.
soraemerussutisiagdlit
agdlagtorneKarfiat
Herschel isumagssarsivoK soraer-
nerussutisiagdlit tikertik Kiter-
dlertigdlo talerpigdlit naKigutisa-
gait agdlagartanut ama ugper-
narsautitut atsiugkanut. tamatu-
muna pei'Kusersiorniartut ingmi-
kortisinaulerpai. ukiune tugdliu-
tune inussat ininigtarnerinut ag-
dlagtuivfine tupingnåinartunik
angussaKardlune piorsarpå.
1877-ime tunitdlangnartumik
Kanimanartumigdlo nåpauteKale-
rame Bengalen-ime parnaerussi-
vingne misigssuissut Kutdlersari-
ssånut angussarissane agdlauti-
gai. tåussuma agdlagai inugsiar-
nersumik akivai. akissume tai-
mågdlåt OKautigineKarsimavoK
Herschelip KanoK nåpautå ilisi-
maneKartOK tatiginartututdlo i-
sumaKarfigineKarsinaugunångit-
SOK.
kisalo Henry Faulds taimatu-
taoK sumiginarniarneKarpoK. tu-
luit politivisa issertutingilåt per-
Kusersiortutut issigigigtik.
kisiåne navssårissaK, kingu-
singnerussukut avdlångutauv-
dluinartoK, tamanit ilisimaneKa-
lersimavoK — nauk soKutigine-
Kångikaluardlune. oKartugssauti-
tatdlume atusavdlugo periarfig-
ssaKångitdlat ininingnerit ingmi-
kortiterneKarnigssånut periautsi-
mik navssågssaKångingmat. ini-
ningnerup erKortup navssåriniar-
nigsså Kåumaterpagssuarnik si-
visussuseKartugssauvoK.
ilimanaut: atauscK
65 milliardinut
kisiåne ajornartorsiut tåunarpiaK
KangaunerussoK ilisimatusarniar-
ssarissunut suliagssarKigpoK. Sir
Francis Galton tåussuminga su-
liaringnilerpoK.
Galtonip suleKatigalugo Collins
ajornartorsiut misigssordlugo aut-
dlartikamiuk tupåtdlautigalugo
påsivåt avdlat sujusingnerujug-
ssuåkut misiligsimagåt „inussat
ininigtarnerisa" årKigssutdluag-
kamik ingmikortiterneKarnigsså-
nik aperKut nåmagsiniarssaralu-
go. Johann Purkinje czekiussoK,
inup timånut tungassunik nåpau-
tinigdlo professoriussoK 1823-mi-
le atuagkame sianigitisimavå i-
nussat ardlalingnik agdlaKartut:
Kivnikårtut, tumaussat, angma-
lortut, angmalortut mardloKiu-
ssat titarneritdlo uvingassut.
tåuna tungavigalugo Galton
suliaminik ingerdlatitsendgpoK.
sujornatigut påserérsimavå inup
inuvaisa ininingnerata inup av-
dlap inuvåta ininingneranut å-
ssingusinaunera tåssaussoK atau-
seK 64 milliardinut. tåssa inuit
mardluk inuvait åssigingmik ini-
nigsinåungitdlat — kisiåne tama-
tumunga peKatigititdlugo isuma-
Katiginginerit ima angnertutigaut
nalunaerssusiorneK ajornartutut
isumaKarfiginardlune.
atsipåKutit agdlagfiliutdlugit
Galtonip åssigingitsut sisamat
navssårai: agdlangne pingasunik
teKerKuleKångilaK, pingasunik te-
KerKulik talerpingme, pingasunik
teKei-Kulik såmingme, pingasunik
teKerKUgdlit ardlagdlit. inuvak a-
tausinaK ininigtikåine åssigingit-
sut ardlånut taimågdlåt iluarsar-
tuneKarsinauvoK, kisiåne inussat
Kulit tamarmik ininigtineKarpa-
ta 1.048.570-inik periarfigssaKar-
poK ataKatigigsitsisavdlune åssi-
gingitsunut taimaingajagtunut.
1892-ime Galtonip ajugausimår-
dlune atuagkiarå „Fingerprints".
kisiåne ajornartorsiut sule i-
luarsineKångilaK. påsiniaissarneK
sule nalunarpatdlåKaoK. iluarsi-
ssuvok Bengalen-imut general-
inspektøriussoK, Edward Henry.
Kimugtuitsup sukasup Calcut-
tamukartup inérartånitdlune
Henryp ajornartorsiut iluarsivå.
isumagssarsiå tåssångåinaK tikiu-
simavoK, ilaoKatimilo uivssumi-
ssutigissånik tåssångåinaK OKalu-
ngussardlune naKinernik agdlag-
tuilerpoK erKumitsunigdlo agdla-
lersuilerdlune periarfigssatuami-
ne: atsipåne.
periausiata ajornarungnaersipå
pivfigssaK sivikitsuinaK atordlugo
millionit akornåne ininingnerup
atautsip navssårineKarnigsså.
inussat ininigtarnersia agdla-
Karfé tatdlimångortipai: peKinga-
ssut påsiuminartut, tupiussat, Ki-
termikut sangungassut, isumikut
sangungassut åma Kipissussat. ki-
salo pingårnerpåK nagdliupoK:
„agdlalersutérKat" ersserKigsag-
kamik ingmikortiternere. ingmi-
kortut åssigingitsut atåssuserne-
Karput titarnermik naligigsumik,
tamatumunalo titarnerit kisitsi-
sait åssigingitsut pineKardlutik
— tamatumunalo ingmikortortat
åssigingitsut. kisitsisit ingmikor-
tortat peKatigalugit periausigssa-
Kalersitsiput taimalo ininingner-
nut nalunaerssutit iluarsartune-
Karnigssåt ajornarungnaerdlune.
silarssuarme nunat tutsuvinardluinar-
tumik motoreKartariaKarfiunerssåt tå-
ssa Kalåtdlit-nunåt. Evinrude ukiut
60 sivnerdlugit motorinik isumangnåi-
ssusertik pivdlugo silarssuarme tamar-
me tusåmassaussunik sanassarsima-
vok, tamånale kisime nåmångilaK. ilu-
arsaissariaKalerpat tamåna pilertortu-
mik inungnitdlo ilisimassaKardluartu-
nit isumagineKartariaKarpoK. tai-
maingmat Evinrude iluarsaissarfigpag-
ssuanarpoK — Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo — tamarmik kingorårtigssa-
nik nåmagtunik ingmikutdlo iliniarsi-
massunik sulissulingnik.
Evinrude motårit 1,5 åma 210 hk akor-
nåne nukigtussusigdlit pigineKarput.
agdlagtitsivigssarssuaK Kalipautilik pi-
niaruk.
toKutsissumik erKartussine-
rup kingorna ajugaujar-
torneK
inungmut tamåkulerissungitsu-
mut periauseK påsiuminåisorina-
raluartoK tåssauginarpoK ingmi-
kortiteralune periauseK pivfig-
ssamininguaK atordlugo iliniar-
neKarsinaussoK, tamatumungalo
pissariaKartutuat tåssåuput agdli-
sitsiut åma merKut titarnernik ki-
sitsissutigssaK, taima agdlagpoK
påsisimassaKardiuartoK atuagki-
ortoK Jørgen Thorwald, atuagki-
ame „Detektivernes århundrede".
inussat ininigtarnerata akueri-
neKarneranut pissutauvdluinaler-
sok tåssauvoK Katångutigit mar-
dluk Londonime toKutsisimaner-
tik pivdlugo erKartuneKarmata
inuvaisa ininigsimanerat tungavi-
galugo. tamåna pivoK 1905-ime.
tamatuma kingorna ininigtitsi-
ssarnerit nunarssuaK tamåkerdlu-
go ajugaujartuinarput. FBT-p
pissortå, J. Edgar Hoover, oKar-
simavoK kigsautigeKalune Ame-
rikame inugtaussut tamarmik i-
nuvaisa ininingnerisa nalunaer-
ssugaunigssåt kigsautigeKalugo.
1948-me Tuluit-nunåne igdlOKar-
fiup inuisa tamardluinarmik i-
nuvait ininigtineKarput mérKa-
mik tOKutsissoK navssåriniardlu-
go — navssårineKarpordlo.
Ingen andre steder i verden har man
så hårdt brug for en motor, der aldrig
svigter. Evinrude har gennem mere
end 60 år bygget motorer, som er ver-
densberømte for enestående driftsik-
kerhed, men det er ikke nok. Skulle en
reparation blive nødvendig, må den
kunne udføres hurtigt og professionelt.
Derfor har Evinrude etableret et net
af service stationer — over hele Grøn-
land — hver med komplet reserve-
delslager og specialuddannet mand-
skab.
Der findes Evinrude motorer -fra 1,5
til 210 hk. Rekvirer det store farve-
katalog.
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmassarpoK
perKumautigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa
niorkutigissardlugit.
taratsut angmagssagssuitdlo nekitagssat. iluarsagagssat ta-
marmik iluarsarneKarsInåuput. (map ittssusianut Qgtortautit
radaritdlo ilångutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt
i proviant og fiskeriudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko-
og radaranlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
måne
pissariaKarnerpåK tåssa
aKOteralak
TUTSUVINARTOK’:
Her har man først
og fremmest brug
for en pålidelig
påhængsmotor:
EVINRUDE..!
z
z
EVINRUDE
mislligtagkat nakussagtitslssarput
ERFARING GIVER STYRKE
Kalåtdlit-nunit tamåkerdlugo niorKutigineKartarput — kingorårtigssai
sitdlimatigineKartuåinarput.
tikisitsissartua: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
Forhandles over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
29