Atuagagdliutit - 15.12.1970, Blaðsíða 28

Bram Stoker:
DRACULA
nwgt.: H
___________________
(norm. sujul. nangitak)
julip 27-at. — Juntåmit tusar-
kingilanga. suna pissutigalugo
taima ånilångatiginerdlunga na-
luvara; kigsautigigaluaKårale a-
tausinarmigdlunit titarnertaling-
nik agdlagfigisagånga. Lucy aitsåt
taima itivdleKåtårtigilerpoK. a-
ngalaordlune unuit tamaisa iter-
tilerpånga. atissalersorneK ajora-
luardlune sila kiaKingmat itivdli-
simavdlune angalaortarnine nuv-
fasissutigineK ajorpai. unuame i-
tertinekartuarnera pissutigalugo
uvangåtaoK erkigsisimajungnae-
riartuinarpunga sinigssailekiar-
tuinardlungalo. Mr. Holmwood
tåssångåinaK Ringimut ingerdlar-
KuneKarsimavoK, angune agsut
nåparsimasorineKartoK pulaorniå-
sangmago. uvavtinut tikerårnig-
ssaralua taima pissoKarneragut
kinguartinekarmat Lucy nuånå-
ngilaK.
augustip pingajuat. — sapåtip
akunera kingumut nåvoK Juntå-
mit tusagakarnanga. Mr. Haw-
kins agdlagarsivfigigaluarpara, å-
ma tåuna tusagakarsimångilak.
nåparsimalersimånginiåsassoK. a-
joKuteKångikune pingitsorane ag-
dlagsimåsagaluarpoK. agdlagai ki-
ngugdlit atuarångavkit avdlagi-
ssanartarpunga. sordlume Juntåp
agdlagaringikai, agdlagtausianig-
dle agdlagåuput. Lucy sapåtip a-
kunerata kingugdliup ingerdlane-
rane itivdlekåtårpatdlångilak, a-
Janussen
—
rajutsinavérsårtututdle ipånga.
mato parnaersimassårångamiuk
matuersåumik ujardlertarpoK.
augustip arfernat. — uvdlut pi-
ngasut kingumut kångiuput, tu-
sagaKångituarpungale. pisanga-
ssorujugssuångorpunga. agdlag-
kåka sumut nagsiutisavdlugit su-
mutdlunit nåpitsiniåsavdlunga i-
lisimagaluaruvko erkigsisimane-
rusagaluarpunga; agdlagkatdle
kingugdlit tigunerisa kingorna i-
nungmik atautsimigdlunit Juntå-
mit tusagaKartoKångilaK. nikat-
dlornavérsåraluåsaunga. Lucy
aitsåt taima isumarujugtigititdlu-
go takuvara. sila unuak agsut år-
dlerinarpoK. anorerssuåsassoK au-
lisartut oxautigåt. uvdlume seki-
ningilaK. pujoraup tåkunera ilu-
tigalugo sigssaK ikagtuinaussoK
agsut magdlilerpoK. putsileriå-
nguartOK maligssualermat suna
tamarme igtugtuinångortutut ili-
vok. aulisariutit pisinaussartik
tamåt ingerdlavdlutik nunaliakå-
put. Mr. Swales tungåinavivnut
ingerdlassoK takoriatårpara, na-
saerdlunilo ilagsingmanga påsi-
vara OKalonatiginiarånga.. .
agsut avdlångorsimavoK. saniv-
nut ingeriarame inugsiarnisåka-
lune oKarpoK:
„umak-å, okausigssakarfigåv-
kit.“ OKausigssame aninigssåt ar-
torssautiginguatsiarmago agsså
ameKusoicissoK tiguvara, issertu-
aranilo OKalorKUgavne agssane ti-
gumigiga OKalulerpoK:
„sapåtip akunerata kingugdliup
ingerdlanerane erKartortagkåka
— pingårtumik tOKussunut tunga-
ssut — imatca agsut ånilårutigi-
ssarpatit. OKarusiutåinaunerile
pérusimaleruma erkaimassåsagi-
tit neriutigåra. uvagut utornait
sianilikårtungordlutik tokunger-
ssårlut toKup erKarsautiginigsså
nuånaringilarput, taimaingmat
soKutigingitsussårdlugo Okarusiu-
tigissalerpara ersigiungnaiminiå-
sagavko. umånguak, Gutip piv-
dluarkulisit. utorKångorama toku-
ngajalerunarpunga, ajornångig-
patdle sule umarusugkaluarpu-
nga. tOKUsagaluaruma kiatdlari-
aunanga," Kiassunga takoriarami-
nga OKarpoK, nangipordlo: „to-
kup inua unugo tåkutisagaluar-
pat malernusagaluarpatdlo na-
ngångivigdlunga maligkumårpa-
ra. åma måne igsiatitdluta tåku-
sinauvoK. åma anorip sukaicalu-
ne umiarssuarnigdlo umiartitsi-
ssardlune imap Kulågut samuna
ingerdlapilortup nagsatarisinau-
vå. anore tOKumik nagsataKartoK
malugisinauvara. Nålagax, Kaer-
KuneKaruma KanortoK-una nuå-
nårdlunga akigilanga!" atarKing-
nigpalugdlune tatdline sujumut
Kumut isagtipai nasaerdlunilo.
aarnga aulavoK, Kinugunarame.
minutit ardlaKångitsut nipaKara-
ne igsiarérame nikuipoK, agssåka
eneriardlugit pivdluarKuvdlunga,
inuvdluarKoréramingalo tusiapit-
dlåginaK KimagupoK. agsut iluv-
kut aulaterpånga. sinerissamik
nåkutigdlissoK Kingutinik uner-
migdlune sanioricungmat inugsi-
gama tugdluteKaunga. pissarner-
misut unigpoK oKalutilerdlungalo
umiarssuaK erKumitsumik issiku-
lik issigitigalugo.
„suniarnersoK påsineK saperpa-
ra. issikua najorKutarisagåine ru-
sit umiarssuaråt, erKumitsorujug-
ssuarmigdle tamanut tamaunga
ingerdlaKåtårpoK. sordluna ano-
rerssualernigsså påsisimagå, aula-
jangernerdle sapilersimagunar-
Pok avangnamut imåinarmut
ingerdlåsanerdlune umiarssuali-
vingmutdlunit maunga pulåsa-
nerdlune. takuk, eri<umitdluinar-
tumik aKunekarpoK, anoråsuarne-
rit tamaisa sangussarpoK. anago
uvdloK taimailisinago tåssunga
tungassumik tusagakångitsorna-
viångilagut."
kapitale 7.
„The Dailygraph“-ime, augustip
arfineu-pingajudne sarKumersu-
me agdlautigissat ildt Kiugax (Mi-
na Murrayip uvdlorsiutainut ni-
pitinekarsimassok).
tusagagssiortuvtinit Whitby
måna inussut erkaimassåinit ait-
såt taimak såkortutigissumik ait-
såtdlo taimak tésséngåinartigalu-
ne tåkutumik måne anorerssuar-
pok. anorerssuarnera erkumitsu-
nik pissokarfiuvok. augustime pi-
ssarnermisut sila kiarujokaok. ar-
finingornerme unukut sila alia-
naingårmat sulingivfekarner-
mingne måne najugaligpagssuit
Whitbyp erkåne ornigarnekartar-
tunut ingerdlarråput. pujortug-
dlit Emma åma Scarborough si-
nerssutiginekarmata inugpagssuit
Whitbymit Whitbymutdlo anga-
laorput. uvalinera tikitdlugo sila
agsut alianåipok. taimailinerane
East Cliffip ilivekarfiane anér-
suarajugtut taima kutsigtigissu-
mitdlutik sumorssuak issikivi-
lingmitut nuissat erkumigissatik
avangnamingne kitimingnltut ta-
kuvait. tamatuma nalåne kuja-
singmik kipasigsumik mardlung-
nik såkortussusekartumik anor-
dlerpok. sinerissamik nåkutigdli-
ssok tamatuma nalåne sulissok
nuissat pivdlugit ernlnak kalerri-
vok, aulisartusimassordlo ukiut 50
sivnekartut ingerdlanerane ilive-
karfingme anérsuartuarsimassok
ugpernarsaivigdlune okarsimavok
tåssångåinak anorerssualerumår-
tok. sekinek tarrilermat nuissat
kalipautigigsingårmata ilivekarfi-
torkap avkusininguartå inuleru-
jugssuvok. nuissat kalipautait av-
dlångorartitertuarput, tamane ta-
måne mikissunik kernarivingnik
akokartardlutik. kalipaissut aula-
niakingmata upernåro kalipagka-
nik sarkumersitsissokåsagpat
unuk tåuna kalipagkanik ilakå-
ngitsorunångitdlat. umiarssuit nå-
lagait ardlagdlit aulajangerput
autdlarnigssaraluartik anorer-
ssuarérnerata kingornanut kingu-
artinekåsassok. unugdluinalersok
anoraerutingajagpok, unua'ker-
katalo migssåne katsordluinar-
pok, kiarulugtorssungmatdle ma-
lugssarigsut malugåt kagdlilerka-
jåssok. angatdlatit kåumarkutait
ardlakångitsuinait takugssåuput,
pujortulingnut sinerssortautinut
agdlåt avalagtersimangmata. au-
lisariutit ardlakångitsuinait ta-
kugssåuput. tingerdlautilik takug-
ssaussutuak umiarssuårauvok nu-
nanit avdlamiunit piginekartugu-
nartok, kimut ingerdlagunartok.
akumiuisa sapisissusé sianfssusi-
lunit agsut okatdlisiginekarput.
anorerssualingitsornaviångingmat
tingerdlautinik migdlilererkuv-
dlugit kalerrisårnekaraluarput,
taimailiornerdle angussaicarfiu-
ngilak. tårsingitsiartok takune-
karpok tingerdlautai nakangaki-
ssut, umiarssuårardlo orråjartui-
nartok magdlileriartuinarmat.
kulingungitsiartok sila kiarulu-
ngålermat anerteriniarnek ajor-
narsiussarpok. suna tamarme ni-
paitdlingårmat tivfaslnarme sa-
vat mértorpalungnerat igdlokar-
fingmilo kingmip kilugpalungne-
ra ersserkivigsumik tusånekarsi-
nåuput. nipilerssortartut sigssiug-
kame franskit erinautånik kima-
nakissumik nipilerssornerat nipi-
tupilorujugssuarmik nipilerssor-
nertut tusarssauvok. unuap ker-
ka kångilårå imåinarmit nipe er-
kumitsok tutsiupok, silåinarmilo
pavanerujugssuak igtugpalung-
nek såkortungitsok tusarssauler-
pok.
tauva tåssångåinavik anorer-
ssualerpok. imak aitsångungmat
katsunganermit kivdlarinaugalu-
artok magdlileriartuinarpok. mi-
nutit ardlakångitsut kångiutinar-
tut sigssak ikagtuajåginak mag-
dlit portusiartuinartut kaertaler-
påt. imak persorilermat naora-
laortitsivit åungangajakåtalerput.
angutit nukigtunerpånut agdlåt
tigumissakaraluardlutik tingerka-
jakåtårtarput. sigssiugkame nipi-
lerssortunik tusarnårtut tamåker-
dlugit angerdlakåtinekarsimångi-
kaluarpata unuap pisimassue ali-
anartut sule angnertunerungåsa-
galuarput. imak persorerugtuler-
sok imap pujorå tåkutalerpok.
pujorak isugutakissok tåssauso-
rerkajånartarpok umiarnerit a-
nersåginångorsimassut inokati-
mingnik umassunik agtuiartorne-
rat. erssimigångat kagdlilerdluni-
lo ingniliulerångat imak takunek
ajornarungnaitsiartarpok. kag-
dlek kipinek ajulersutut ilingmat
silåinak sajugtutut ilivok, nauk
anorerssuak taimak såkortutigi-
galuartok. aulisariutinik tinger-
dlautimingnik aligtortorsimav-
dlutik umiarssualivingmut ångu-
niarssuartunik tåkutokartarpok.
tingmissåtaok imarmiut tåkuka-
luartuinåuput. East Cliffip kår-
piånut inigssinekarsimassut kut-
dlit umiarssualivingmut pulajar-
tortut najorkutagssait (nalerag-
ssait) okåtåriåinångorsimagaluar-
dlutik sule okåtårnekångitsut pu-
jorak kångiuteriarångat ikine-
kartalerput. taimailiomikut a-
ngatdlatit ardlagdlit umiarssuali-
viup pulåmagiå erkordlugo or-
kuånisinekarput. ånåunekartut
ilagåt aulisariut kivingerssårtok.
angatdlåmik umiarssualivingmut
pulåmagtokartordlo inuit sigssap
erkånltut nuånårnermit nivdlia-
rujugsåuartarput; nipåtdle anori-
mit tinginekardlune erninak åu-
ngartarpok. sivitsoriångitsok umi-
arssuårak tingerdlautiminik ta-
manik amorkatitsissok avasiartu-
mitok kingortautit iluakutigalugit
issiginekarsinaulerpok. umiarssu-
årak tåssaugunarpok unorkårne-
rane takunekartok. umiarssuår-
kap takunekarkingnerata nalåne
anorerssuak kangisingmut saki-
pok, umiarssuårardlo navianar-
torsiokingmat issigingnårtut ki-
åumekåtarput. umiarssuårkap u-
miarssualiviuvdlo akornånlpok
ikardlorujugssuak ukiut ingerdla-
neråne umiarssuarpagssuit umi-
uvfigisimassåt. téssénga anor-
dlersitdlugo umiarssuårak pula-
niåsagaluarune umiarssualiviup
pulåmagiånik pingitsorane uniui-
ssugssåusaok.
ulingnek inileraluartok magdlit
kaernerisa akornåne ikardluk
nuingajagtarpok. umiarssuårak
sukakalune kanigdliartormat u-
miartortutorkat ilåt ima okarsi-
mavok: „sumut ardlånut uningi-
kune unerivfingmut ångutdlunilo
unigkumårpok." tauva pujorang-
mik tåkutokarkigpok. inuit issi-
gissaerukatdlaramik siutitik kisi-
sa atugarilerpait. umiarssualiviup
pulåmagiåne malingnut avssiakU-
siap kangigdliup isua kingortitsi-
viginekarsimavok, umiarssuårak
tåssuna pulåmåsangatinekarmat.
inuit pisangangåramik anerteri-
nigssartik puigortutut itdlugo
utarkiput. anorerssuak avangna-
mut kipasigsumut sakeriatårpok.
anoråsuat tugdleriåginariarmata
pujorak kångiupok. inuit pileria-
kåt umiarssuårak tingerdlautimi-
nik sule migdlilerisimanane tau-
vauna umiarssualivingmut pulå-
malersok, unalo sukakalune. ki-
ngortåumit kåumarsarnekarsima-
juarmat issigingnårtut kiåumi-
ssarput inup tokungassup timå
akutip ipiterutånut kilerssune-
karsimassok umiarssuårkap uvi-
minerinit tamanit tamanut ta-
maunga igdlikartinekartartok ta-
kuleramiko. umiarssuårkap kåva-
ne inujungnartumik avdlamik ta-
kugssaussokångilak. umiarssuå-
rak akunekarane umiarssualivig-
ssitok påsinekarmat inuit agsut
tupigusulerput. pisimassut ag-
dlautiginerånit sukanerujugssuar-
mik piput. umiarssuårak kigait-
igdlut namagtumik ikuatdlagtomigssånut
sitdlimaserslmaviuk?
uvdluvtine igdlut sanaortorneKartarneri-
ne akiussartunut sitdlimasissutå nalerKU-
IQlikugko amalo igdlut pårivdluagaugpat,
tauva
KGL. BRAND-ip
isumagisavå, sitdllmasissutåta sujunigssa-
me igdluliortiternerme aningaussartutau-
ssartunut nalerKUtujuå.inarnigssa, taimal-
livdlutitdlo igdlut ikuatdlariat3sagaluar-
pat tamåkissumik taorsivfigineKarsinåu-
sagaluarputit.
tamatuminga kæmnere påsiniaivfigiukl
(Nungme assurandør Asger Laursen på-
sinlaivflginekarsinauvok).
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kalåtdlit-nunåne 1882-imtt sitdlimasissartoK
28