Atuagagdliutit - 10.11.1977, Blaðsíða 19

iandsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . landsrådet . landsrådemit . lands
imigagssalerineK
inuit taissisfneKarnig-
inerneKartoK
— Kitornavut agdliartusångitdlat inuiaKatigit sanipukåtartut akornåne,
Severin Johansen landsrådime imigagssalerinerme OKarpoK.
— Vores børn skal ikke vokse op i et samfund, der dingler, sagde Seve-
rin Johansen under spiritusdebatten i landsrådet.
ssånik
ukiorpagssuarne Kalåtdlit-nunå-
ne måne imigagssamik ajornar-
torsiutit OKatdlisigineKarsimåput,
månåkutdlo landsrådip atautsi-
minerane minineKångilaK. uvdlu-
ne mardlungne ajornartorsiut
sangmineKarpoK. tamarmik isu-
maKatigigput KanoK iliuseKarto-
KartariaKarneranik, naugdlo isu-
mat amerdlasut sarKumeraluartut
landsråde isumaKatigigpoK, kalåt-
dlit inuiait KanoK isumaKarnerat
taissisitsinlkut påsiniarneKåsa-
ssok imigagssap matuvdluinarne-
Karnigsså Kanos isumaKarfigine-
råt, tamatumalo sujunigssame
imigagssaK pivdlugo politikiu-
ssugssaK aulajangisagå.
apereutip tamatuma inungnit
soKutigineKarnera tusarnåriartor-
pagssuaKarnerata takutlpå. pi-
ngårtumik inusugtut tusarnårtut
igsiavé imerpait. ilåtigut amerdla-
ngålerångata torssussanut agdlåt
tusarnårtut najorneKartardlutik.
tåssauna OdåK Olsen Otto
Steenholdtilo landsrådimut inå-
ssuteKarsimassut Kalåtdlit-nunå-
ne imigagssamik ajornartorsiut
nåpautipiluitdlo akiorniarneKar-
nigssånik (tåuko mardluk ing-
mingnut atassutut ikamik). Otto
Steenholdtile inatsissartut ang-
marneKarnerat najuvfigissane
perKutigalugo najutingingmat
landsrådip sujuligtaissuata Lars
Chemnitzip OKatdlisigssiaK sarKii-
miupå.
ukiup agfå matussines
Otto Steenholdtip sujunersutigå,
angatdlénermut
inatsisrtågssaK
landsrådime angnertungitsumik
OKatdlineKalertorpoK knallertit
knaller'iinigdlo angatdlåneic piv-
dlugo Otto Steenholdt sujunersu-
teirarmat Kamutit motorigdlit isu-
mangnaitdlisarneKarnerat oKat-
dlisigineKarKuvdlugo.
rådime ilaussortat ardlanartut
kigsautigåt ersserKigsarneKarKUV-
dlugo kommunit CKausigssalerne-
Karsinaunersut knallertinik a-
ngatdlénermik inerterKuteKarnig-
ssamut, åma sujunersumik sarKU-
mersoKardlune knallertit akilerå-
ruserneKarnigssånik. råde isuma-
KatigigpoK apeiKutit tåukua po-
litimesterimut ingerdlaterKigku-
mavdlugit.
Otto Steenholdt sarKumiussi-
nermine OKarpoK ilåtigut, inuit
angatdlånerånut atassumik isu-
mangnaitdlisainigssamut tunga-
sut KarssupineKarKajåssarput —
sordlo busit taxatdlo. uparuarpå
bilerparujugssuit kasilerneKartar-
tut bilinik ukiumortumik misig-
ssuinigssat sujuninguisigut.
kigsautigå isumangnaitdlisautit
angnertusineKåsassut knallerti-
nut motorcykelinutdlo. sukåssut-
simik kigdlilersutit pivdlugit o-
KarpoK, tåukua atarKinérutut.
sujuligtaissup oKautigå, Kalåt-
dlit-nunåne angatdlénermut i-
natsisip avdlångutigssai suliari-
neKartut åmalc Kalåtdlit-nunåne
Kamutit agssakåssugdlit sanane-
Kartarnerat atortulersorneKartar-
neratdlo pivdlugit nalunaerusior-
neKardlutik ukiune kingugdlerne
bilinik misigssuissarnerne påsi-
ssat tunuleKutaralugit.
misiligdlugo imigagssamik nior-
KuteKarneK matuneKaratdlåsassoK
åssersutigalugo ukiup agfåne su-
jugdlermik påsiniardlugo inuia-
Katigit imigagssaKaratik KanoK
ingerdlåsanersut. åipagssånik
perKingnigssamut sulivfeKarfiup
pivfigssame tåssane nåpautipiluit
nungutiniaraluåsavai.
landsrådile ukiumortumik imi-
gagssat akilerårutaisigut 50 mili.
kr. migss. isertitaKartarpoK, ma-
tussivingneKåsagpatdlo landskas-
sip tåukua pigssarsiaringitsusa-
vai. Otto Steenholdt isumaKarpoK,
taimaisissoKåsagaluarpat nålag-
kersuissut KinuvigineKarsinau-
ssut ingmikut aningaussanik aku-
erssissuteKarKuvdlugit amigarto-
rutigssanut matussissutigssanik.
umiarssualivigssinermut
akilerårutit angnerit
OdåK Olsenip oKatdlisigssiamine
taisimavå, umiarssuit umiarssua-
livingnik avKusårinermingne a-
kilerårutigissartagait Kagfagti-
ngåtsiartariaKartut, taimatutdlo
perKingnigssamut tungassutigut
OKartugssat tungånit misigssui-
neKartåsavdlune umiarssuit inug-
tait tunilusinaussunik nåpaute-
Karnersut. åma isumaKarpoK, u-
miarssuarne inugtaussut, nunali-
arumassut, nunaliarsinaunermut
akuerssissumik peKartåsassut. å-
malo pitdlautitut akilisitsissutig-
ssat angnertorujugssuit atulersi-
neKåsassut, uniorKutitsissut pine-
Kautigissartagagssait.
Lars Chemnitzip tamatumunga
atatitdlugo OKautigå, savalingmi-
ormiut såkortumik issornartorsi-
uisimassut Kalåtdlit-nunåne nå-
pautipilungnerujugssuaK pivdlu-
go — tåssa savalingmiormiut au-
lisartue ajornartorsiutinik nang-
minérdlune timimingne malugi-
ssaKarsimassut. åma OKautigå,
nåpautipilungnik tunitdlagtisi-
nauneK nuname imånilo åssigig-
toK. imåipoK umiartortuinåungit-
sut tunitdlangnartoKartartut.
arnat akikitsut
— åma ardlåniuna atuariga, ka-
låtdlit arnartait silarssuarme ar-
natut akikinerpåtut issigineKar-
tut. tamånalo tusåmaneKautigi-
nginiåsavarput, Lars Chemnitz
OKarpoK. tamåna Jonathan Motz-
feldtip uparuångitsorumångilå.
OKarpoK kalåtdlit arnartait ming-
nerpåmik avdlatutdle pitsautigi-
ssut, åmalo agsut tusarusugkine
Lars Chemnitzip tamåna sume
påsisimanerå. tauvalo Lars Chem-
nitzip navsuiartariaKarpå, nang-
mineK atuarsimagine umiartortut
ilåt taima oKarsimassoroK!
nauk ajornartorsiutit amerdla-
isumåt maligdlugo ingmingnut
atagaluartut aulajangerneKarpoK
imigagssaK ingmikortitdlugo su-
liariumavdlugo.
ædruelighedsudvalget, landsrå-
dimit pilersineKartut, ajornartor-
siutip anigorniarnigssånut ataut-
simortumik isumaKardlutik sar-
KumiussaKarsimångitdlat, kisiåni-
le Lars Chemnitz navsuiaivoK pi-
ngasunik periarfiusinaussunik ti-
kuagaKarsimassut, tåssalo
— sivikitsumik matussigatdlar-
neK (Kåumatåluit)
— ukiune 10—15-ine matussigat-
dlarneK, imalunit
— imigagssaerniarsinauneK imi-
gagssatdlersinaunerdlo månå-
kutut ingerdlåsassoK kigdli-
lersutit kommunit aulajanger-
tagait kigdlilersutigalugit.
Lars Chemnitzip åma ersser-
Kigsarpå, matussivingnigssap ki-
ngunerissugssaugå landskassip
isertitagaisa ikileriarnigssait, ki-
siånile aningaussanut tungassut
pingårnerutineKåsångitsut tama-
tumunga atatitdlugo. åma akuni-
tarfit matussivingneKåsagaluar-
pat atugarissagssait tikuarpai. å-
ssersutigalugo Kangerdlugssuar-
me inérKat unuivfiussartut akiat
KagfariångitsornaviångilaK 30—
40 procentimik, akunitarfiup uki-
umut isertitagkane 2 mili. kr.
migss. ånaissaKautigisångigpagit.
matussinigssaK pinardlugo
matussinane
— matussinigssaK matussinigssåi-
naK pivdlugo atortugssaK isuma-
Katigingilsra. erKar^autigivdluar-
tariaKarpoK, sujunertauvordlo, i-
migagssamut pissuseKarnerup si-
latusårtunigsså, Lars Chemnitz
OKarpoK.
Niels Carlo Heilmann ædrue-
lighedsudvalgip periarfigssat pi-
ngasut taisimassai uparuarpai o-
Kardlune, kingugdleK isumaKati-
gigine. Norgeme Sverigemilo ta-
kusimavai, kommunit KanoK
nangminérdlutik aulajangisinau-
ssut. tåukunanime åma kommu-
nit åssiglngitsunik maleruarKU-
ssanarput. åma matussivingnig-
ssamik aulajangernigssaK pitsåu-
ngilaK angmarKigssamårsimagåi-
ne — angmarKingneKarnera pit-
såungitsunik kinguneKartugssau-
vok, OKarpoK peKatigititdlugulo
OKardlune, pissutsit Kangatut i-
lerKigtariaKarnerat isumaKatigi-
gine. neriutiginarpara éssigikå-
nersunik årKigssussissoKarumår-
toK, OKarpoK.
Henrik Nielsen ilåtigut oKar-
Pok:
— inuiaKatigit tungånit ersser-
Kigsumik kigsautauvoK ajornar-
torsiut isumerfigisagigput, kisiå-
nile aulajangernigssarput inuit
isumasioKatigalugit pisaoK. tai-
måitumik isumaKarpugut aulaja-
ngernigssaK inuit taissisineKarne-
risigut pisassoK — tamånalo na-
lerKutisaoK EF-parlamentimut
taissinigssavtinut peKatigitineKå-
sagpat.
inungnik isumasiuivdlune tai-
ssinigssaK naluneKångitsutut
landsrådimit isumaKatigissutigi-
neKarpoK.
Lars Chemnitzile isumaKångi-
laK inungnik taissisitsissariaKar-
toK. aulajangernigssaK måne
landsrådime pissariaKarpoK, o-
KarpoK.
Jonathan Motzfeldt åma suju-
nersuteKarpoK, sujunigssame ig-
dloKarfingne tamane nunaKar-
fingnilo tamane atausinarmik i-
migagssaerniarfeKartariaKartoK
— sordlo svenskit system-bolaget
atugåinut erKainartunik.
imiat akikinerussut
Konrad Steenholdt matussiving-
nigssamut akerdliuvoK, sujuner-
sutigalugule imigagssat kimigtut
inerterKutaulernigssåt. tamatu-
munga taorsiutdlugo imiårKanut
akilerårutit åpartineKarsinåuput
angmassarfitdlo sivitsordlugit. ta-
matuma inuit imertarnerat av-
dlångortisinauvå, imerneK åssi-
gingnerulersitdlugo, isumaKarpoK.
åma system-bolagetut itunik pi-
lersitsinigssaK — tåssa najugka-
me atautsime niorKuteKarfik a-
tauseK — isumaKatigå.
— kalåtdlit umassutut misilig-
tautitut atorneKåsagamik? Knud
Kristiansen aperaoK, isumaKar-
dlune, åssiglngitsunik amerdla-
vatdlånik årKigssussjssoKartarsi-
massoK. — imigagssamik ajornar-
torsiut ukiune 25-ne oKalusere-
rérparput, pivfigssångorpordlo
manåkut inuit peKatigalugit au-
lajangernigssavtinut.
Lamik Møller OKarpoK, imigag-
ssamik matussivingnigssamut i-
sumaKatausinaunane imalunit
kigdlilersuinernut sukangnerne-
russunut. årdlerKutigå, sutorniar-
tarfiutigdlit KanoK piumårnerat,
matussivigtoKåsagaluarpat.
Konrad Steenholdtip aperKuti-
gå, inuit nautsorssutigineråt nu-
namut tamarmut akilerårtaler-
nigssaK aningaussat isertiniar-
dlugit, imigagssamut akileråruti-
tigut isertitagaugaluit.
Bent Frederiksen: — aningau-
ssanut tungassut kisisa nautsor-
ssutigineKarsinåungitdlat. su-
kangnernerussunik kigdlilersui-
neKalisagpat akigssaKartoKarne-
rulisaoK, sulissugssatdlo aulajåi-
nerulisåput. åma amerdlanerit
sulivfigssaKartineKarsinaulisåput.
Lars Godtfredsen: — inungnik
taissisitsinigssaK isumaKatigisi-
nauvara, taimailiornikut inuit tu-
ngånit iluamik påsisitsissutåu-
sagpat. kisiånile imigagssagdlersi-
naunerup kigdlingata såkortune-
rulersineKarnigssånut isumaKa-
tausinåungilanga. sujornatigut i-
migagssagdlerneK nal. 22 kigdle-
Kartinikuvarput, tamånalo pitsa-
vingilaK. inuit angerdlariardlutik
nanginartarput imerdlutik, mér-
Katdlo akornusersorneKartardlu-
tik. ama sutorniartarfingne suli-
ssut sulivfigilerumågagssait er-
Kartungilavut.
taissinex aulajangissuvfngitsoK
Lars Chemnitzip navsuiarpå, i-
natsiliortarnerup tungåne periar-
figssaKångitsoK aulajangivigsug-
ssamik inuit taissisineKarnigsså-
nut. taimåitumik isumasiuineri-
naussugssåusaoK. ilisimassaria-
Karparputdle suna taississutigi-
sanerdlutigo, OKarpoK.
OdåK Olsen: — landsrådit 50-
ikune nautsorssutigisimångilåt i-
migagssaK KanoK Kalåtdlit-nunå-
ne suniuteKarumårtoK. Kavdlunå-
tut imigagssap tungånut pissuse-
Kångilagut, avatånitdlo imigag-
ssamik atornerdluissutut issigi-
neKarpugut, tunissagssiornerme
angumagsinåungitsutut. inuiaKa-
tigit ånåuniåsånginavtigit?
Niels Carlo Heilmann matussi-
vingnigssamut akerdliunerarpoK.
imigagssaK angmarneKandsagpat
pissutsit månåkutut ilermsåput,
inuit taissisineKåsagpata aperKut
atausinaK taississutigissariaKar-
poK. tåssa, matussivingneKåsava
nåmigdlunit.
magpersagaK påsisitsiniut
landsråde aulajangerérmat uper-
nåro inuit taissisineKåsassut, å-
malo januarip autdlarKautånit
utarKisaugatdlartunik imigagssa-
nik niorKuteKarneK nal. 16-imit
18-imut angmassåsassoK åmalo
imigagssagdlerneK nal. 18-imit
nal. 22-mut kigdleKartineKåsassut.
Jonathan Motzfeldtip sujunersu-
tigå, sulisitagssanik pilersitsine-
KåsassoK. sulissugssat tåukua
magpersagaliusåput imigagssamik
ajornartorsiutit tamatigortumik
påsissutigssiordlugit inuitdlo tai-
ssisineKarnigssåt mingnerutinago.
magpersagaK ukiap ilågut avgu-
arneKarsinaulisaoK.
mh.
PERSISKE TÆPPER
EN FRYD FOR ØJET — EN GOD INVESTERING
Vort store lager af finere, håndknyttede, orientalske tæpper
giver Dem mulighed for at erhverve et værdifuldt tæppe til en
rimelig pris. Varerne er fri for told og moms — vi sender
gerne udvalg.
Skriv blot til os i hvilken retning
Deres ønsker går med hensyn til pris-
lag, størrelse og farver.
GOTHERS
GADE 43
1123
Københ. K.
(01) 13 50 61
GOTHA TÆPPER a/s
\
FINERE PERSISKE TÆPPER EN GROS OG DETAIL
19