Atuagagdliutit - 10.11.1977, Blaðsíða 23

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
ukapautitaunex sag-
dloKiiagaunerdlo?
ungasingitsukut Lars Emil Jo-
hansen atuagagssiame SIUMUT-
me ama radioavisikut issuarne-
Kartumik agdlagaxarpox, oxauti-
galugo EF-ime inatsissartunut
ilaussortaxalernigssamik aperxu-
tip 'landsrådime oKatdlisiginerane
ilaussortat ukapautitauvdlutigdlo
sagdloxitarnexarsimassut.
agdlagaK ima såkortutigaoK, er-
Kungitsumik oxautigingningner-
tut taissariaKardlune.
agdlagkavdle kalåtdlisortå xav-
dlunåtortålo åssigingmik oxause-
Karfigiuminåiput, sukangåssutsi-
mikut åssigmgexingmata, tåssa
xavdlunåtortå sukanganerujug-
ssungmat.
Lars Emil Johansenip agdlag-
kamigut landsrådime ilaussortat
ukapautinexarsimassutut sagdlo-
xitarnexarsimassututdlo oxauti-
Kalaalimerng'rt
nioqqutissiat
taamaassanngillat?
Kalaaliulluni piniartullu axoi-
nanni pinngorsarsimalluni „ka-
laalimineq" pinngitsooruman-
nginnallaaraaq. Piniakkallu saq-
qumilaarfiginngisaanni najuga-
qarluni pisiniarfinni „kalaalimer-
ngit“ qerititat aasseriaannaat ilu-
allaaraat.
Qujagivillugit kujataarmiut
natsersuarnik nioqqutissiaat pisi-
arisarsimagaluarpakka, narru-
juumminaqisumilli paasillugu ne-
qitai aaviattalerujugssuusut. Na-
lunngilara uanga kisima taamaat-
tunik naammattuuineq ajorlunga,
amerlaqaat nipangersimaannaler-
sut. Sulisartuinnaat okornanni
ullumikkut inuuniarneq ilunger-
sunarpoq, aammalu nalunngeriik-
katsitut nioqqutissat akisoqaat.
Taamaattumik puisit neqaan-
nik nioqqutissiorfilinnut siunner-
suutiginiarpara neqit poortun-
nginnerini aaviaajaqqaartaqqul-
lugit, tamanna ajornalaanngilaq
iluanaarniapiluinnarluni sulin-
ngikkaanni! Immaqaluunniit ni-
cqqutissiornermut ilisimasaqan-
ngitsunik naalagaqarassi?
Inuulluaqqusillunga
Adolf Jensen Qasigiannguit
gigamigit tåssuna oKautigai oxa-
luserissartik påsingivigdlugo oxa-
luserisimagåt. landsrådimik ni-
kagsaineK susupagingningnerdlo
taima agtigissoK sujuligtaissutut
sumiginarsinåungilara.
taima agdlagaKarsinaunerata
takutipå Lars Emil Johansen su-
kumissumik påsiniaivdlune tu-
sarnårsinåussusexångitsox, tusar-
nårtarsimåsassordle ingminut
iluaKutausinausorissaminik isu-
maKatigingisaminutdlo ajoxusl-
ssutigssarsiutigisinausorissaminik
pigssarsiordlune.
OKautigisavdlugo landsrådime
ilaussortat EF-parlamentime ilau-
ssortaKalernigssamut angersima-
ssut aulisarnikut suniutexardlua-
lernigssaK tåssuna angunexartug-
ssaungmat, sangutitsineruvoK mi-
kingitsoK.
Lars Emil Johansen ilumorpox
EF-parlamente EF-ip politikianik
tamarmiussumik aulisarnikutdlu-
nit politikianik aulajangersaissar-
fiungingmat.
åma landsrådip aulajangerniar-
nermine tamåna tungavigisimå-
ngilå. aulisarnikut årxigssussini-
arnivtine suniutexarnivta nåmå-
ngissusia åssersutitut ilaussorta-
nit sujuligtaissumitdlo atornexar-
poK, ilaussortaKalerniarnermut
patsisigssavigtut atorneKarane,
tamatumunga Lars Emil Johan-
senip sangutikumagaluaKigå.
Lars Emil Johansenip narxig-
ssuerpalugtumik avdlanitdlo sila-
tunerorpalugtumik ilitsiutå „EF-
parlamente siunersuissutitauvdlu-
nilo ndkutigdlismautitaussoK" a-
tautsimmerme nangmineK partia-
ta sujuligtaissuata aperKutånut
akissutitut atuarneKarpoK. tai-
mailivdlune Lars Emil Johansenip
ukapautitaunermik tåmartitau-
nermigdlo OKausé tungavigssar-
siuminaitsorujugssuångorput.
landsrådime ilaussortat nalu-
ngilåt — åma OKatdlinerme OKau-
tigineKarmat — inuk atauseK
inuit 410 akornåne angnertumik
suniuteKarnaviéngitsoK. landsrå-
dile aulaj anglvok tungavigalugo:
suniuteKalårneK suniuteKångi-
vingnermit pitsauneruvoK.
ilumorpoK EF-parlamente uv-
dlumikut. angnerussumik suniute-
KångitsoK. nukitdle såkortut må-
ardlarput ilumorpa
AG-me nr. 33-me KiiperneK 7
„Marmorilik tJmånardlo" KuleKU-
talingme agdlautigissaK ilumortu-
tut atåne atsiortunga nautsorssu-
tigisinåungilara uvkusigssarmiu-
tut issigalugo oKautsit ilait ima
OKartut: Marmorilingme augtitag-
ssarsiorfik nunaKarfit ilånut a-
tauts-imut, tåssa Uvkusigssanut
ajornartorsiutauvoK. marmori-
lingmiut tåssunga tikeråkulårsi-
måput imigagssartornikut nuna-
Karfik sunersimavdlugo.
tåssane nunaKartugut Marmori-
lingmilo sulissartut imaxa apere-
rusulersipåtigut kinauna oxartoK?
oxauseK-una sumingånit pututox?
erKumiginarpoK. atuardlugo aut-
dlartikama usiuvfaliuna ajornar-
torsiutit erxaimalerai uvagut
augtitagssarsiorfingmut xaning-
nerpåjunerput pivdlugo nivdliå-
ssutigiuagkavut. sulissungoru-
sungnex, piniarnerup aulisarne-
ruvdlo tungaisigut inugtut uma-
ssutut issigineKarnigssarput. tå-
ssame Marmorilingme sulissartut
arfiningornerme tikitarput uku-
nerussut uvkusigssarmiut sulissu-
tuånguit sisamat, ilaxutsiartut
Kaxutigutdlo i'kingutimingnik (su-
leKatimingnik) ilaxartardlutik å-
malo sapåme tåkutoxartardlune
Marmoriliup angatdlatérånik nal.
ak. 4 xångisanagit. imale takunex
ajordluta, imigagssalissartorssuit
nunaxarfingmiut ajornartorsiu-
lersitdlugit. taimåisimagune ajo-
KaoK. måssale ajornartorsiutivut
erxaineKånguåsångitsut tåunåsit
patsisiliuneKarpoK. måssame ime-
raluarnermut aitsåt nåssagkiar-
tuålersugut.
inuvdluaritse
Aron Skade, uvkusigssarmio.
sordlo AG nr. 33-me agdlautigi-
ssame takunexarsinaussoK oxaut-
sit Aron Skadep aperxutigissai
statsministerip Omåname kom-
munalinik oxaloxatexarnerane
aninexartut ilagait, tåssa inung-
nik isumagingningnermut tunga-
ssut erxartornexarneråne.
årmgss.
ssåkut sulissutigåt parlamentip
angnerussumik aulajangissungor-
nigsså. tamånalo ilåtigut landsrå-
dip aulajanginermine tungavigå.
måssa Danma'rkime EF-imilo
inatsissartut ingmingnut sanig-
dliusinåungikaluarivut erxumigi-
narpox parlamentime ilaussortax
— tåssa Danmarkime inatsissar-
tunut — parlamentimik taima su-
supagingnigtigisinaungmat.
imaxauna tamåna pissutaussox
Lars Emil Johansenip sulivfing-
minik — tåssa Christiansborgime
— nékutigdlingipatdlårneranut,
agdlåtdlo nunavtinut autdlarsi-
nauvdlune nunavtinut inatsisig-
ssat suliarinexalernerat ximåi-
nardlugo (upernåx 1977). tauva
sumlpa angut xinersissartorpag-
ssuit sulissussissugssamigtut tati-
galugo xinersimassåt, suliagssane
taima atarxingitsigigpago?
tusarnexartarpox tamåna ima
igdlersorniarnexartox, tåssagox
ajunginerungmat xinersissit najo-
råine. téssåunginerdlune ukapau-
titsiniarnex, suniutexarfigssax
suliagssatdlo nåmagsinexartarfiat
mångånit 4000 km-inik ungasissu-
sexarmat. isumaxarpunga måni-
patdlårnex angnerussumik ingmi-
nut sulissuniarnermik takutitsi-
ssox.
ukiut ardlaxångitsut matuma
sujornagut Lars Emil Johansen
nangminex oxarpox inatsissartu-
nut ilaussortap sulivfia tåssaussox
Christiansborg, uvdlumikut pi-
ssut sukut avdlångorsimåpat?
Lars Chemnitz.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sdt sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. ta.i-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
slnaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk Angå: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
pigfnautitauvfingnik
arsårniarneKarneK
landsrådip atautsimilisavdlune
angmagaunerane oxalugiautip o-
xatdlisiginexarnera nangminex
erxarsarsinaunermik pigissaxar-
dlune ardlaxartutigut oxausexar-
figinigsså ussernartorsiorfigina-
raluartox, taimåitox atausex,
nangminex erxarsarsinaunermik
kigdlilersuiniardlune nipexartox
oxausexarfigitsiarniarpara.
tåunauvordlo inatsissartunut :-
laussortap Otto Steenholdtip avi-
silicrtut nålagkersuinikut isuma-
mingnik sarxumersitserérsima-
ssut tusagagssiorfingne sulissori-
nexartarsinaunerinut tungassu-
mik oxauserisså. nauk åma er-
sserxigsartariaxaraluardlugo isu-
maxånginama avisiliortoxartox
isumanik isumerfigissariaxartu-
nik isumerfigingnigsimångitsunik
— taimailiorlariaxarpume.
angerdlarsimavfinguavtine, a-
tuarfingne sunilo tamane — xu-
janartumigdlo pexatigigférångua-
ne tamane — perorsarnexarpugut
inuit piginautitauvfisa nalingi-
naunerpåt taimåitugssaussaria-
xarnerpåtdlo ilagigåt, inuit kikut-
dlunit sunutdlunit naxisimanexa-
ratik isumersinaunerat inuiaxati-
gigtut ingerdlautsivtine tungaviu-
ssox tungaviujuart.ariaxartordlo.
ukiunilume måkunane anguniag-
kap matumap angussagssat aju-
nginerpåt anguniardlugit ineriar-
tortikiartuårnexarnera/kiar-
tuårnexartarneralo soxutigexalu-
git malingnauvfigåvut.
kisermåussivdlune nålagkersui-
nex naxisimangningniarneritdlu-
nit tamaisa narrugåvut. inuitdlo
isumeriartortut isumernigssa-
mingnut unigsarnexarnerat tama-
tuminga piginautitauvfingming-
nik arsårniarnexarnerat ilorraup
tungånut ingerdlassutut akuer-
ssårsinåungilarput.
perorsarnexarnivta tungavigi-
ssånik periarfigssanigdlo uvaguv-
tinik ilisaringnilersitsisimassup
kingunerå isumanik åssigingitsu-
nik påsingnigkavta, tamatumav-
dlo kingunererxitåinik angunia-
rusutavut sulexatexardluta angu-
niaravtigik. iuname avxutigssax
iluarneruva anguniagkat anguni-
arnerine isumaxatit sulexatigi-
nigssåningarnit? tåssanisaox de-
mckiatip anguniagkap ilungersu-
tiginerane periarfigssarititai ator-
dluarniardlugitdlo avxutiginiar-
tariaxarpavut. ima percrsarne-
xarpugut: isumanik xanox itu-
nigdlunit isumaxaruvit tåssane
sulivfit atorfit aporfiussariaxå-
ngilax, aporfilersuissariaxångit-
dluinardlunilo.
tamåkuale akerdlerissånik
landsrådimut inatsissartunutdlo
ilaussortax Herrn Otto Steenholdt
nunavtinut erxussiniarpox ine-
riartortinexåsagune kingunexar-
sinaussumik avisiliortuinåungit-
sut atorfiningniarnermingne ug-
pei narsaisinexartalernigssånik
Herrn Otto Steenholdt ilumorfi-
galugo akuerssårtuardlugulo suli-
niardlutik,
taimailissoxarnaviångilardle
Otto Steenholdt, inunguseralugo
pisinauvfigissavut igdlersortuaru-
magavtigik. politikerinik ajorto-
xångilax oxarputit oxausexar-
nigssatdle sujuningåtigut erxar-
sardlualårxårtarnigssax inerter-
xutåungilax.
Josef Korneliussen,
Nuk. 22. sept. 77.
imigagssaK
kigdleKarfigdlo
Kalåtdlit-nunåne 1977-ime svejts-
simiut xåxasiortartut 25-t ilaga-
lugit angalanerme erxarsautit:
xangale ardlaleriarérsimaxalu-
nga ukiox måna Angmagssagdlup
pigissåne xåxasiortut angalaxati-
gåka. sap. ak. pingasut nuånersut,
kisiåne...
Angmagssaliup erxånguane
Blomsterdalenime uvdlunut pi-
ngasunut tuperpugut. uvdlåt ar-
dlåne sisamat migssåne inusug-
tuarxap aulakortup tuperput upi-
tipå taimalo singigsartua takisox
aserordlugo. neriuinartariaxaler-
sipåtigut anorerssualisångitsox.
ajussårnarpox taima akulikitsi-
gissumik aulakortulerissardlune.
åma ajussårnarpox sulivfigssa-
xarane — suliagssaxånginera pi-
ssuvdlune,. imalunit sulerusungi-
nex pissutigalugo. igdloxarfingni-
me tamane xivdlertoraminikor-
pagssuaxarpox avdlanigdlo erxa-
gaxardlune, aussardlo aulisagaxa-
xaox.
AG-kut oxatdlisiginexartuar-
put aulisarnermut kigdlexarfit é-
ssigingitsut. neriugpunga Kalåt-
dlit 200 sømilinik aulisarnermut
kigdlexalisassox, kisiånile åma
kigdlexarfik pårissariaxåsaox.
xularnångitsumik xaxugusaner-
sox pingitsorane såkutungortar-
nex erxunexarumårpox. tamatu-
ma sulivfigssaxångitsut såkutune
imarsiortune iliniarfigssaxalersi-
savai — akigssarsiarigsårtitdlugit
aulisartitigalugit?
pitsaunerusånginerpox nangmi-
nex aningaussat piglnåsavdlugit
sinerissavsiningånit avdlamiut
aulisagångordlugit tigdligarta-
gait?
ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse
Chdpp Schindler,
Svejts.
GRØNLANDSPOSTEN
angalatitseKatigigfigpiit
Grønlands Rejsebureau

INUK JA
billetit pisiarisinauvatit:
Billetbestilling:
Telefon: (01 92) ØB 83 83 -refSer
Telegram: „inukrejser"
Pr. brev:
Slagelsegade 1 . 2100 Kbh. 0
i
23