Atuagagdliutit - 10.11.1977, Blaðsíða 24

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
Kuvdlorssuarme piniartut
pissut rta ria Kång itd lat
piniartussugut naKisimangnigtu-
tut pissutitaunerput uvangåsit
tusartuåsavdlugo nåmagisimå-
rungnerpara, taimåitumigdlo ang-
nikikaluamik ersserKigsautexalå-
savdlunga isumaliutigilersimav-
dlugo.
sordlo naluneKångitsoK inup
kialunit inuniarnermine napani-
arfine åmalo napaniutine igdler-
sorumassarmago, ukiune aggersu-
ne nalerKutumik naligigsumigdlo
ingerdlåsinausorissarångamigit,
nunaKarfingmiutdlo piniutinik
sungiusimarigainik piaivfigiuma-
nagit. nalungilara matuma erxå
KanoK pilerigineKartigissoK pi-
ngårtumik — kujalivtinit, uper-
nåkut Kiatagssuåkut sinåKaler-
sitdlugo lakujuartarpavut angat-
dlaterpagssuit avangnamukartut
tåssalo mangånit ilaorKUvfigineic
ajornardlutik nunaKarfivta aku-
nagsissarnera pivdlugo, aitsåtdle
seKernup siko augpago imarortug-
ssauvdluta juli Kåumat. tamånalo
ulorianartut ilagåt, nalunångilaK
aKuteralait angmarpata erKarput
sueruterérsoK aitsåt imåtigut a-
ngalaKataussalersinauvdluta. å-
malo piniagkat tamat erniorfig-
ssuånut Kanigtoralårssuvugut
K’imugseriarssuarmut, tamatu-
manilo kommuneKarfivta kigdli-
nga åjunaralårssuaK Nianorssup
tungåne. ukiorpålungne ilunger-
sordluta igdlersorniartuarsima-
ssarput. manalo avdlatut ajomar-
tumik sapangitutut ilisavarput ta-
manutdlo piniapilugfigssatut ing-
minérdlugo, nalungikaluarparå-
taoK kigdleKarfilersordlugo sule
igdlersorneKarsinaussoK, kisiånile
aKuteralait angmarpata igdlerso-
ruminaitdlissugssauvoK tamåku-
nunga nalerKutunik kigdleKarfi-
lersuissoKartugssåusangmat. ka-
ngiane kigdleKarfinguit kiserngo-
rutugssaugunarmata. K’imugseri-
arssuarmutdlo tungatitdlugo ka-
jumigsårutigerusungnarpoK Thu-
lep kommuneKarfingmiue uva-
gutdlo isumaKatigingniuteKaler-
sinaugaluaruvta aserordluinångi-
nerane uvaguvtinut igdlersordlu-
agagssatut akuerssissuteKarsi-
naugpata. piårtumik taimailiungi-
kuvta pigssamausivitoKariligarput
navianartorsiulersugssaungmat.
unåinånguaK erKarsautiginago su-
junigssamitaoK pigssaKartuarnig-
ssaK isumagissagssat pingårnerit
ilagåt.
uvdlumikut sule måne KajaK
atordluarneKaKaoK åmalo piniar-
tut Kajåinarssortut pivdlugit 1976-
ime ingmikut kigdleKarfilersu-
gauvdlune, taima sule måne Ka-
jaK pingårtineKartigaoK, piniar-
fingmutdlo nipaitdluinartumut
nalerKutuvdlune. angneruniartu-
tut nipilingmik akerdlilersuisso-
KångilaK, nunaKarfivtauna enrå-
lo pivdlugit igdlersuiniartugut u-
vagut månimiussugut ajornartor-
siuleruvta KanoK oKartoKåsava?
kialo ikiulisavåtigut? takorérpar-
put åmit tungaisigut ajututsiarå-
ngavta erKagagssaileKinåssusia.
uvdlumikut tunissatuånguavta a-
mlnångup KajaK akilersinauvå ig-
dlumilo atortugssamininguit kisi-
sa. aKuteralangme umiatsiardlo
sup akilisavai? iluarnerugaluar-
toruna tunissagssiorfingmik ku-
larnaerdluarKårdlune aitsåt ang-
100 procent-imik
isumaKatauneK
Atåssumut 100 procentimik isu-
maKataussutut isumaKatauvunga
Atåssutip tusagagssiorfingnut ka-
lerrissulånut tusagagssiuissut ki-
mutdlunit ataniartunginigssånut
tungatitdlugo ilångutdlugulo
nangmineK akissugssauvfigissag-
ssavnik, Kalåtdlit-nunåta Radioa
iluagtingitsumik tamatumane ki-
nåussusersiornavérsåraluarsi-
manerardlugo, akerdlianik siuter-
pålungne tusarnitsumik.
neriugpunga nålaortartutut, tai-
ma pissoKarKisångitsoK.
Siumup tusagagssiorfingnut na-
lunaerutåne OKautigineKarpoK,
partip isumaKatigigå tamatigor-
tumik tusagagssissarnigssaK, Otto
Steenholdtip ujartugå.
Kåle Augustussen.
marneKåsagaluarmata, åmalo ta-
måkununga isumangnaitdlisautit
tungaisigut piorsaivfigineKardlu-
tik. OKartcKarsinauvoK sok uva-
gut piniartussugut atortorigsåru-
tit tungaisigut Kimataujuåsaugut?
åp, ingminununa akilersinauneru-
ssok pivdlugo taimailiortugut,
sorme tunissagssiorfit tungaisigut
piorsaivfigineKaleruvta uvagu-
taoK ilaorKuteKisa.
ilame nukigdlårnaraluåssusia
nangminerdlo pisinaunane Kinu-
lortuarnerssuaK taimåitumik su-
junersutigiumavara piårtumik
autdlartitsiniartoKarune misile-
rainiardlit peKarnersiordlutik ait-
EF-imut någgårnerup ukiup tat-
dlimagssångornerat erKordlugo
uvdlumikorpiaK agdlåt patsisig-
ssaKardluarneruvdluta EF-imut
akerdlilersuiuarnerput erssersini-
ardlutigo inutigssarsiutigdlit pe-
Katigigfisa ilaisa sujulerssuissor-
taisa ilåinik isumaKatigingningni-
arérdluta imatut oKauseKauteKa-
rusugpugut:
uvdlumikut malugingitsome-
Karsinåungitsut ilagåt 72-ime EF-
imut angerKusårissut patsisigini-
arssarisimassait ukiut tatdlimåi-
nait ingerdlanerine tungavigssa-
Kardluarungnaersimangmata. a-
ngerKusårisimassut angertutdlo
måna kingunilugtumik niaKor-
dluteKaleralugtuinarput EF-imut-
dlo agdlåt nåmagigtaitdliuteKar-
tariaKalertardlutik. EF-imut a_
kerdlilersuissut sujuligtutigisima-
ssaisa ilait EF-imut angertunit
pissusiulersimassunitdlo tunuar-
tineKarsinaujungnaersimåput.
EF-ip piumasså maligdlugo
kigdleKarfik 200 sømilinut ava-
sigdlineKarpcK. kalåtdlinungoK i-
luaKutåusangmat. Kanordle ki-
nguneKarpa? sunauvfauna EF-ip
aulisartortarssue ånåukumavdlu-
git 200 sømilinut avasigdlissoK
måssåkutdlo inatsisiugaluit agdlåt
putorKutdlugit tamåko avativtine
aulisapilugtalerérput.
taimaingmat EF-imut akerdli-
lersuissugut nunavta aulisarnikut
nangminerissaminik 100 sømilinik
kigdleKarfivigtårnigsså pissaria-
Kardluinarmat norKåissutigissa-
riaKarparput. ukioK måna
KNAPP-ip atautsimérssuarner-
mine ersserKivigsumik EF-imut
akerdlilersuiuarnerminik takutit-
serKingnera akerdlilersuissunut
amerdliartuinartunut maligag-
ssivdluarpoK nålagkersuissunitdlo
tusilartussårtunit erKarsautigine-
russariaKalerdlune.
taimatordluinartaoK landsrådip
inatsissartutdlo uliasiornermik a-
agdlagkat
atsiorneKångitsut
Kalåtdlit-nunåne tingmissartor-
titseKatigit K’aKortumit agdla-
garsisimåput atsiorneKångitsunik,
agdlagtordle Kalåtdlit-nunåne
tingmissartortitseKatigingnut ki-
nuteKarsimavdlune AG-kut aki-
neKarnigssamik.
K’aKortumit agdlagtumut atsi-
ungitsumut Kalåtdlit-nunåne
tingmissartortitseKatigit ima o-
KauseKauteKarput:
Kalåtdlit-nunåne tingmissar-
tortitseKatigit A/S agdlagkanut
atsiorneKångitsunut OKauseKaute-
KarneK ajcrput isumerfigingnisa-
natigdlc.
såt taimailivdlune ugpernarsine-
KarsinauvoK ilumut ingminut a-
kilersinaussumik ingerdlatsisso-
KarsinaussoK. uvdlumikut kom-
munip nangminérnerulernera pi-
sanganaKaoK taisinerit amerdla-
nerit isumåta igdlua-tungerdlui-
nånik aulajangissoKartalerérpoK.
åmataoK Kuvdlorssup umiatsi-
alivilungnera kimitdlunit nalune-
KångilaK, taimåitumigdlo pujor-
tulérKanik nutånik pisårniarneK
nalornissornartuvdlune, uvfalo
pimorutdlugo årKingneKarsinau-
galuardlune tunugdliuneKarsimåi-
nartoK. tamåko årKingneKaraluar-
pata KUlaringilara pujortulérKa-
nik pisårtorneK ajornånginerule-
rumårtoK, tamåkume ungasigsu-
liautausinaugamik ingmingnut a-
kilerdluarsinauneruput pissag-
ssaK angineK nagsarsinaugamiko.
inuvdluarKussivdlunga.
Jonathan Nielsen,
K’uvdlorssuaK.
kuersserKingnerat kingusingneru-
ssukut niaKordlutigilerneKartug-
ssauvoK ajoKutigssartait påsiartu-
ånguatdlalerunikik. taimanikume
EF-imut någgårtut amerdlaner-
ssåuput uvdlumikutdlo EF-imut
åma uliasiornermut någgårtut a-
merdlanerssauvdlutigtaoK.
inuiaitdle kalåtdlit atautsimor-
dlutik aitsåt taimak erssendgti-
gissumik isumernere KanoK pine-
Karpat? Kanigtunguåkut lands-
råde ånarKajavigdlune Bruxelle-
simut kalåtdlimik nålagkersueKa-
taussugssamingoK autdlartitaKar-
talernigsså EF-imik akerdliler-
suissunik mitagdlineruvoK. OKar-
tariaKalerpugut EF-imut taimai-
sivdluta Kilerssugaunerulernig-
ssarput periarfigssineKardluar-
tOK.
tamåna arripajåmik EF-imut
anerKigtugssaujungnaerdluta pu-
latitaujartorussårnerput aking-
nåkusugdlutigo 1979-ime nang-
ir.inerssornerulernigssaK erKor-
dlugo EF pivdlugo taisisitserKing-
kalåtdlisut agdlausitåmik pilersit-
sissut isumåt AG-kut agdlauseri-
ssatigut påsinarsivoK tamatumu-
na sujunertaisa pingårnerssarigåt,
uvagut kalåtdlit (eskimut) nunar-
ssup avangnåne issigtume siaru-
arsimavdluta najugaKartugut i-
nuiaKatigissutsikut atautsimut
katiternigssavtinut avKutigssat
pitsaunerpåt ilagigåt.
uvangåsit utornagssivdlunga, å-
mame kalåtdlisut agdlagtausitor-
Kamik igdlersuinerpaugama, isu-
ma tamåna akerdlilerdluinaruma-
vara. atago tamatumunga tunga-
tildlugo åssersut una tigulåriar-
dlara. kalåtdlisut uvagut OKar-
tarpugut: nivdlerpon (nipitumik
suna OKautiginiardlugo). agdlag-
tausitåme agdlariatdlaråt: niller-
poK. agdlausitorKamik sungiussi-
simassugut atuarparput: nilerpon.
Kavdlunåtut iliniartitauleravta
danskisut OKausinguaK eller (ima-
lunit)) edler-itut OKautigineKar-
nigssånik iliniartitausimångila-
vut. kåkåk agdlausitåmik sulia-
ringnigtut nitdlartusimåssusé
nigdlersimåssusilo!
agdlagtausitorKame OKautsit
nivdlerpon åma nigdlerpon ag-
dlagtausitåme åssigingmik ag-
dlangneKarsimavoK nillerpoK. tå-
ssuna påsinarsivoK nutåmik ag-
dlagtausiliortut OKautsivta isu-
mait erKarsautigingivigdlugit ag-
dlagtausiliorsimassut.
sordlo ardlaleriardlunga sujor-
natigut agdlagtautsimut akerdli-
Gronlandspostcn onsker at
bringe et stort antal læserbre-
ve liver uge. Derfor beder vi
om, at indsenderne skriver
meget kort. Hvis læserbrevene
er mere end 200 ord, er redak-
tionen i regelen nødt til at for-
korte dem. Vi offentliggør ikke
anonyme indlæg, men hvis
særlige grunde taler for det,
kan vi bringe et læserbrev
under mærke istedet for navn.
Send dit indlæg til: Grøn-
landsposten, postbox 39, 3900
Godthåb.
nigssaK neriorssutigineKartaréra-
luarloK landsrådip inatsissartut-
dlo måssåkut aulajangivigdlugo
aulajangiutariaKalerpå.
tåssame EF-ip anguniagariner-
pårtå tåssauvcK Europa tamåker-
dlugo nålagkersuinikut nålagauv-
figssuaKalersitsinigssaK. tauva
måna suniutikerértigissugut EF-
erssuagssamut Kanormitauva ang-
nikitdliortigilernerusaugut?
ukiut tatdlimat ingerdlalertu-
patdlangnerine påsissavta aula-
jåinerpårtaisa ilåt tåssauvoK EF-
ip iluanituartitdluta angussaxar-
sinåungitsugut aitsåtdle EF-imit
aniguvta. tamatuma angunigsså
tikitdlugo angnertunerussumik
suliniuteKartariaKåsaugut.
ingmivtinut tapersersoKatigig-
talerniarumavdluta akerdliuner-
mingnik sinerissame takutitsisi-
massut tapersersorumavavut. tai-
matutaordlo Danmarkime EF-
imut akerdliussut.
Jakob Lyberth åma
Thorbjørn Egede.
linivne agdlagaKartarsimavunga
agdlagtausitåK naussussiamut
(kunstig blomst) åssersutarsima-
giga, tåssa naussorKit nangming-
neK ivssumit imermitdlo pingori-
artortartut inungnut tamanul
nuånårutigssissardlutik. taimatu-
taoK kalåtdlit OKautsivta agdlang-
neKartarnerat erKortoK (agdlag-
tausitOKaK atordlugo) OKautsivta
agdlangneKartarnerat nuånåru-
tauvdlune påsinarsivdlunilo pi-
lersineitartarpoK.
agdlagtausitorKame sungiusi-
massavtine OKautsivtinut agdlag-
tautsime ilisarnautaussut dl åma
?c agdlagtausitåme piarneKarmata,
taimalo sivitsut (å), sukåssut (å)
sukåssutaussardlo (å) avdlatdlo
kalåtdlistu agdlagtausitorKavtine
piarneKarmata agdlagtauserput
seKumineKarpoK umåssusérutdlu-
nilo, taimalo nunarssup avang-
narpiarssuane issigtume uvagut
kalåtdlit (eskimut) inuiaKatigigtut
atåssuseKatigingnigssamut naler-
Kukungnaerdlutik.
sule éssersutigssarpagssuarnik
peKaraluardlunga agdlagtausitor-
Kap agdlagtausitåvdlo tungaisigut
taima naitsunguamik navsuiaute-
Kalårpunga. tåssauvunga agdlag-
tausitorKamik igdlersuiuartoK o-
Kautsivtalo isumainik OKalungni-
kut atuarnikutdlo eskimutdlo
kulturiånik åtåssiuarnigssamik
påseKatigingnigssamigdlo ilunger-
sutigingnigtuarumassoK.
Stephen Petersen.
Overassistent
Til Nuuk kommunes sekretariat søges overassistent for til-
trædelse den 1. januar 1978 eller eventuelt efter aftale.
Stillingen, der er nyoprettet, omfatter daglig ledelse af be-
tjentstue, journal, indkøbskontor m.v. samt deltagelse i se-
kretariatets sagsbehandling for kommunalbestyrelse og ud-
valg. Pågældende skal endvidere være stedfortræder for
afdelingens fuldmægtig.
Ansættelse og aflønning i henhold til overenskomst mellem
Ministeriet for Grønland og HK henholdsvis GAS.
Nærmere oplysninger kan fås ved henvendelse til fuld-
mægtig Laurits Bloch, tlf. 2 12 77, lokal 57.
Ansøgning med oplysninger om tidligere uddannelse og be-
skæftigelse bilagt kopi af eksamensbeviser og anbefalinger
fremsendes senest den 23. november 1977 til:
NUUK KOMMUNE
Boks 605 . 3900 Godthåb
EF-imut akerdliune«
atåssuteKautausmåungilaK
24