Atuagagdliutit - 10.11.1977, Blaðsíða 28
nyt om navne . uvdlorsiortut . nyt om navne . uv<
udvalgime ilaussortax
folketingimut ilaussortaK Otto
Steenholdt, Atåssut, folketingip
nunalerineK aulisarnerdlo pivdlu-
go udvalgianut ilaussortagssatut
torKarneKarsimavcK. udvalgime
taorserpå socialdemokratiussoK
Hans Buchardt. Otto Steenholdtip
udvalgime nutåmik ilaussortau-
lernerata pissutigå folketingip ud-
valginut atåinartunut Kinersiner-
mut tungatitdlugo Kinersinerme
periauseKarnikut socialdemokra-
tinik sulenatigingningnera.
70-IFssok
Apollo Tobiassen, Nuk, 70-inik
ukioKalerpoK oktoberip 29-åne
ukiorpagssuarne iliniartitsissutut
sulisimavoK Kangerme Nungmilo.
Apollo Tobiassen sinerissame a-
torneKardluaKissumik umiårKa-
mik navssårtuvoK.
nutånik atorfinigtut
atuartunut 8.—10. klassimitunut
konsulentiussoK atuarfingnut Kut-
dlersaitarfingme Nungme atorfe-
KartoK Mogens Bloch-Poulsen
K’asigiånguane skoleinspektørit
Kutdlersåtut atorfinigtineKarpoK.
tåussuma taorserpå Palle Breu-
ning, Manitsume skoleinspektørit
Kutdlersåtut atorfinigtoK.
Nye stillinger
Konsulent for 8.—10. klasserne
ved skoledirektionen i Nuuk, Mo-
gens Bloch-Poulsen er udnævnt
til ledende skoleinspektør i K’asi-
giånguit. Han afløser Palle Breu-
ning, der er udnævnt til ledende
skoleinspektør i ManitsoK.
70 år
Apollo Tobiassen, Nuuk, fyldte 70
år den 29. oktober. Han har i
mange år virket som lærer i Kan-
geK og Nuuk. Apollo Tobiassen er
opfinder af den langs kysten me-
get anvendte sej ldugsj olie.
Anda Høegh 85-IFvok
kalåleK sulivdluarsimassoK nuå-
narineKartordlo palase soraerneK
Anda Høegh, K’aKortoK, 85-inik
ukicKalerpoK oktoberip 30-åne. u-
kiut ingerdlanerine nunavtine pa-
lasit nuimanerpåt ilagisimavåt.
sulisimavoK nunavtine igdloKar-
figpagssuarne Danmarkimilo ka-
låtdlinut avalagsimassunu^ pala-
siuvdlune. Anda Høegh sule per-
Kigdlunilo silagpårigpoK. Kåumat
kingugdleK Narssap oKalugfia u-
kiunik 50-ilingmat nagdliutorsi-
ornerme nålagiartitsivoK.
Grønlandsfly månåkut kontraktimik atsiugaKarsimavoK canadamiut tingmissartuliorfiånik de Havillandi-
mik isumaKateKardlune tingmissartup DASH 7-imik sujugdlermik Kalåtdlit-nunånut pisinigssamik. tingmi-
ssartoK, STOL-flymik taineKartartoK — naitsumik miiarfeKardlunilo tingmissarfeKarsinaussoK — Grøn-
landsflymut tuniuneKåsaoK åipågo 5. september. tingmissartoK US Air Forcemut, amerikamiut såkutQinut
tingmissartortartunut atugkiutagkatut atorneKåsaoK, Nungmilo mitarfik inerpat Nup Kangerdlugssuvdlo
akornåne ilaussunik angatdlåssisineKalisavdlune oktoberime 1979. tingmissartoK amerdlanerpåmik 50-inik
ilaussoKarsinauvoK. katitdlugit akeKarpoK 30 millioner kr.
Grønlandsfly har nu skrevet kontrakt med de canadiske flyfabrikker de Havilland om køb af det første
DASH 7-fly til Grønland. Flyet, der er et STOL-fly — kort start og landing — skal leveres til Grøn-
landfly den 5. september næste år. Flyet vil blive sat ind i charterflyvning for US Air Force, og når lan-
dingsbanen i Nuuk er færdig i oktober 1979, vil det blive sat ind i passagerflyvningen mellem Nuuk og
KangerdlugssuaK. Flyet kan medtage maksimalt 50 passagerer. Det koster alt i alt 30 millioner kr.
tamalåt . kort nyt . tamalåt . kort nyt . tamalåt . kort nyt . tamalåt . kort nyt . tamalåt . kort nyt . tamalåt . kort nyt . tamalåt
Nungme
skatteprocente
avdlångortmeKångilax
Nungme kommunalbestyrelsip
aulajangersimavå akilerårutau-
ssartoK procente avdlångorane
15-iuinåsassoK 1978-ime, nauk
nautsorssutit åipågo amigartoru-
teKåsagaluartut 2,9 miil. kr-nik.
tåssa aitsåvik Nungme kommunip
nautsorssutai amigartoruteKar-
tugssåuput nautsorssutitdlo ma-
ligdlugit aningaussat isertut ani-
ssutdlo åipågo 82 miil. kr-usåput.
nautsorssutit amigartortugssau-
galuartut akilerårutit procentiata
avdlångortineKénginigsså tamanit
isumaKatauvfigineKarpoK patsise-
KartineKardlunilo, Nup kommuni-
ata akilerårutitigut isertitagssame
sisamararterutainik kommuninut
avdlanut akiliuteKartugssaune-
ra.
isumasioKatigfngneK
Kalåtdlit-nunåne skoleinspektøri-
tut pissortautitaussut pilersisima-
våt Samrådet af skoleinspektører
i det grønlandske Skolevæsen.
Samrådip kigsautigå isumaKati-
gingniarnerne peKataunikut suni-
uteKaKataunigssaK kalåtdlit atu-
arfisa sapingisamik pitsaunerpå-
mik åmalo atuarfiup ingerdlati-
neKarnerane aKungneKameranilo
sulissorissatigut pitsaunerpåmik
suniuteKarnigssaK.
månåkut sulinerme sangmine-
Karnerusåput pilerssårutaussut
pivdlugit påsissutigssanik kater-
ssuiniarnigssaK ukiune aggersune
atuarfit kommuninit tiguneKarpa-
ta KanoK ingerdlatineKarnigssånut
tungassune, anguniardlugo piv-
figssaK sapingisamik sujugdlerpåK
atordlugo ajornartorsiutit pivdlu-
git oKatdlinernut isumaKatiging-
niarnernutdlo akuliutitineKartar-
nigssaK.
samrådip skoleinspektøritut pi-
ssortautitaK Jan Bastiansen, Nuk,
sujuligtaissugssamisut toncarsi-
mavå.
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
atortugssat nutåt
atuagkanut iliniartitsinerme atu-
gagssanut udvalgip palasit 1974-
ime atatusimineråne pilersineKar-
tut atuarfeKarfik suleKatigalugo
atuagkat atuarfingne kristumiu-
ssutsimik iliniartitsinerme ator-
neKartugssatut piukunartut au-
lajangerfigisimavai. atuagkat tåu-
ko suliarineKardlutigdlunit kalåt-
dlisut nugterneKåsåput, tåssalo
taimailiorniku); iliniartitsissut a-
tuartutdlo kristumiussutsimik ili-
simassaKarnigssamik atuartitau-
nerme atortugssanik nutånik pi-
sanganartunigdlo ungasigsorssu-
ngitsukut pigssaKartineKalisåput.
atuarfingnut KutdlersaussoK
agdlagkamik åma kaujatdlaisita-
KarsimavoK, tåssane nalunaeruti-
gineKardlune atuarfingme kri-
stumiussutsimik ilisimassaKarnig-
ssamik atuartitsinerme angunia-
gagssaK sunerata OKausertalerne-
Karnera Kanordlo iliniartitsinig-
ssamik ilitsersut. tamåna måna-
mut amigautigineKarsimavoK, ag-
dlagardlo kaujatdlaisitaK Kanig-
tukut palasit atautsimlneråne pe-
Kataussunit ilagsivdluarneKarpoK.
kommissionip suli-
nera ineriartorpox
nangminerssornerulemigssamut
kommissionip sulinera nåmagsi-
artuårpoK. Københavnime okto-
berime atautsimlnerme isumaliu-
tigssissutigssamut migssiliut iner-
dlugo suliarineKarpoK, pissortati-
gortumik inemigsså januarime
1978 pissugssautineKartoK. mig-
ssiliut ilaliussatdlo suliarujugssu-
put, sulilo ingmikortuisa ilai iner-
nenaratik. kommissionip åma
nangminerssornerulernigssamik i-
natsisigssamut migssiliut oKaluse-
rå.
kommissionip sujuligtaissua,
professor Isi Foighel, isumaKar-
poK pivfigssatut atugssamågaK
erKortineKåsassoK: — kommissio-
nip anguniarpå atautsiminermine
januarime martsimilo 1978 sulia-
risagai suliagssat avdlat sule
nangminerssornerulernerup tigu-
ssagssåtut piukunarnersut, tama-
tumanilo pingårtumik KanoK iliv-
dlutik kalåtdlit akissugssåusassut
/akissugssaoKatåusassut inutig-
ssarsiornermut tungassune.
kommissione tugdlianik ataut-
simisaoK Københavnime januarip
Kulinganit arKaneK åipånut 1978-
ime. åmalo atautsimmeKåsavdlu-
i>e 1.—3. marts, kcmmissionivdlo
sulinine naggatåsavå atautsiml-
nerme 13.—15. juni 1978. taima-
nikut nangminerssornerulernig-
ssamut inatsisigssaK inatsissartu-
nut sarKumiuneKarérsimåsaoK.
kommunrt nangmi-
nérnerat
KularKérneKartoK
kalåtdlit kommuneKarfisa hjem-
mestyrivdlc akornåne pissutsit
påsinarsiput pisanganartorsiutau-
jungnaerdlutigdlo aussap inger-
dlanerane Kalåtdlit-nunåne Kom-
muneKarfit Kåtuvfiata Kalåtdlit-
nunåtalo landsrådiata isumaKati-
gingniarérnerisigut. nangminer-
ssornerulernigssamut kommissio-
nip oktoberime Københavnime a-
tautsimlnermine taima isumaKa-
tigigsimaneK tusautitut tiguvå.
nangminerssornerunerup iluane
tauva kommuneKarfit pissusiat
periautsinik pingårnernik måku-
ninga tungaveKåsacK kommissio-
nip isumaliutigsslssutånltugssa-
nik:.
1. kommuneKarfit nangmineK i-
ngerdlatsinerat atåinåsaoK.
2. kommuneKarfit. aningaussati-
gut pitugtorneKarsimånginerat
atåinåsaoK nangminérdlutik a-
ningaussartutigssanik pingår-
nersiuisinaunerat, kommune-
Karfit nangminérdlutik akile-
rårtitsinerat tapivfigineKartar-
neratdlo atåinåsaoK kommune-
Karfingnik nangminérsitsisi-
naussoK.
3. kommuneKarfit nangminérdlu-
tik ingerdlatsinerata angissusia
aulajangersarneKåsaoK månå-
kut kommuneKarfit nangmi-
nerssornerat autdlartivfigtut
najorKutaralugo. hjemmestyre-
mut suliagssanik tuniussinerme
KularnaerneKåsaoK, suliagssat,
najugkanut atausiåkånuinaK i-
malunit nunap ilåinånut tunga-
nerussut kcmmuneKarfingne o-
Kartugssanut tuniuneKåsassut.
okaluts'rt »atuaissunit«
atugagssat
palasit Nungme atautsiminerånit
nalunaerutigineKarpoK oKalutsi-
nik katerssugkanik nutånik måna
sarKumertoKarsimalersoK „atuai-
ssunik" taineKartartunut nuna-
Karfingne mikinerussunitunut a-
tugagssanik. OKalutsit katerssug-
kat Ausiangne palasimit Magnus
Larsenimit årKigssuneKarput. ta-
matumane isumagineKartOK tå-
ssauvoK OKalutsit Kalåtdlit-nunå-
ne uvdlumikut palasiussunit su-
liarineKartut uvdlunut atugkanut
nalerKutut atornigssåinut atuai-
ssu^ periarfeKarnigssåt. tåssalo
sujunigssame atassuinarmik OKa-
lutsinik katerssugkanik nutånik
sarKumersoKartåsassoK lands-
provst Jens-Chr. Chemnitz nalu-
naerpoK.
palasit atautsimlneråne bibili-
mik åssiliartalingmik Kalåtdlit-
nunåne inusugtunut atugagssamik
naKiterisitsinigssamik erKarsaut
åma OKaluserineKarpoK. tamåna
piviussungusagpat tauva unåu-
sacK Ane Sofie Seidelinip agdla-
gå „inusugtut bibiliat åssiliarta-
lik“ Kalåtdlit-nunåne ilagit av-
dlat suleKatigalugit naKiteritsisi-
sinaunigssaK palasit atautsimlne-
råne åma taineKarpoK.
KGH-p umiarssuagssai
sisamat xavdlunét
umiarssualiorfFsa
pingasut sanåsavait
KGH månåkut autdlartisimayoK
Kavdlunåt, umiarssualiorfé pinga-
sut isumaKatiginiardlugit Kalåt-
dlit-nunåliartautigssat umiarssuit
sisamat sananigssånut. umiarssuit
sananeKarnigssåt inatsissartut nå-
lagkersuissut sulivfigssaKartitsi-
nigssaK pivdlugo pilerssårutånik
akuerssinerånut atavoK.
Århusime Danebrog Værftip
Kerilitsiviufigalutik nigdlatårtitsi-
vit umiarssuit mardluk tamarmik
3.300 bruttoregistertonseKartut
sanåsavai. umiarssup åipå 12. ja-
nuar tuniuneKåsaoK tugdlialo 24.
april 1979.
Svendborg Skibsværftip umiar-
ssuaK mingnerussoK Kerititsiviuv-
dlune, nigdlatårtitsiviuvdlunilo
usissartautigssaK 500 bruttore-
gistertonsilik sanåsavå, tåunalo
20. marts 1979 tuniuneKåsaoK.
uliamik pajugtautigssaK siner-
ssortartugssaK 300 bruttoregister-
tonsiussugssaK sananeKåsaoK
Sakskøbing Maskinfabrikime u-
miarssualiorfingmilo pigingneKa-
tigigfiussume, tåunalo sinerssor-
tautigssaK åipågo 1. august tuniti-
neKarlsaoK. isumaKatigissutit ka-
titdlutik akeKåsåput 152 millioner
kruninik.
ajunårsimassoK
15-inik ukiulik David Jensen, Ilu-
lissane mérKat angerdlarsimav-
fiånérsoK, Imerigsut erKåine aju-
nårsimassoK navssårineKarsima-
vok. Ausiangne aulisartut mar-
dluk David Jensen umiatsiårKap
imagsimaKissup iluane toKunga-
ssok nanisimavåt. David Jensen
mérKat angerdlarsimavfiånit sap.
ak. mardlugsuit maKaissineKarsi-
mavoK Ilulissanilo David Jensenip
tåmarnerata nalerpiåne umiatsi-
åraK åma maKaissineKalersimav-
dlune.
imigagssat
nunaKarfingnuKartut
agfåinångusåput
Manitsup kommunalbestyrelsiata
isumaKatigissutigisimavå imiat i-
migagssatdlo sapåtip akunere ta-
taisa nunaKarfingnut autdlartine-
Kartartut erngerdlune atulersu-
mik agfåinångortineKarnigssåt
KGH-mut kåmagtutigiumavdlu-
g°.
kommunalbestyrelsip atautsi-
mlnerane Kangåmiunit sujuner-
sutigineKarpoK nunaKarfingmut
sapåtip akunere tamaisa autdlar-
tineKartartut ikilisineKarnigssåt.
åma Atangmingmit kigsautigine-
KarpoK autdlartineKartut iking-
nerulersineKarnigssåt, Napassu-
mitdlo kigsautigineKardlune arfi-
ningornikut matorKatitsinigssaK.
taimåitumik nunaKarfingnit i-
laussortaussut isumaKatigigput
autdlartineKartartut ikilisineKar-
nigssåt tapersersordlugo, tamåna-
lo tåssa isumaKatigissutigineKar-
POK.
28