Atuagagdliutit - 14.12.1978, Qupperneq 32

julip 16-iåne 1894 Pearyp umiarssuå arferssuarmik K'eKertarssuarmut kaligpoK. tåssa Falcon arfermik kaligtOK. u-
ngatdliuvoK KGH-ip umiarssuå Tjalfe.
Den 16. juli 1894 slæbte Pearys skib en kæmpehval ind til Godhavn. Herses Falcon med hvalen. I baggrunden skim-
tes KGH-skibet Tjalfe.
mårpå ugtitumigdlo angerdlardlune.
Kalåtdlit-nunåta imartaine (issigtu-
nut tungassut pivdlugit) misiligtagar-
tdrsstigame umiarssåp nålagå" Bonde
iluatingnartorssuångorsimavoK. Jea-
nnette pivdlugo navssåt takusimav-
dlugitdlo misigssorsimavai Kalåtdlit-
nunåta tunuane katerssorneKarsima-
ssut (chefingeniør Melvillep danskit
nålagkersuissuinit pigssarsiariniarsi-
magaluarpai itigartitausimavdlunile),
åmalo ukiorpagssuit ingerdlarine ima-
mik sikunigdlo alapernaisertuarner-
migut tungavigssanik pilersitsisima-
VOK.
aKago Disko-mit autdlartugssau-
vok, tauvalo Kalåtdlit-nunåne umiar-
ssualivik avdla aVKUsåréruniuk Kø-
benhavnimut ingerdlaniarpoK agdlag-
kavut telegramiutigssavutdlo nagsar-
dlugit. septemberip migssåne Køben-
havnimut pisangavoK. iluagtitsisa-
guvta uvagut nangmineK tikerérsi-
måsaugut tiguvdlugitdlo, kisiåne i-
ssigtune angalassumut sujunigssaK
nalunartarpoK.
Disko-me åssilissavut avdlångorau-
tigssarpagssuaKarput. »uningéinar-
tut« iluarinerugåine åssilissasput
aaersut igdloKarfiup tungavigissai
taserarpagssuagdlit, tauvalo avang-
namut Kiviaråine ivnårssugssuit alu-
tornartut, åmalo kangerdliumanerme
imåinarmilo iluliarssuit alutornartut.
åmassunik éssiliniaråine Kingmer-
pagssuit Kilugtut sume tamånlput sa-
ninguavtlnilo, tauvale ineriumagåine
kalåtdlit navssågssåuput åssigingit-
sunik ukiugdlit, angissusigdlit silissu-
sigdlitdlo.
åssilissuserdluta åmalo paornårKa-
nik, sukulåtinik, Karsorsanik, merau-
tinik kåporKutinigdlo nagsardluta su-
junertavtinut ajungitsumut ugsagså-
rutitutdlo erssiutigssatut uvdlup Ker-
Kata kingornatigut iluagtitsivdluta
ulåputivigsoKaugut.
tikiunigssarput tusarneKarérsima-
gunarmat arnat kussagsarsiméput
augpalugtunik sungårtunigdlo kami-
lersordlutik sapåtisiorsorinardlutig-
dlo. Maria angis&K nålagkap kivfå Di-
sko-vdlo plnersua kussanartumik ki-
nalik igdlaerKigsårsimassordlo, nut-
sane europamiutungordlugit, avdlau-
nerunine perr&rutigalugo arnanik av-
dlanik 6-inik ilaKardlune Kiterdlersau-
vok, arnat tåuko ilai tamarmik rdler-
sersimåput kalåtdlisdrdlutigdlo, mé-
rarpålugssuitdlo ilagalugit. méraK
atauseK tunigåine avdlat agdlåtdlu-
me angajomåt aperssuilersarput, tai-
maingmatdlo åssilissoK tuaviortaria-
Kardlune nagsatane nungunginerine.
arnaK amårtoK piuminardlulnarpoK,
åssilissardlo ajungitdluinartoK tama-
tuma nagsatarå.
unukut tamavta Keråtarsagkanik
ilugdlilerdluta niuvumut Elmquisti-
mut inåvdluarKUSsiartorpugut, uv-
dlut mardluk Disko-rmnivtine tåuna
iluaKutausimavatdlåKingmat tamåru-
nerput nuånersåtiniardlugo iluaKug-
ssarsivfigitikumavdlugulo. KUtdler-
sarisså inspektør Andersen tamåni-
ngilaK nunaKarfingnut angalasimaga-
me. AusiangnlsorinaraluartOK aut-
dlarnigssarput kinguartikumasimå-
ngilarput.
niuvertukune nåmagtbrparput niu-
vertup nulia, inugsiarnersoK ilagku-
minartordlo, niuvertututdle tulugtut
onatdlorigdlulnartOK, paniatdlo Char-
lotte pingasunik ukiuhk Kalåtdlit-nu-
nåne inungorsimassoK. ukiune 8-ne
niuvertOK Elmquist KGH-ime kivfar-
tussisimavoK, ukiut 4 Umånamisima-
vok, atorfenarfik isorartån, nunanar-
figtalik kalåtdlinik 1000-ingajangnik
inulingnik imalunit Diskomit 3-riar-
dlune angnertunerussoK.
ine isersimårtarfik ilagsingnigtar-
figdlo angisån kussanartordlo umiar-
ssualivingmut issikivilik niuvertup ig-
dluata avangnardlersarå. kujåmut
sangmivoK agdlagfik atuagausivig-
dlo. tåssane niuvertup nuliata igalåt
såne nautsivingminik takutipåtigut
kussanangårame Brooklyn-ime naut-
sivilerissartut pikoringnerpåt usori-
ssagssaraluat!
naussut sivkerarugtorsimåput ge-
ranium, fuksia, reseda, kaktus, nau-
ssut tamalåt nunanakungnagtunik
kiåssusilingnltartut nalinginaussut
tamarmik åmalo kiagtup palmuvssua
pemissutsimik nukigtussutsimigdlo
takutitsissoK. »nautsivigpume! naut-
sivigput takuvisiuk?« niuvertOK ape-
Hvok, tugdlusimårdlunilo avåmut ti-
kuarpoK: igalåt silatåne nunaminerme
angmåinartume 12 fod migssiliordlu-
git takissusilingmik tåukulo agfåinik
silissusilingme (2 x 4 m migssiliordlu-
git) råat Kungordlitdlo nausimåput
aussap nalautagssanut akiunerane
iluagtitugssatut isslkoKardlutik.
inip teKerKuisa ilånrpoK atuagausi-
vik kussanartOK, tåssanlputdlo atu-
agkat navdlunåtut Kinigkat, agssang-
nik suliaralugit Kalilersugkat, teiter-
Kumilo avdlamlpoK påtagiånguaa no-
Kartilik. unup ilå niuvertup nulia eri-
narssuatåjutigalune påtagpoK, kingu-
singnerussukutdlo uvagut erinarssor-
pugut. niuvertOK åssilissartuvoK per-
KigsårtOK pikorigsordlo åmalo nersor-
tarialingmik erKumitsuliortuvdlune,
åmalo agdlagfiup igaine pikorissusia-
nut ugpernarsautigssarpagssuaKar-
POK.
ilumbrtut soKUtiginartut amerdla-
såt OKalugtuarai Disko-me inunen
avatangissitdlo pivdlugit, tamåkule
tamanut angmassumik imalunit ilu-
ngersornarnerussumik nalunaerutig-
ssiåungingmata mardluk nåmagdlit:
Avangnå tamåkerdlugo nakorsaK
atausinauvoK ukiut avdlortardlugit
Disko-mut tikitartOK, åmalo Kalåt-
dlit-nunåta piginerane sujulerssorne-
Karneranilo danskit nålagauvfiata a-
ningaussartutigissartagaisa ukiumut
10.000 dollars migssiliorpait.
niuvertup Elmquistip asangnigtu-
piik inflvdluarKUvåtigut ingerdlav-
dluarnigssavtinigdlo kigsautdluta.
niuvertOK inugsiarnersoK nulialo
inugsiarnersoK ilum&rtumik Kujaniar-
dluta Kimagpavut.
niuvertukunlnivta nalåne kalåtdlit
tamarmik aussaK tåuna pisimassug-
ssarssuarmut katerssusimåput: »Ki-
tik». pisiniarfik kiparigsungogkgo 20
fod migssiliordlugit (6 m) angissu-
sOarpOK, ilåtigut inime atdlerme, ilåti-
gutdlo nunap Kåva portOKatigalugo,
åmalo niuvertoKarfingme init angner-
ssaråt. niuvertOK ajungisårtikatdlar-
dlugo Kltangnigssamut tåuko ator-
niarneKarsimåput.
matukut pukitsukut penigdluta i-
seravta iserfigput kalåtdlinik ulivkår-
poK, akornénlputdlo Falcon-imit Tjal-
fe-mitdlo umiarssuarmiut ilait.
iserpugut ilorKassungordlutik Kita-
tilersimassut. umiarssuarmioK Fal-
con-imérsoK kalåtdlimik arnamik ig-
dloKardlune kåvigtaKåtårpoK, sbrdlu-
me sujornatigutdle misilissarérsima-
ssut. kalåtdlit niviarsissat, uvdlåK
sigssamit perKumausivingmut angu-
tinut akåvdlutik aumarOtigssanik ag-
ssartortut takusimassåka, kussanar-
nerpånik åssugkersorsimåput taki-
ssulerdlutik, augpalugtunik, sungår-
tunik ilåtigutdlo unernik kameKardlu-
tik, Kungatsimikut tuvimikutdlo ag-
sut pinersarsimavdlutik sapangårKa-
nik Kalernigdlo agsut pinersarsimav-
dlutik sapangåmanik Kalernigdlo ili-
sarnautimingnigdlo Kilersersimavdlu-
tik, Kularnångitsumik pisimassugssa-
mut tamatumunga.
nipilerssortorait agiartut mardluk
ataminartut tamaviårtutdlo, ingior-
neKartut amermik Kilautaussamik tu-
merparpårtumit. nipilerssortut inip
Kinguane igsiaviup takisup Kåvanl-
putKilåK agtungajagdlugo.
tamalånik Kitåput kiartardlutik ilå-
nilo igdlugit ingmingnut sågdlutik ag-
ssatik påtagtardlugit, nuånarineKar-
nerpaugunarpordle malinguårneK. in-
spektørip Andersenip pania kåvfarig-
dluinarpoK kalåtdlimik angumik ig-
dloKardlune, åmalo Daniel »nukig-
téK«, uvdlåK sujulerssorterput oaa-
lugterputdlo avalagtuåinarpoK Kitigi-
ssanik sågaluanigdlunit. KåumarKU-
teKarnigssaK pissariaKångivigpoK
nalunaeuutaK KulingoraluartOK uv-
dlilneratutdle Kaumatigigame.
niuvertukut nulilo Kitigtunik jtKi-
nauslput nangminérdlutik najQnermi-
kut igalåtigut itsuånissåramik. nal. i-
sigkarnup Keruata migssåne pinersut
tårtunik pisatagd'it atuartorpålugtut
atuarfingmit aniasimassutut avigsår-
tåtdlutik ilaKarnatigdlo angerdlakå-
ngmata, niuvertup niuvertugssåtalo
inflvdluarKuvåtigut iluanårnigssavti-
nigdlo kigsautdluta, ipugdlutalo Fal-
conimut avåmukarpugut umiarssuar-
mutdlo ikivdluta. nalunaeKUtap aku-
nerata agfå Kångiungmat umiarssuaK
erfalassune tamaisa amusimavdlugit
autdlarpoK inuvdluarKuneKardlune
Kamutilinguanit 3-nit umiarssualiv-
ingme inigssineKarsimassunit. Falco-
nip sujua avangnamut sangmendler-
pOK.
H. L. Bridgman.
OKauserissat: igdloKarfinguame tai-
ma mikitigissume K'eKertarssuartut
itume sunauvfauna taima pisimasso-
KarsinautigisimassoK. ukiut ardlag-
dlit Kångiutut aitsåt nakorsaK ilfine
tåkusinaussarmat, Gert Elmquist
1886-ime autdlarnigssane sujomut-
dlugo sapåtip akunerine 6-ine nakor-
sångorniat iliniartitauneråne peKa-
tausimavoK Københavnime K. H.-ip
pilagtaissarnermut ingmikbrtOKarfia-
ne, åmalo såkutinik pissariaKarnerpå-
ginarnik kasse imaKartitdlugo Kiner-
dlerfigssianigdlo mardlungnik atua-
gauserdlune auddlart&rnerpagssuit
avdlatdlo suliarissarsimavai. pi-
ngårtumik Umåname nakorsatut suli-
nera agsut tatigineKarsimavoK, ag-
dlåme nakorsaK uvdlune pingasune
Umånamérérmat, nakorsavdlo angat-
dlatå umiarssualivingmit anitdlang-
niariarmat, G. Elmquist erngerdlune
arpårneKarpoK nåparsimassoK ki-
ssarnilerujugssuaK takusarKuvdlugo.
nåparsimassoK ajorungnaerpoK.
agdlagkat: tåuko pivdlugit G. Elm-
quist OKalugtuarpoK: »ukiup Kåuma-
taine pingasune avativtinut atåssu-
taerusimassarpugut. aussaunerane u-
miarssuit mardluk åssigingitsut av-
Kutigalugit Danmarkimit agdlagarsi-
ssarpugut. ilaKUtavnit avisinik åssigi-
ngitsunik pingasunik nagsineKartar-
punga. tauvalo uvdlut tamaisa avise
atuartarpara Kåumatip uvdluata åssi-
nganik uvdluligaK misigissardlungalo
uvdlut tamisa avisimik nutåmik pi-
ssartutut. nutårsiagssaK nutårsiag-
ssauvoK måne ukioK atauseK migssi-
liordlugo pisoKåussuse-
Karaluarunilunit.« sorpagssuarnik
Kalåtdlit-nunånisimaneranit nav-
ssågssaKarpoK. agdlagtaivé navssåg-
ssåuput Marianne Permin-ime (ernu-
tarKiutå). åssilissarpagssuaKarpoK
igalåminerne Kernersagkane, Kalipa-
gailo nunanut tungassut sume tamå-
ne nivingåput; Kamutigdlit pingasut
inåvdluarKUSsinerme serKortårtartut
pigissavta ilagait.
Pearyp Charlotte tunisimavå inu-
ssamik marrarmik angisåmik nav-
guaussalersugkamik, nujalingmik i-
ssilingmigdlo, ajoKUteKångivigsordlo
paningma pigå.
Gert Elmquistip nulia sujugdleK
Kalåtdlit-nunåne toKuvoK. nuliarKiu-
tåta, Mariane, mardlungnik panigså-
rupå. agdlagkame eraartorneKarpoK
angajugdleK, Charlotte, inungortoK
14-4-1891, toKUSsoK 15-6-1968 (eraar-
dlerit normuat 7631). Gunild, inungor-
tOK 26-12-1893 (erKardlerit mormuat
7632) agdlauserissaK agdlangneKar-
mat ukiup Kemanik utomåussuse-
KarpoK. naggatåtigutdlo angerdlar-
nertik pivdlugo nangmineK nalunae-
rutå. angerdlarnerat atoruminåisima-
VOK.
»1896-ime uvanga nuliaralo Kitor-
navutdlo mikissut 2 Danmarkimukar-
tugssauvugut sulingivfeKåsagama. a-
ngerdlarnerput ilungersornartuvoK.
ukiut mardlugsuit matuma sujornati-
gut Grønlandske Handelip umiar-
ssuaK pujortulik sujugdleK Kalåtdlit-
nunånut umiartortitsinerme atulersi-
simavå kisiåne Kalåtdlit-nunåne u-
miarssualivit ilåne umiarpOK maling-
mit aserorneKardlune. taorsiutdlugo
norgemiut arfangniutåt nutåjungit-
sok pisiarineKarpoK, tåssungalo
ilauvdluta angerdlartugssauvugut.
pdrtuerérsimavugut angerdlarnig-
ssavtinutdlo piarérdluta, kisiåne uv-
dlut ingerdlåput, sapåtip akunere Kå-
ngiussorput umiarssuardlo tåkutisa-
nane. aitsåt Kåumatit 2 Kångiung-
mata umiarssuarmik tikitOKarpo — ti-
ngerdlautéinalik. arfangniut sujug-
dlermérdlune angalanermine inugta-
nilo tamarmik tåmarsimåput. tinger-
dlautåinalik ilauvfigissagssarput su-
jorna K’aortup emåne kingusimavoK,
Kauserugtoramilo umiarssuarme ma-
to atausTnardlunit matuneK ajornaru-
narpoK. såt tamarmik OKUgsungni-
put. oKorutit masagtorujugssuput
uvdlutdlo tamaisa taorsertariaKar-
dlutik. anorerssuit maligtuinåuput sa-
påtip akunerine 6-ine angalanivtine. i-
ngerdlaornerput tamåt nuliara sinig-
fingme nalåinarpoK OKorutikalo ator-
tariaKartardlu^it OKorutine panerser-
nialerångata. åma aKUgtup åipå nå-
parsimavdlune sinigfingminipoK, å-
malo unuaK tåuna Skagen nagdlerig-
putdlo umiarssup nålagå nåparsimav-
dlune umiarssåp Kåvane upisimavoK.
Frederikshavn ornlnartariaKarsima-
varput, månilo naggaserpara Kalåt-
dlit-nunånut tungassumik OKalugtua-
ra, tåssa åipåguane (16/10 1897) aut-
diarneravkoXråustme errorsissarfik.
årKigssuissoK: cand. oecon H. Gud-
mund Jensen.
Direktør, Aarhus Dampvaskeri A/S
(76331)
GLÆDELIG JUL
OG
GODT NYTÅR
GODTHÅB DAMPVASKERI
Tlf. 21597
33