Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 01.02.1984, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 01.02.1984, Blaðsíða 21
FTV åma KNR isumaKatigigput TV-kut peKatigigfit akueråt siåmartitsinermut akiussup ugdlinera, KNR-ilo nangminerssornerussunut KlnuteKarpoK Kaumatine sujugdlerne pingasune akitsut akilerKuvdlugo '-kut peKatigigfit akueråt siå- "'artitsinermut akiliutip januarip -janit ukioK måna 20 pct-imik ag- unera. ta måna pivoK sapåtip aku- Jjerane kingugdlerme utautsiméKa- JS'ngnerne. siåmartitsinermut aki- 'ut Kagfagsimångilan 1978-imiie uJUgdlermik angissuierneKarame, aimaingmatdlo akiktsuiniarnes i- ngassagtajårnertut issigineKångi- aK. kisiånile akitsutigssas angner- ukulungmat KNR nangmenerssor- nefussunut Ki'nuteKarpoK Kåumatit jajugdlit sujugdlit pingasut akitsu- •gssaK akilerKuvdlugo. S1åmartitsinermut akiliut Kåu- ^atit pingasukutårdlugit akilerta- &auvoK, akitsutdlo Kaumatine pi- agasune 140.000 åma kr akornånt- tugssauvoK. akuerssårtut ~~ Kinutexaut nagsiuneKarpoK aangminerssorneruvdlutik OKar- ugssanut sapåtip akunerane ki- nSUgdlerme, sulilo tusarfigingila- Vut radiup pissortå Peter Fr. Rosing °KarpoK. tusagkatdle nåpertordlu- 8lt nangminerssorneruvdlutik o- Kartugssat akuerssårpalugput. tai- matut KinuteKartOKarsimavoK TV- kut peKatigigfit ingmikut aningau- ssartutit akilisavdlugit ajornaku- sortorsiorsinaussarmata ukiup Kåumataine sujugdlerne. upernå- kume generalforsamlingeKarto- KartarpoK, tamatumanilo aulaja- ngerneKartardlutik akiliutinut tu- ngassut. kisiånile KNR nalunaerasuartau- serissoKarfingmit neriorssorneKar- simavoK kingorna akitsuineKartå- sagpat tamåko sapingisamik piår- tumik kalerriuneKartåsassut. ra- diuvdlo pissortå nalunaerpoK nalu- naerasuartauserivingmiut nomåi- ssutiginiaråt matuma kingorna a- kitsuineKartalisassoK aprilip 1-iå- nit aitsåt. sordlo naluneKångitsoK akitsui- nigssat kalerriuneKarput sujorna oktoberimile. tamatumale nalåne suliumajungnaerneKarpoK, tamå- nalo ilåtigut pissutausimasinauvoK akitsuiniarnerit OKaluserineKarsi- mångineranut, piumassarineKara- luarpormeFTV, nalunaerasuartau- serissoKarfik kisalo KNR atautsi- méKatigérérångata aitsåt akitsuine- KartåsassoK. atautsimltOKarsimå- Enighed mellem FTV og KNR TV-foreningerne har accepteret forhøjelsen af kaedelejen, og KNR har søgt hjemmestyret °m dækning af forhøjelsen for de første tre måneder. ^-foreningerne har accepteret ophøjelsen af radiokæden på 20 fra 1. januar i år. Det skete ef- en række møder mellem FTV, O og KNRs ledelse i sidste uge. aksterne har ikke været forhøjet s,den den første fastsættelse i 1978, og man fandt derfor forhøjelsen ik- e helt urimelig. Men da det drejer jag om en ret drastisk forhøjelse, ar KNR rettet en henvendelse til Jenunestyret om dækning af for- ojelsen for de første tre måneder. Kædelejen betalses kvartalsvis, forhøjelsen pr. kvartal er på mel- ern 140.000 og 150.000 kr. Positivt stemt ~~~ Andragendet blev sendt til hjem- postyret i sidste uge, og vi har end- an ikke hørt fra dem, siger radiofo- >chef Peter Fr. Rosing. Men efter vad man erfarer, skulle hjemme- * Vret være positivt stemt herfor, "lan har søgt hjemmestyret om Penge, fordi TV-foreningerne kan ave besvær med at klare ekstra fk°nomiske byrder, netop i årets ørste måneder. Generalforsamlin- ger, hvor kontingenter fastsættes, finder som regel sted i forårsmånederne. Men KNR har fra televæsenet få- et tilsagn om, at eventuelle takstfor- højelser i fremtiden bliver varslet i så god tid som overhovedet muligt. Og radiofonichefen oplyser, at tele- væsenet vil bestræbe sig på, at takstforhøjelser herefter får virk- ning fra 1. april. Som bekendt blev takstforhøjel- sen varslet allerede i oktober sidste år. Men der var arbejdskamp på det tidspunkt og det kan være en af grundende til, at er ikke har været forhandlinger om forhøjelserne mellem FTV, Televæsenet og KNR, som koncessionen kræver. Og det var årsagen til, at FTV i første om- gang vægrede sig ved at acceptere forhøjelsen . Men nu er der opnået enighed om, at forhøjelsen skal betales. Det gælder også Nuuk-TV, der ikke er medlem af FTV, men som er nødt til at følge aftalerne mellem FTV og KNR. Julut ngineralo pissutauvoK FTV-ip aut- dlarKåumut akitsuinigssamik a- kuerssiumasimångmeranut. manale isumaKatigingneKarpoK akitsuinigssaK akilerneKåsassoK. a- kiléKatåusaordlo Nuuk-TV, FTV- imut ilaussortåungikaluartoK kisiå- nile malingnaussugssaussoK FTV- ip KNR-ivdlo isumaKatigissutåi- nut. Julut Allakkat sukkanerusumik ingerlanneqarsinnaalersut EMS-kurérpost-imik taasanik ingerlatsisoqarsinnaalermat allakkat aqqutikkut siullikkut nassiunneqartarnissaat qularnarunnaarpoq Allakkanik nassitseriaaseq nutaaq EMS-kurérpostimik taancqartar- toq Kalaallit Nunaanni allakkeriso- qarfiup ullumikkumiit atulcrpaa. Taaguut EMS Expres Mail Servi- ce-p naalisarneraa, allakkerisaaser- lu nutaaq taanna atorlugu akiliute- qaqqitsiaannarluni allakkat piaar- nerpaamik ingerlasussanngortin- neqarsinnaalerput. EMS-kurérpostinik taaguuseriu- git nassiunneqarsinnaapput nas- siussat 20 kiilut tikillugit oqimaas- susillit. Kiilup affaa tikillugu oqi- maassuseqartut nunatsinni nas- siunnerat 450 kr-eqarpoq Danmar- kimillu nassiunnerat 820 kr-eqarlu- ni. Nassiussat oqimaannerit, tassa- lu 20 kiilunik oqimaassusillit nu- natsinni nassiunnerat 1035 kr-qar- poq Danmarkimullu nassiunnerat 1960 kr-eqarluni. Assammiit assammut Taamatut nassiusseriaaseq akisuu- juvoq, taamaaliornikkulli qular- naarneqartarpoq allakkat assam- miillusooq assammut ingerlatinne- qarnissaat, imaappoq allanit tama- nit siullerpaatillugit ingerlatinne- qartarnissaat. Nassiussat EMS-kurérpostinik taaguusikkat allakkerisarfimmut anngunneqarunik erngerluinnarlu tik timmisartoqarfiliaanneqassap- put timmisartumut siullermul ilaa- titassanngorlugit. Timmisartorlu tikinniariarpat aaneqassapput tigu- sisussamukaanneqassallutillu. Tamatumunnga peqatigitillugu allakkerivik tigusisussaq telexikkut ilisimatinneqassaaq, taamaalilluni- lu qularnaarneqassaaq nassiussat pinngitsooratik aaneqarnissaat. Taamaattumik nassiusseriaaseq taamaattoq inuinnarnit atorneqar- pallaassagunanngilaq, ilimanarne- rullunili kingoraartissat pingaaru teqartut EMS-kurérpostikkoortil- lugit nassiunneqartarnissaat. Kalaallit Nunaat Københavnilu Nunatsinni allakkerisarfiit tamar- mik aaqqissuussinermi nutaami pe- qataapput taamalu aamma Køben- havnimi allakkerisarfiit tamarmik. Imaappoq illoqarfiit pingaarner- saannit EMS-kurérpostinik nassit- sisoqarsinnaavoq allakkerisoqar- finniit ukunanngaanniit taakku- nunngalu 1000-imiit 2670-imut, 2690-imiit 2950-imut aammalu 3500-imiit 3520-imut. At sende en vare over Atlanten Er det svært at sende en pakke langt? F.eks. fra Danmark til Grøn- land. Det er da i alle tilfælde langt. Jeg vil gerne med nogle klip bely- se, hvorledes danske firmaer kan se på det at sende en vare langt. »Vi sender aldrig varer til Grønland«. »Vi vil helst ikke sende varer til Grønland«. »Vi har aldrig prøvet at sende varer til Grønland«. »Vi kan ikke finde ud af at sende varer til Grønland«. Eller som et firma skrev: »Vi har fået oplyst fra KGH i Ålborg, at en vare skal være senest 3 døgn før ski- bets afgang i Ålborg. Man har lige- ledes oplyst, at en vare ikke må hen- stå mere end 2 døgn i Ålborg grun- det pladsmangel. Vi ser os således ikke i stand til at levere«. Eksemplet fra Ålborg er snart gammelt, sikkert uaktuelt, men sta- digvæk sporer man hos danske fir- maer usikkerhed, mistillid og manglende kendskab til det at sende en vare flere tusinde km. Et friskt eksempel. Ordret cite- ret: »Koldingd. 22.7.83. Angående bestilte madrasser, som jeg lovede at sende hurtigt. Vi har fået oplyst, at der ikke afgår skib til Grønland før efter jul. Vi sender madrasserne med første skib med mindre vi hø- rer fra dem om, at der er andre og hurtigere mådér. C. Jensen, Jysk Sengetøjslager, Platinvej 2, Kol- ding«. Jeg lader brevet tale for sig selv. Brevet ligger hos advokat og kan ikke vedlægges her og nu. For god ordens skyld bør anfø- res, at de firmaer, der er misinfor- merede, ikke har gjort noget for at bevise, at KGH har været misinfor- mationskilden, men den udtalte mangel på kendskab til f.eks. al sende varer til Grønland kunne må- ske friste en og anden til at tro, at oplysningsvirksomhed i Danmark er tiltrængt. 1 modsat fald vil det fortsat være svært at sende en pak- ke hele den lange vej over Atlanten. Venlig hilsen K. Sommer ATU AG AGD LIUTIT NR. 5 1984 21

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.