Atuagagdliutit - 13.04.1999, Qupperneq 2
2 • TIRSDAG 13. APRIL 1999
ATU AG AG DLI UTIT
oqallinnermut
akuliuttoq
blander sig
i debatten
ATUAGAGDLIUTIT / GRØNLANDSPOSTEN
1861-imi tunngavilerneqartoq
Potitikkikkut partiiiersuunnermut
aningaasaqarnikkulluunniit atanngitsoq.
AG saqqummertarpoq marlunngomeq, sisamanngorneq.
ATUAGAGDLIUTIT / GRØNLANDSPOSTEN
Grundlagt 1861
Fri af partipolitiske og økonomiske interesser.
AG udkommer hver tirsdag og torsdag.
NAQITERISITSISOQ / UDGIVER
Suliffeqarfik imminut pigisoq:
Den selvejende institution
Atuagagdliutit/Gronlandsposten
Aqqusinersuaq 4
Postbox 39, 3900 Nuuk
TIf.: 32 10 83
Fax: 32 54 83 (Red.) / Fax: 32 31 47 (Ann.)
e-mail, redaktion: atuag@greennet.gl
e-mail, annoncer: ag.teknik@greennet.gl
Allaffiup ammasarfia/Kontortid:
Mandag-tredag: kl. 8-16
AAQQISSUISUUNEQ
ANSVARSHAVENDE REDAKTØR
Jens Brønden, lokal 38
ALLAFFISSORNEQ
ADMINISTRATION
Jan H. Nielsen, lokal 28
Inge Nielsen, lokal 20
ANNONCET
ANNONCER
Laila Bagge Hansen, lokal 25
AAQQISSUISOQARFIK
REDAKTION
Laila Ramlau-Hansen, lokal 23
Elna Egede, lokal 33
Kurt Kristensen, lokal 33
Pouline Møller, lokal 37
John Jakobsen, lokal 31
Lis Brandt, lokal 36
Aleqa Kleinschmidt, lokal 35
Utertox Nielsen, lokal 34
DANMARKS-REDAKTION
Christian Schultz-Lorentzen
Klosterstræde 23, 2. tv, 1157 Kbh. K
TIf. 33 91 38 78, fax 33 91 38 77
e-mail: ag.avis@teliamail.dk
SULIARINNITTUT / PRODUKTION
David Petersen, lokal 26
Niels Bjørn Ladefoged, lokal 26
Aviaq Kielmann Hansen, lokal 39
NAQITERNEQARFIA / TRYK
Nunatta Naqiterivia
Oqaluttuaq uteqqippoq, uteqqittuarpoq...
TAKORNARISSANIK ANGALLASSI-
SARNEQ »M/S Disko« atorlugu nakkar-
toorfiorujussuarpoq, aningaasatigut aju-
toomeq ima annertutigisoq, allaat soraar-
sitsisoqartariaqarluni, soraarsitsisoqareer-
simanngippat. Immaqami taama pisoqar-
simavoq. Ilaat eqqarsaatigalugit.
Akileraartartut aammaloorlutik akiitsu-
nik akiliisussanngorput: 25-35 millioner
koruuninik, imaluunniit akileraartartoq
ataaseq 1.000 koruunit tikillugit akiliute-
qassalluni. Kukkusumik pilersaarut aam-
maloorluni aningaasarpassuamik naleqar-
poq, politikerit atorfillillu naammaannar-
tumik kakkassusillit suliaminnik iluamik
ingerlatsisimannginnerat pissutigalugu.
Pilersaarutip qanoq ingerlanissaata siu-
littuutiginissaa »Greenland Cruise«-mut
pitsaanerpaasimavoq. Angalanemik tuni-
sisameq eqqarsaatigalugu takomarissanik
angallassisameq iluatsilluarsimavoq. Ilaa-
sorpassuaqartarsimavoq, taamatullu anga-
laneq nersomiartarsimavaat, nunarsuarmi
takomarissanik angallassinerit pitsaaner-
saattut.
Taamaakkaluartoq ingerlatsivik nakkar-
toorpoq.
»Disko« kivisimanngilaq, umiarsuaati-
leqatigiiffilli »Greenland Tourism« nak-
kartoorpoq. Suut tamaasa annaallugit. Ani-
ngaasaatit nungussimapput, taamalu 25-35
millioner koruunit akilemeqartussat inger-
latsiviup akilersinnaanngilai. Pisortaq Stig
Rømer Winther malillugu, »Disko« naliler-
neqamerminit 36 millioner komuniusunit
sisamararterutaannarmik akilersillugu tuni-
neqarsinnaavoq. Tassalu Greenland Tou-
rism akiliisinnaajunnaarluinnarpoq. Matu-
ersaat silataanit qipineqartariaqalerpoq.
TAAMATUT KANNGUNARTULIAMI
uuminamersaavoq mianersoqqussutit i-
maaginnavissimammata, taamani pisor-
taasoq Kim Folmann Jørgensen isumas-
sarsiamik saqqummiussimmat. Aningaa-
saliiumasunik pissarsisinnaannginneq
nammineq ersersitsisooreerpoq. Lands-
karsimit qulamaveeqqusiiumasoqanngip-
pat kinaluunniit peqataajumanngilaq. Ar-
lalinnullu paasiniaanerup kingoma, tama-
tumani Grønlandsbanken pisuutinneqarlu-
ni »mianersorpallaartutut«, landskarsi ani-
ngaasanik taarsigassarsisitsisariaqalerpoq.
Isumatusaarnerussagaluarpoq Grøn-
landsbanken aningaasaliisinnaasutullu a-
perineqarsimasut allat tusaaniarneqarsi-
masuuppata, qulamanngitsumik imminul-
lu akilersinnaasumik ingerlatsinissamik
kissaateqartut. Tamatumani aningaasaliis-
suteqartut Kalaallit Nunaannilu oqartussat
akerleriissuteqassanngikkaluarput. Kalaal-
lit Nunaanni atorfissaqartikkunnaarpavut
pilersaarutit ingerlanneqarsinnaanngitsut,
akileraartartut aningaasaataannit aallartin-
neqamermikkut nakkartoorumanatik aki-
leraartartut aningaasaataannit tapiiffigine-
qartuartariaqartut.
Kalaallit Nunaanni inuussutissarsiutinik
ingerlatsisut, aningaasaliissuteqartut aam-
ma namminersomerullutik oqartussat ine-
riartomermi maleruagassat assigiit malit-
tariaqarpaat. Inuussutissarsiutinik inger-
latsisut namminersortut allatut ajomartu-
mik malinnittariaqarput. Namminersome-
rullutik oqartussat tamanna takusinnaasa-
riaqarpaat.
MAANNAKKUT OQALLISIGINEQAR-
POQ inuussutissarsiutinik ineriartortitsi-
nermik ingerlatsiviup Sulisa A/S-ip Nanor-
talimmi puisip neqaanik tunisassiulernissa-
mut ingerlatsivimmut »Puisi A/S«-imut
aningaasatigut qulamaveeqqusiinissaa, a-
ningaasaliiffigineqarsimasullu marluk i-
ngerlanerat assigiilluinnarpoq. Maannak-
kut ajomartorsiutigineqarpoq »Puisi A/S«-
ip piviusunngortinnissaata aningaasaliiffi-
gineqamissaa. Aningaaseriviit aningaasa-
liisinnaasulluunniit allat maannakkut aala-
jangemermi tunngaviusut naapertorlugit
aningaasaliiumanngillat erseqqissumik qu-
lamaveeqqusiisoqartinnagu, qulamaveeq-
qusiinialerporlu »Sulisa A/S«. Qulama-
veeqqusiissutaassapput 18 millioner ko-
ruunit, Sulisap nammineq aningaasaataasa
40 procentii. Piffissap ilaani qulamaveeq-
qusiissutit akiliutigineqamissaat piumasa-
rineqalerpat ingerlatsivik pinngitsoorani
ajomartorsiulissaaq.
Sulisami siulittaasoq Jess G. Berthelsen
radiuaviisimi qulamaveeqqusiinemp pis-
susissamisoorneranik nassuiaaniaraluar-
poq, akissutaali uppemarpallaanngilaq.
Erseqqissaatigaa nammineq isumaqarlu-
ni qulamaveeqqusiineq pisamertut iliome-
msoq. - Qulamaveeqqutit akilemeqama-
vianngillat, taama oqarpoq. - Pilersaarutip
iluatsinnissaa upperaarput.
Pissutsit taama ajomanngitsigissagalua-
ramik. Taamaappat issiavimmut ingitsi-
taarluta eqqissilluta qularutigissanngikka-
luarparput suut tamaasa »ajunngitsumik
anigorsinnaallugit«. Misilittakkalli oqalu-
tuuppaatigut sorpassuamik pissutissaqar-
toq emumassuteqamissamut. Naamman-
ngilaq politikerit »isumaqarpata pilersaa-
rut pissanganartuusoq«, Jess G. Berthel-
sen-imillu upperineqartoq. Peqqissaartu-
mik naliliinerit allat saqqummiunneqarta-
riaqarput, aningaasaatit affaat (Sulisap a-
ningaasaatai) annaaginnagassatut atome-
qalinnginnerini. Pissutissaqartumillu isu-
malluartoqaraluarpat iluatsinnissaanullu
erseqqissumik uppemarsaasoqarluni, taa-
maattoq ingerlatsivik Sulisatut ittoq akuli-
uttariaqanngilluinnarpoq aningaasatigut
qulamaveeqqusiinissamut, ingerlatsivim-
mut annertuumik sunniuteqarsinnaasu-
mik, ajortumik ingerlasoqalissagaluarpat.
Sulisitsisut Peqatigiiffiata naalakker-
suisut siulittaasuat Jonathan Motzfeldt Su-
lisap siulersuisuinik tatinnissimasutut pi-
suutissimavaa, naalakkersuisullu siulittaa-
suata pisuutitsineq sakkortuumik ilu-
muunnginnerpaa. Nassuerutigaali Sulisa
aperisimallugu ingerlatsivik aningaasati-
gut qulamaveeqqusiisinnaanersoq.
Imaassinnaavoq Jonathan Motzfeldt Su-
lisamik siulittaasuanillu tatinninniarsi-
manngitsoq, kisiannili eqqunngilaq mia-
nersuaalliornerullunilu ingerlatsivimmut
saaffiginnikkaanni »pisussaaffiliinngitsu-
mik apeqquteqarluni«, siulittaasua illua'
tungerissagaanni akissaatit pillugit isuma-
qatigiinniamermi. Pissutsit immikkoor-
tinnissaat taamaaliornikkut pisinnaan-
ngilluinnarpoq, siunissamilu Juuntaap taa-
matut saaffiginnittamisarnissaq mianer-
suuttariaqarpaa. Taamatut oqaloqatigiin-
nissamut nammineq kissaatigisai kisimik
apeqqutaanngillat. Tamatumani Sulisap si-
ulittaasuata kissaatigisai aamma pineqar-
mata. Pissutsillu tassuma pisussaaffittut
allatorluinnaq isumaqarfigisinnaammagit.
Historien gentager sig igen og igen og igen...
KRYDSTOGT-EVENTYRET med »M/S
Disko« endte med et brag, en økonomisk
fiasko så fatal, at der burde mile hoveder,
hvis de ikke allerede var milet. Og det er
de vel. Nogle af dem i alt fald.
Og endnu engang skal skatteyderne
betale gælden: 25-35 millioner kroner
eller op mod 1.000 kroner pr. skatteyder.
Endnu engang har et forfejlet projekt
kostet en masse penge, fordi middelmådi-
ge politikere og embedsmænd ikke har
gjort deres arbejde godt nok.
For »Greenland Cruise«’ vedkommende
har muligheden for at fomdse projektets
forløb været de bedste. Markedsmæssigt
har krydstogt-projektet været en uforbe-
holden succes. Der har været masser af
passagerer, og de berømmer krydstogtet
som det bedste turistprojekt i verden.
Og alligevel går selskabet ned.
»Disko« er ikke sunket, men det er
rederiet »Greenland Tourism«. Med mand
og mus. Kapitalen er væk, og de 25-35
millioner kroner, der skal udredes, er sel-
skabet ikke god for. »Disko« kan ifølge
direktør Stig Rømer Winther sælges for en
fjerdedel af den bogførte værdi på 36 mil-
lioner kroner. Greenland Tourism er reelt
gået rabundus. Nøglen kan drejes om ude-
fra.
DET MEST FORBISTREDE ved denne
skandale er, at det ikke skortede på advar-
sler, da tidligere direktør Kim Folmann
Jørgensen lancerede idéen. Alene proble-
merne med finansieringen talte deres tyde-
lige sprog. Uden en stensikker garanti fra
landskassen ville ingen være med. Så efter
en række sonderinger, hvor Grønlandsban-
ken blev omtalt særdeles negativt for sin
»overforsigtighed«, endte det med lands-
kasselån.
Det havde været klogere at lytte til
Grønlandsbanken og de andre adspurgte
investorer, som naturligvis ser på sikker-
hed og bæredygtighed. Heri burde der ikke
være nogen konflikt mellem investorerne
og det offentlige Grønland. Grønland har
ikke brug for flere synkefærdige eventyr,
der udover at blive igangsat for skattekro-
ner, skal holdes kunstigt i live med skatte-
kroner for ikke at gå neden om og hjem.
Både det grønlandske erhvervsliv, inve-
storerne og hjemmestyret må følge samme
regler for udviklingen. Det private er-
hvervsliv er nødt til det. Hjemmestyret må
lære at indse det.
NETOP NU VERSERER en debat om de
økonomiske garantier, som erhvervsud-
viklingsselskabet Sulisa A/S vil yde til
sælprojektet i Nanortalik »Puisi A/S«, og
der er unægteligt lighedspunkter mellem
de to investeringsforløb. Det er vanskeligt
på nuværende tidspunkt at skaffe kapital
til »Puisi A/S«’ virkeliggørelse. Hverken
banker eller andre investorer kan på det
nuværende beslutningsgrundlag gå med i
finansieringen uden meget sikre garantier,
og dem vil »Sulisa A/S« nu stille. Sikker-
heden skal dække et beløb på 18 millioner
kroner, svarende til 40 procent af Sulisa’s
aktiekapital. Det vil uundgåeligt bringe
selskabet i vanskeligheder, hvis garantien
på et eller andet tidspunkt kræves indløst.
I Radioavisen har Sulisa-formanden Jess
G. Berthelsen forsøgt at forklare det rime-
lige i garantistilleren, men hans svar var
ikke overbevisende.
Han gjorde det helt klart, at han er af den
opfattelse, at garantien er en formalitet. -
Den kommer aldrig til udbetaling, sagde
han. - For vi tror på projektet.
Bare det var så let. Så kunne vi læne os
tilbage og slappe af og være sikre på, at
»den hellige grav er vel forvaret«. Men
erfaringerne fortæller os, at der er al mulig
grund til bekymring. Det er ikke nok, at
politikerne »finder projektet interessant«,
og at Jess G. Berthelsen tror på det. Der
skal helt anderledes kvalificerede vurde-
ringer til, før man kan satse halvdelen af
sin ejendom (aktierne i Sulisa). Og selv
med kvalificeret optimisme og overbevi-
sende dokumentation for succes skal et
selskab som Sulisa aldrig indlade sig på
økonomiske garantier, der kan få så alvor-
lige følger for selskabet, hvis det går alli-
gevel galt.
Grønlands Arbejdsgiverforening har kri-
tiseret landsstyreformand Jonathan Motz-
feldt for at have lagt pres på Sulisa’s besty-
relse, og landsstyreformanden afviser kri-
tikken på det kraftigste. Men han indrøm-
mer, at han har spurgt Sulisa, om selskabet
kan yde økonomisk garanti.
Det kan godt være Jonathan Motzfeldt
ikke har forsøgt at lægge pres på Sulisa og
dets formand, men det er forkert og ufor-
sigtigt at henvende sig med et »uforplig-
tende spørgsmål« til et selskab, hvis for-
mand man står overfor at skulle føre over-
enskomstforhandlinger med. Det kan sim-
pelthen ikke lade sig gøre at skille tingene
ad på den måde, og Jonathan må i fremti-
den afholde sig sådanne henvendelser. Det
er nemlig ikke alene et spørgsmål om hans
forventninger til en sådan samtale. Det
handler også om Sulisa-formandens. Og
han kan opfatte tingene anderledes for-
pligtende.