Det Nye Nord - 09.04.1919, Blaðsíða 18

Det Nye Nord - 09.04.1919, Blaðsíða 18
Side 18 DET NYE NORD 9. April 1919 Råttsavdelningen. Avdelningschef (ministerresident eller generalkon- sul). .Juridiska byrån: Chef (= avdelningschefen), en an- dre legationssekreterare eller vicekonsul. Byrån for arvs- och ersåttningsårenden: chef (forste legationssekreterare eller konsul), två byråsekreterare, en kanslisl. Personal- och administrativa avdelningen. Avdelningschef (ministerresident eller generalkon- sul). Personal- och råkenskapsbyrån: chef (== avdelnings- chefen), en andre legationssekreterare eller vicekonsul, kamreraren, en byråsekreterare, bitråden for siffer- granskning m. m. Byrån for utlåndska studieresor, passårenden m. v.: chef (forste legationssekreterare eller konsul), en byrå- sekreterare. Arkivet. Arkivchef (kansliråd), en forste arkivarie, två andre arkivarier, två kanslister. Chiffreringskanstiet: chef (forste arkivarie), bitråden. Biblioteket: bibliolekarien. En specielli sakkunnig i folkrått foreslås anstålld i U Ir ikesdeparlementet. Nya beståmmelser foreslås angående antagande och utbildning af attachéer i utrikesdepartementets tjånst baserade på den nya principen om likstållighet mellan den diplomatiska och konsulåra karriåren. Hvad den ytlre representationen betråffar inskrån- ker sig forslaget, i betraktande af svårigheterna att for nårvarande genomfora åfven i och for sig onskvårda foråndringar, till att foreslå uppråttandet af två lonade generalkonsulat i Calcutta och Batavia, samt af ett 16- nadt konsulat i San Francisco och af ett lonadt vicekon- sulat i Valparaiso. Vidare foreslås ett forslagsanslag af 150.000 Kr. att efter Kungl. Maj:t nårmare beprofvande anvåndas for uppråttande af tillfålliga diplomatiska och konsulåra befattningar i utlandet. Detta for att gifva regeringen mojlighet att utan tidsutdråkt uppråtta nya beskick- ningar eller konsulat å stållen dår svenska politiska eller kommersiella intressen påfordra det. Antalet handels- attachéer foreslås vidare okade till 8. Riksdagen kommer med all sannolikhet att bifalla forslaget. LEVNADSKOSTNADERNAS STEGRING I DE SKANDINAVISKA LÅNDERNA. I Svensk Handelstidning i Stockholm publiceras regelbundet beråknade hushållsutgifterna for en familj med en utgiftsstat år 1914 av 2000 kronor under for- ulsåttning av budgelens oforåndrade sammansåltning. Den senaste sammanstållningen visar foljande resultat: Sverige Norge Danmark 1914 1919 1914 1919 1914 1919 juli jan. juli jan. juli jan. Nårings- o. njutnings- medel 930 3,004 935 2,571 965 1,795 Beklådnadsartiklar . . 200 700 255 972 200 600 Brånsle och lyse . . . 90 343 105 418 95 255 Hyra , 385 462 355 412 290 325 Ovriga utgifter .... 395 782 350 875 450 725 Summa 2,000 5,291 2,000 5,248 2,000 3,700 Indextal. Sverige Norge Danmark 1914 1919 1914 1919 1914 1919 juli jan. juli jan. juli jan. Nårings- o. njutnings- medel 100 323 100 275 100 186 Beklådnadsartiklar . . 100 350 100 381 100 300 Brånsle och lyse . . . 100 381 100 398 100 268 Hyra 100 120 100 116 100 112 Ovriga utgifter .... 100 198 100 250 100 161 100 265 100 262 100 185 Till januari i år var sålunda stegringen från krigs- utbrottet for Sverige 165 0 0, for Norge 162 % och for det avundsvårda Danmark endast 45 n/0. Det under kriget hårdast avspårrade och dårfor också strångast ransonerade Sverige har under sissta halvåret med avseende å levnadskoslnadernas stegring passerat Norge, vilket efter krigets avslutande med sitt båltre låge och sin storre handelsflotta hunnit få en snabbare och rikligare tillforsel. I Sverige lår man dock leva båttre ån i Norge; hår finnas inga koltlosa dagar, och fastån smoret officiellt år forsvunnet, råder tack vare en fridkoslig licensgivning for stådernas invånare ingen brist paa denna vare, åtminstone icke for de båltre bemedlade samhållslagren. Danmark har stått sig ojåmforligt båst, visserligen icke så bra som Au- stralien, dår sjålva prisnivån icke lår hava stigit mer ån 30 °/„ sedan 1914. Som skydd mot sina matfriska nordiska grannar har som bekant också Danmark måst tillgripa drakoniska passbeståmmelser, vilka gjort Kopenhamn till det »utlandet« som det eljest aldrig af ålder varit for den resande svensken.

x

Det Nye Nord

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Det Nye Nord
https://timarit.is/publication/1307

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.