Det Nye Nord - 09.04.1919, Blaðsíða 22

Side 22
DET NYE NORD
9. April 1919
TOTALFORBUDET.
Af den islandske officielle Statistik ser man det ejendom-
melige Fænomen, at Indførsel af Alkoholdrikke er tiltaget
i stort Omlang siden Aaret 1912, da Altinget vedtog Loven
om Totallorbud. I Aaret 1913 indførtes der knap 6000 Lit.
stærke Vine, Brændevin, Whisky, Kognac etc. (reduc. til 8°),
i 1914 ca. 12000 Lit., i 1915 ca. 19000 Lit., i 1916 ca. 24,180 Lit.
og i 1917 30,492 Lit. — Indiørsel af lettere Vine som Sherry,
Portvin, Malaga etc. er ogsaa steget en Del i Tiden fra
1912—16, men dog ikke noget i Sammenligning med de
stærke Vine. — Man regner med, at største Delen af de
stærke Vine bruges til Medicin — denatureret Spiritus er
ikke iberegnet — hvad der maaske turde pege i Retning af
en mindre gunstig Helhedsvirkning af Totalforbudet paa
den almindelige Sundhed! — Eller ... ‘I
I 1917 fødtes der i Island 2420 levende Børn, deraf 1276
Drenge og 1144 Piger; 55 Børn var dødfødte.
*
Den første islandske Margarinefabrik er nylig bleven
oprettet i Reykjavik. Dens foreløbige Produktion er 500
Kilo om Dagen. Aktiekapitalen er 60,000 Kr.
*
Islands Folkemængde var i Slutningen af 1917 91,300.
Deraf havde Reykjavik 15,020, Akureyri 2,195, Isaijord 1914
og Hafnartjord 1869 Indbyggere.
FINLANDS STALLNING I DEN
NYA NORDEN
Ånnu for några år sedan fanns det ingen i Finland,
som på allvar kunde tånka sig all hans land inom en
nåra framtid skulle stå fritt och uberoende gentemot
Ryssland. Kanske dronide man om Finland såsom en
sjålvståndig, nordisk stat, men då antog man nog, att
några liundra år skulle fdrllyta innan dronnnen blev
verklighet — når en gång både vårlden och månni-
skorna voro andra ån nu. Emellertid bar undret skett.
Få det gamla Rysslands ruiner står Finland såsom den
kanske mognaste av de nya statsbildningar, som vuxit
upp på det våldiga området mellan Ishavet och Svarta
havet, mellan Stilla havet och Ostersjon. Man frågar
sig nu, vilken roil det nya Finland kommer alt spela
i vårlden.
Historia, traditioner, språk och kultur hånvisa Fin-
land till en nåra anslutning till Skandinavien. Finnarna
ha alltid kånt sig såsom våsterns utpost mot oster, sym-
patierna ha alltid gått våsterut och aldrig mol oster.
Delta betyder mycket, men icke allt. Ty som en »rand-
stat« mot Ryssland och med ett avslånd av endast 30
kilometer mellan finska grånsen och miljonstaden St.
Petersburg biir det for Finland alltid av storsta bety-
delse att intensivt folja med håndelserna och forhål-
landena i Osteuropa. Detta såvål for att elt nytt måk-
tigt Ryssland otvivelaktigt kommer att innebåra en fara
for Finland som for att de ekonomiska relationerna
en gång åter komma att bli mycket starka.
Vad forst faran angår har den existerat så långt hi-
storien går tillbaka. Finland har varit krigsskådeplats
under alla de århundraden det svenska våldet upprått-
holls, och hotet från oster blev ej mindre, når Finland
knots vid Ryssland år 1809, ehuru det nu loråndrade
karaktår. Sjålvståndigheten vann Finland forst efter
att med vapenmakt ha rensat landet från ryska bol-
schevikstyrkor, och fortfarande står Finland på krigs-
fot med den ryska bolschevikregerxngen.
Det år forklarligt, om man med delta perspektiv for
ogonen i Finland hyser oro i fråga om de framtida re-
lationerna med Ryssland. Når dårtdl kommer, att Ryss-
lands låge så starkt forsåmrats tack vare de många fri-
gjorda »grånsmarkerna«, når man sårskilt haller i min-
net, att de nya republikerna Estland och Lettland av-
skåra Rysslands direkta forbindelse med sydkusten av
Ostersjon, medan Finland år i besittning av nordkusten,
måste man hos ett framtida Storryssiand fdrutsåtta ett
starkt begår att nå ut till havet i våster. »Ostersjoproble-
met« ser ut att bli ett både invecklat och svårldst pro-
blem, och det sammanhånger nåra med det stora och
ånnu helt olosta Osteuropeiska problemet. Det galler
for Finland att vara på sin vakt i dessa frågor och att
håvda sin ståilning.
Men om allt går vål kommer Finland, når lugnet i
vårlden återvånder, att åga sin stora betydelse såsom
ekonomisk mellanlånk mellan Skandinavien och Ryss-
land. Den stora ryska marknaden lockar med stora
mojligheter, och det gåiler for Finland icke blott att
sjålvt arbeta in sina industriprodukter dår men också
att fdrmedla varubytet mellan Skandinavien och Ryss-
land. Redan nu foreligga stora planer på utvidning av
hamnarna, på aniåggning av nya jårnvågar o. s. v. Re-
derinåringen skall understodas, och sårskilt problemet
rorande vintertrafiken år foremål for noggranna under-
sokningar. Over huvud kan man såga, alt forelagsam-
heten år mycket stor. Krigsåren ha gjort kapitalet ror-
ligt, och landets frigdrelse från ryskt fortryck har våckt
många slumrande krafter. Man onskar ivrigt att få
prova sin styrka.
Kulturellt och andligt har Finland alltid tillhort och
kommer såkerligen alltid att tilihdra Norden. Den
gamla motsåttningen mellan finskt och ryskt, mellan
våsteuropeiskt och osterlåndskt, som betonats så starkt
genom de ryska forsoken att påtvinga Finland den
ryska andan, kommer nog icke att upplidra åven om
ett gott grannforhållande mellan Finland och Ryssland
en gång intråder. Ty allt det lockande som orientaliskt
liv och orientalisk konst innebår for fråmlingar, vilka
tillfålligt fått en inblick dåri, det fdrsvinner vid en stån-
dig och nåra kontakt med det osterlåndska livet. Det
vore en olycka for ett nordiskt folk alt erhålla en sla-
visk livsåskådning och en slavisk kultur.
Det for sjålvbevarelsen nodvåndiga molslåndet mot
allt ryskt medfor som en konsekvens ett begårligt upp-
tagande av allt skandinaviskt. Vilka kombinationer po-
litiken under dessa oroliga tider ån kunde tvinga Fin-
land till, så år kulturgemenskapen med Skandinavien