Nordens Aarbog - 01.06.1923, Síða 31

FRÁN NORDENS ARBETSFÁLT
sedan en timmes samvaro i en krets omkring ,den áldrige filosofen —
blir ej detta ett minne för livet?
Den enklaste redogörelse för Hindsgavlkursens ram och yttre
anordningar fár ej sakna nágra rader om utflyk'terna. — En vacker
lördagsmorgon antradde vi en fárd pá tvá dagar till Jylland, först med
bát över till Kolding och dárifrán med járnvág till Ribe. Sedan vi
hár pá det rikligaste förplágats av stadens borgare, togo vi en rund-
tur genom staden — sákerligen den stad i Norden, som bást bevarát
sin medeltida karaktár — besökte den berömda domkyrkan, frán vars
torn vi kunde skáda ut över marsklandet ánda bort mot Nordsjön,
bjödos pá en kulturhistoriskt intressant biografförestállning o. s. v.
Pá eftermiddagen átervánde vi till Yejens járnvagsstation, varifrán
vi hade en halvtimmes promenad till Askovs berömda folkhögskola,
dár vi pá det hjártligaste mottogos av skolans förestándare, Danmarks
nuvarande undervisningsminister, Jacob Appel, och hans fru. Hárifrán
medförde vi minnet av en storartad gástfrihet, av en praktfull »Have-
fest» med illumination och vacker sáng, lekar och dans, och hárifrán
bevara vi ett starkt intryck av den danska folkhögskolans stora bety-
delse och av den friska, fosterlándska anda, som vilar över den.
Máhánda var dock folkmötet i Skibelund Krat denna underbara
resas höjdpunkt. Vilken stark stámning erfor man ej och vilken varm
förstáelse fick man ej av att stá vid »Genforeningsstenen» och blicka
ut över slátten, dár den lilla Kongeán, fastán endast ett par hundra
meter avlágsen, knappast markerade den gráns, som i över ett halft
arhundrade skilt danskar. frán danskar! Hur blev det ej ett minne
för livet att i kretsen av mán och kvinnor frán báda sidor av denna
mi utplánade gráns áhöra minister Appels föredrag om sönderjydarnas
ledare i nationalitetskampen eller vad den mest kánde av dessa ledare,
förre ministern H. P. Hanssen hade att sága om Danmarks förhállande
Ph den tyska minoriteten, en av landets mest ömtáliga frágor! Vid
detta tillfálle tolkades ock den nordiska ungdomens gládje över áter-
föreningen av representanter för de norska och svenska deltagarna.
En synnerligen lyckad utflykt till Snoghojs fiskerihögskola och en
fárd till de geologiskt intressanta trakterna norr om Strib höra sákert
Wl kursdeltagarnas angenámaste minnen.
Jag tar mig friheten lána ett yttrande av Dr Gunnar Mascoll
Silverstolpe i en uppsats i Ord och Bild om den utstállning av danskt
maleri frán i8oo-talets förra hálft som i váras anordnades i Stockholm,
emedan yttrandet synes mig innehálla ett omdöme, tráffande áven
óverfört pá Hindsgavlkursen: — »den har kommit oss att anstálla
reflexioner över danskt och svenskt, den har i nágon mán lárt oss att
se klarare pá vár nationella egenart, men den har först och frámst
°Ppnat vára ögon för gemenskapen i lynne och sympatier de báda
folken emellan.»
F. J. Lundström.
29