Nordens Aarbog - 01.06.1923, Síða 56

FRÁN NORDENS ARBETSFÁLT
Mandagen den io juli.
Studieveckans sjunde dag var ágnad át skolorna. Samtliga före-
dragen höllos á teatern, det första
kl. io f. m. av rektor G. F. F&hrœus, Stockholm, över ámnet
»Den svenska skolreformen». Tal. rekapitulerade tillkomsten av den
stora skolkommissionen och redogjorde för grundtankarna i dess pá
enhetsskoleidén byggda principbetánkande.
Kl. ii f. m. hölls av borgmástaren dr. phil. E. C. Kaper,
Kobenhavn, föredrag om »Oplæring til nordisk Samfolelse i de nor-
diske Skoler». Tal. angav motiven för kravet pá och möjligheten
för en gemensam nordisk tendens inom de nordiska lándemas skol-
vásen. Det gáller att skapa en egen masspáverkningens och mass-
uppfostrans teknik, som genom sin finhet och skonsamhet tilláter den
enskilda intelligensen en fri váxt inom vad Goethe kallar »der Liebe
holde Schranken». Uppfostringstendensen: kárleken till det egna
landet och egna folket ville tal. skola omfatta áven de pá grund av
sláktskap förbundna grannlánderna, deras sprák och folk. Hár i
Norden áro vi rika pá kultur, men vi skulle bli án rikare om vi
upptoge vad gott som finnes hos grannarne. Tal. erinrade om hur
inom de nordiska skolorna den danska skolan ár kommen lángst pá
denna vág och hur norska och svenska dár láses i avsevárd omfattnhig.
Till slut námnde tal. det byte av lárare de nordiska lánderna emellan,
som lánge ágt rum, och den utváxling av elever, som Föreningen
Norden satt i gáng. Tal. slutade med att understryka betydelsen av
att hos barnen skapa ett verkligt begrepp Norden. Vi taga ej nágot
frán varandra, vi ge varandra.
Kl. 12 middagen hölls föredrag av professor D. Seip, Kristiania,
om »Sprákfrágan i Norge». Tal. gav först en historisk överblick över
sprákets utveckling i Norge, vilken i vásentligt följt den allmánna
norska historien. I och med grundlággandet av det norska univer-
sitetet i Kristiania 1811 började ett sjálvstándigt norskt skriftsprák att
utformas. H. Wergeland blev málsmannen för den norska sprák-
emancipationen genom att bygga skriftspráket pá talspráket. Sá följde
den lángvariga striden mellan rikssprák och landsmál. Landsmálet
har nu vunnit officiellt erkánnande, och det finnes nu i Norge tvá
skriftsprák och tvá skolsprák. Kommunerna fá sjálva bestámma vilket
undervisningssprák som skall anvándas. Báda spráken skola dock
láras. Framgángen för landsmálet ár lokalt begránsad men det ár
uteslutet att riksmálet kan uttránga landsmálet. Tal. anság att utveck-
lingen i Norge pekar pá ett gemensamt mál: ett enhetligt norskt
skrift- och talsprák, utbildat pá grundlag av stádernas och de kultu-
rella centras talsprák.
Kl. 3 e. m. höll redaktör Waldemar Biilow, Lund, föredrag
om »Sofieros park och tradgárdar». Efter en kort överblick över den
54