Nordens Aarbog - 01.06.1923, Page 113

DET NORDISKA VARUUTIÍYTET EFTER VÁRLDSKRIGET
Det framgár av siífrorna, att uppgángen för fartyg och for-
don varit betydligt större án för maskiner. Att stegringen fór
totalgruppen ej blivit större, beror pá den ökade betydelse inom
gruppen som kommit fartygen till del, vilkas i och för sig lága
procenttal trots en god ökning tryckt totalsiffran.
Det skulle kunna vara av stort intresse att áven undersöka
de övriga grupperna, vilka i sin helhet ej kunna uppvisa sá
vásentliga forándringar som de nu behandlade grupperna. Sáker-
ligen skulle man inom dem för speciella varuslag finna anmárk-
ningsvárda förskjutningar. Utrymmet tilláter ej detta och under-
sökningen har dárför begránsats till de fyra behandlade grup-
perna.
Till slut má framhállas, att man vid bedömandet av 1921
ars siffror ej fár glömma, att mánga av krigstidens svárigheter
dá ánnu betungade det internationella varuutbytet, ávensom att
1921 betecknar det svartaste av krisáren med exceptionellt starka
rubbningar för náringslivet. Det ár dárför ej att vánta, att de
förándringar som hár vidrörts komma att bli permanenta. Nár
den stángda dörren i öster och den till hálften slutna dörren i söder
ater öppnas, nár alla viktigare valutor áter ernátt stabilitet, och
nár den innevarande krisen övervunnits, kort sagt, nár det ekono-
miska livet áterintráder i ett tillstánd liknande det som hárskade
nármast före várldskriget, komma givetvis en del av dessa för-
ándringar áter att försvinna. I den mán de áro betingade av
en stadigvarande omlággning i de nordiska lándernas náringsliv,
kan man dock förvánta, att de helt eller till en del bli bestáende.
111