Nordens Aarbog - 01.06.1923, Qupperneq 140

V. M. J. VILJANEN
vánder sjálvt billigare. Sá har icke varit och ár ánnu ej fallet i
Finland. Icke blott i lantbrukskretsar utan ocksá pá mánga andra
háll anser man det dock vara en nationell uppgift att minska
livsmedelsimporten eller sávitt möjligt göra landet dárav oberoende.
Industriens ensidighet och lága utvecklingsgrad i Finland
framgár áter av importsiffran för industriella rávaror och halv-
fabrikat. Denna ár knappast 50 % av Sveriges och ánnu mindre
i förhállande till de andra lándernas import per invánare. För
övrigt synes av hela importens storlek, som ár blott 109 kronor
per invánare, huru lág lcvnadsstandarden ár i Finland i jámförelse
med Sverige, Norge och Danmark. Utan tvivel har utvecklingen
under de senaste áren gátt i annan riktning, ehuru detta icke tills-
vidare kan bevisas, dá sifferuppgifter saknas. Man har skál att
förmoda att áven Finlands produktionsförhállanden komma att gá i
samma riktning, som i de andra nordiska lánderna och práglas
av samma mángsidighet pá náringslivets omráden, det má sedan
gálla lantbruk, industri, handel eller trafik. Det sjálvstándigt
vordna Finlands mál ár att utveckla sig till en várdig medlem
i de nordiska lándernas ekonomiska krets; dá möjliggöres i vid-
strácktare mán áven ett samarbete pá det ekonomiska omrádet.
* *
*
Avsikten med ovanstáende mycket koncentrerade framstáll-
ning har varit att pávisa Finlands stállning i de nordiska lánder-
nas krets, sárskilt med avseende á dess produktion och ekono-
miska liv jámfört med dessa. För de kretsar i Finland, som icke
hava varit i tillfálle att skapa sig en egen förestállning om de
fyra nordiska lándernas ekonomiska samhörighet torde detta
tjána som orienteringsmaterial. För de skandinaviska lánderna
avser ovansagda att fásta uppmárksamheten vid den utveckling
pá det ekonomiska omrádet, som págár i det sjálvstándiga Fin-
land, i hopp om att ett vidstrácktare intresse kunde uppstá för
samfálld verksamhet. Brist pá kunskap ár över huvud taget ctt
av de största hinder för framátskridandet. Denna brist förefinnes
trots allt i ganska hög grad á ömse sidor. För att ástadkomma
bot för detta vore ett ordnat upplysningsarbete, som grundar sig
pá sakliga och objektiva meddelanden, sárdeles nödvándigt. I
detta avseende kommer föreningen Norden, som man avser att
138