Nordens Aarbog - 01.06.1923, Blaðsíða 174

IN MEMORIAM
statsrattslararen och höger-
politikern funnos vissa drag,
som kunde synas áven en po-
litiskt radikal betraktare sym-
patiska och kanhánda rent av
gemensamma. Med sitt djupa
och ákta patos för svensk
tradition och historia var dock
Rudolf Kjellén till hela sin
uppfattning och lággning mo-
dernare án de flesta, för sá
vitt en rátt mycket av natur-
vetenskap influerad uppfatt-
ning, tillámpad pá historia och
statskunskap, kan ságas vara
modern.
Det ár ingen tillfállighet,
att sá mánga utmárkta sven-
ska naturvetenskapsmán ut-
gátt ur gamla bonde- och
prástslákter.En förandligad na-
turkárlek ár ett ursprung-
ligt drag i svensk lands-
bygdskultur. Kjellén tillhörde
en gammal vástgötaslákt av antytt slag; född pá den av Vánerns
böljor ombrusade Torsön ágnade han sin första kunskapsiver át
naturstudiet, och man kan sága att hans kánsla för svensk na-
tur alltjámt var en drivfjáder i hans tankeliv, áven dá han av en
máktig drift fördes att ágna sitt intresse át folket, dess politiska och
statliga förhállanden. Máhánda, eller látom oss sága rent ut, sáker-
ligen överdrev Rudolf Kjellén naturfaktorernas -—• i frámsta rummet
tog han i betraktande geografien och geologien — betydelse för
staternas utveckling och öden, men sjálva den naturvetenskapliga grund-
synen bidrog att giva hans vetenskapliga framstállning yttre systematisk
fasthet och konsekvens, pá samma gáng som den avhöll honom frán
att förlora sig i abstraktioner, utan stándigt gav konkretion och verk-
lighetskaraktár át hans författarskap. Tvivelsutan máste hans »geopo-
litiska» konstruktioner tillskrivas átminstone ett ej obetydligt »heuristiskt»
várde. Honom sjálv syntes de innebára en ofelbar lösning pá de stat-
liga och maktpolitiska problemen inom de civiliserade folkens samfund.
Ett stort álskvárt och entusiastiskt barn, som han förblev i mángt och
mycket, hyste han en fullkomlig barnatro pá vad han intuitivt trodde
sig ha funnit, och han uppbjöd hela sin betydande formella systema-
tiseringstalang och understundom dártill en nástan skolastisk spetsfun-
dighet för att inordna sin vetenskaps inneháll under kategorier, som
hade sin grund i ett naturvetenskapligt betraktelsesátt. Staten behand-
lade han som ett naturföremál med betingelser »jenseits von Gut und
172