Nordens Aarbog - 01.06.1923, Side 219

SVERIGE AR 1922
haft en avsevárd export över Vita havet, ehuru ej sá stor som plane-
rats. Norge tycks ha vunnit ökat insteg i England pá Sveriges be-
kostnad, vilket val sammanhánger med de tvá valutornas olika stáll-
ning. I Frarikrike har Sverige átervunnit sin förstarangsstállning. Att
de spanska köpen ha ökats, synes bero pá tullstriden mellan Spanien
och Finland, som förut varit Spaniens leverantör. Genom trávaru-
exporten ha pengar kommit in i landet, men priserna ha icke varit
tillfredsstállande, nágot som áven gáller trámassa.
Exporten av trdmassa var under de 11 första mánaderna 1922
större án den normala före kriget. England stár fortfarande frámst
bland de köpande lánderna, ehuru med lágre procent án före kriget,
varemot Förenta staterna ökat sin import av svensk rnassa till mer án
det dubbla mot 1913. Priserna torde vál komma att stadga sig i
samma mán pappersmarknaden blir fastare. Totalexporten av papper
uppgick under januari—oktober till 221 000 ton emot 177 000 samma
tid ár 1913 och 140000 ár 1921. Ökningen frán 1913 ligger helt
och hállet pá tidningspapperet.
Förhállandena inom övriga industrier ha varit támligen varierande,
med det resultatet betráffande hela landet att en oerhörd arbetslöshei
var rádande under árets första mánader. Siffrorna áro till viss grad
osákra och ága sálunda blott approximativ riktighet: den 31 januari
1922 voro 158000 arbetslösa antecknade och den 31 mars 149300;
sedan intrádde en vándning till det báttre, sá att siffran redan den
30 april nedgick till 124 700 och för 31 maj utgjorde 84 500. Under
sommaren behövde jordbruket ökat antal armar, vilket bidrog att sánka
siffran i slutet av juli till 38 300 och i slutet av september till 35 100,
varefter kurvan áter stiger till 37 300 den 31 oktober och 55 491
i slutet av áret. Sásom redan anmárkts, var det omöjligt att lámna
offentligt understöd till alla arbetslösa; antalet kontant understödda
utgjorde i slutet av januari, april, juli, september och november resp.
61000 — 53 300 — 4800 — 2340 —- 3800. Vid statliga
nödhjálpsarbeten sysselsattes vid samma tillfállen 25 000 ■— 24 000 —
18600 — 20300 — 16500 samt vid kommunala nödhjálpsarbeten
resp. 12 700 — 8 xoo — 4 200 — 3 500 — 2 600. Den stora
arbetslösheten har icke förhindrat arbetskonflikter, utan sádana hava
under áret förefunnits inom flera industrier. Vid árets slut págingo
eller hotade konflikter vid skogsarbetena i Norrland samf inom trá-
masse-, ságverks-, pappers- och járnbruksindustrierna. Den förnámsta
anledningen till oron pá arbetsmarknaden var lönesánkningen, vars
nödvándighet nog insetts av arbetareledarna men icke av de stora
arbetaremassorna, vilka föredragit att inom vissa yrken vara utan kol-
lektivavtal hellre án att för nágon viss tid binda sig vid avsevárt sánkta
löner. Pá detta sátt finnes áven större möjlighet till lokala strejker,
vilka emellertid, om de bliva lángvariga, látt framkalla lockouter för
ástadkommande av ordning igen.
17