Nordens Aarbog - 01.06.1923, Qupperneq 220

ICARL HILDEBRAND
Det ekonomiska láget har skárpts genom jordbrukarnas svárigheter.
I en officiell redogörelse anmárkes, att árets svenska skörd i högre
grad lidit av váderlekens ognnst án skördarna i de flesta andra euro-
peiska lánder: vintern 1921—22 medförde svára skador pá vete- och
rágfálten, försommarens torka hindrade váxtligheten och juli och augusti
mánaders starka regnande försenade och försvárade bárgningsarbetet.
För flere váxtslag stannade skörden under medelmáttan och var dess-
utom mindre god. Dá samtidigt anspráken pá förstklassig vara ökats
orimligt efter kriget, har följden blivit en stor import av fullgott vete
med undanskjutande av den inhemska brödsáden. Exempelvis den
31 oktober var priset pá utlándskt vete i svensk hamn kr. 20,50 per
100 kg., vartill kom tull med 3.70 och lossningskostnader med kr.
0.20. Priset inom tullgránsen blev alltsá kr. 24.40. Men samtidigt
betalades svenskt vete i medeltal för nio noteringsorter fritt banvagn
med kr. 18.15. Áven om man fáster avseende vid den svenska varans
nágot sámre kvalitet, fár man som resultat, att den inhemska spann-
málen blivit oerhört underbetalad. Animaliska jordbruksprodukter stá
ju jámförelsevis högre i pris, men jordbrukets förnödenheter och ánnu
mera • dess arbetslöner stá förhállandevis ánnu högre. Hárigenom ha
jordbrukarna kommit i ett verkligt nödláge, vilket áven sá till vida
beaktats av regeringen, att den i början av november bemyndigade
jordbruksministern att tillkalla nágra sakkunniga för att söka utfinna
nágot sátt att báttre stadga spannmálsmarknaden: importreglering undan-
togs emellertid frán de hjálpmedel, som de skulle kunna föreslá. I
januari 1923 ha de uttalat sig för införande av s. k. utförselbevis för
vete och rág.
Tidningen Affársvárlden har pá náringslivet i allmánhet sökt till-
lámpa samma bedömningssystem som vid skördeberákningar och alltsá
med siffran. 3 betecknat náringar med nágot sá nár normal omsátt-
ning och med nágon vinst eller utgifternas táckning av inkomsterna,
med siffrorna 2 och 1 ett mer eller mindre sámre láge. Man fár dá
följande tabell, som naturligtvis blott kan ge en ungefárlig bild av
stállningen (i november):
trávaror.............................. 3
trámassa.............................. 3
papper................................ 3
járnmalmsexport....................... 3
járn- och stalindustri................ i
verkstáder........................i—2
tándstickor........................... 3
sjöfart.............................. 2
varvsindustri........................ I
textil-, kvarn-, bryggeri-, socker-
och annan industri för inhem-
ska markaden....................... 3
byggnadsverksamhet................2—3
jordbruk............................. 1
Den under krigsáren starkt framtrádande expansionslusten har ej
blott dámpats ned, utan förbytts i en energisk strávan att draga ihop
och förbilliga. Inom industrien ár det egentligen blott ett företag,
som mitt under depressionen fortsátter sin framryckning över várlden,
námligen Svenska tándsticks A/B, vars export under första halváret
1922 stannade vid 73 procent av motsvarande export 1913, men frán
21S