Atuagagdliutit - 24.03.1955, Blaðsíða 8

Manitsurmt Afrikap
ukiut 20—30 matuma sujornagut
nunap åssingane Afrika titartarneKa-
rångat KerKane sume tamåne takug-
ssaussarput angmalortut Kanortut
angnertorssuit, tåssagoK nunat ilisi-
maneKiingitdluinartut. sianigineivå-
ngilaK nuna taimåitOK orpigpagssua-
KarnersoK, KåKaKarnersoK kugssua-
Karnersordlunit, taimåitumigdlo nuna
ilisimaneKångitsoK tainåna taineKar-
tarpoic tcrra incognita (nuna nalu-
ssaK). uvdlumikut Afrika silarssuar-
me nunatut avdlatutdle angatdlavigi-
nenarpoK ilisimaneKardlunilo ilisi-
massagssarsiortunit nunap tåussuma
torKugainit ulérsissunit pinarnane
åmale takornarianit. tamatumunga
pissutauvoK angatdlatit sukaneruler-
nerat, tingmissartut, bilit umiarssuit-
dlo sukasuliat. ilisimassagssarsiortut,
atuagkiortut avisiliortutdlo nunane
takornartane angalaortitdlutik taku-
ssatik agdlauserissarsimavait, ilalu-
mc tamåkuninga atuardlune pilerit-
sangnartåssusia sujornatigut silar-
ssuaK matussausimagaluaK OKalualåg-
ssarsiorfigerusugdlugo.
uvdlumikut tusarnartåungilaK åmå-
taoK danskit takornariat nunartik ici-
magkångamiko sivitsungitsoif Afri-
kap KerKanérérsartut, kalåtdlit nunå-
miumigdle Afrikalialerssårtumik ta-
samungnarsimassumigdlunit tutsiu-
tOKakulångilaK; sunauvfale Kanigtii-
kut kalåtdlit nunåningånérsumik ta-
samanitoKarsimavoK.
nakorsåkut Baastrup Thomsen-
ikut ukiut ardlagdlit Manitsumisima-
ssut nunaKarfik nuånaringåramiko
mérKamik iliniarnigssåt pingitsugu-
niko ManltsoK Kimangnaviarsimångi-
kaluardlugo, nauk imaKa erKumigi-
neKåsagaluaK aputåinarssuaK issigile-
rångamiko Afrikame kiagssuaic inuilo
Kernertut takordlortarsimavait.
nakorsåkut ManitsoK unganaraluar-
tlnardlugo Kimagkamiko aulajanger-
simåput Danmarkimut nuvigsusagu-
nik sulilertinatik sujugdlermik Afri-
kamukarKårumavdlutik. Manitsumi-
simassoK avdla, Kerititsiviup pissortå
Palle Bischoff, ilaliuteriardlugo bile
angingitsunguaK Kajangnaitdluartor-
dle (folkevogn) nutåK angatdlatiga-
lugo Afrikamut takornariarsimåput.
måna angerdlamut tikisimåput anga-
laneriningne nåpitarpagssuaKarsi-
mavdlutik.
nakorsaK Baastrup Thomsen Ko-
benhavnip avatåne nakorsiartitsiv-
dlune ulapåraluaKissoK nulia Marion
nakorsianik sujanertuerutimingmat
pivfigssaKarsimavoK angalanertik o-
Kalugpalåritsiåsavdlugo.
— suna pivdlugo kalåtdlit nunå-
nitdlusile Afrikamut kajungilerpise?
— tåssa Afrikame pissutsit påsinia-
rusugkavtigik ilisimagavtigo Afrikap
ilåne nunat åssiglngitsut inue kalåt-
dlisutdle sujumukarlussut, uvdlut nu-
taussut, atugartungornigssaK, inutig-
nakorsap Baastrup Thom-
senip nuliata Afrikamér-
Kåmers up ok al ok atigine-
Karnera.
ssarsiutit nutåt, iliniartitauneK ang-
nertunerussoK pissugssauvfitdlo nu-
tåt angujartordlugit. kalåtdlit nunane
pissutsit tasamane pissutsinut naler-
Kiutdlugit nikingåssutait åssigissu-
taitdlo påserusugsimavagut. åmalume
seKineK kiagdlo maKaissilivigkavti-
gik.
— sukoraupise?
— avKuterput pissariulårtukasiu-
vok. sujugdlermik Hamborgimukar-
Kårpugut, tåssane danskit-franskit
umiarssuautileKatigit umiarssuautå-
nut kussanartumul „Bretagne“mut
ikivugut Point Noiremut franskit Af-
rikap KerKane nunasiånut ingerdlav-
dluta umiarssuarnerput nuåninåvig-
sordlugo, asulo umiarssuarissarput
angatdlatikuminaKalunilo årKigssu-
nera pitsaoKalune. avicutåne alianaer-
såtsiavigsoKaugut Kasuersårdluardlu-
talo. Point Noireme bilerput nunamut
ikåuneKarpoK, ajoraluartumigdle si-
agdlerujugssuartarKåmerdlune avKu-
sernit atoruminaitdlisimavatdlåKing-
mata nunap tikitavta igdloKarfisa pi-
ngårnerssanut Brazzavillemut takor-
nariarniarnerigaluarput taimaitinar-
tariaKarparput. tauva kujavarterdluta
Caljindamukåinarpugut portugali-
miut nunasiånut angnertorujugssuar-
mik Kissungnik niorKuteKartartumut.
tåssångånit Belgisk Kongomukarpu-
gut igdloKarfit Boma Matadilo avKu-
tigalugit, åmale diamantisiorfik Tclii-
kapa takornariaratdlarujarput. tåuna
Kongop ilånit avdlaunerungårame
kalåtdlit nunåt ericåisagåine Ivigtu-
nut åssersunåinarpoK. inue inugsiar-
nersåKaut, igdloKarfigdlo avdlanut
nalerKiutdlugo pisoivarpaloKaoK pal-
mit orpigkatdlo sivkerugtortut akor-
nåne inigssitanik kussanartunik ten-
nisimik unangmissarfeKardlune. tå-
ssånga kangimordluinaK autdlarpu-
gut Kanga Costermanvillemik taissa-
KerKanut
gåt måna Bukarumik ateKalersoK or-
nigdlugo. måssa lcuissinavigdlune
siagdleraluartoK nuna avKutigissarput
alianaingårame oKalugtuarinerdlunit
ajornangajagpoK. uinassusivigssuaK
Albert-parken takuniarparput, tupi-
gusutigårputdlo umassut nujuipatdlå-
Kingmata tikivingneK ajornaratik, u-
vangale navguaitsut tupigusutigineru-
våka. erKumipoK itsaK umassorssuit
tamåko najugangnåmingnitut takuler-
dlugit, åmåtaoK KungasersujussaK
Okapi KaKutigoKissoK Belgisk Kongo-
me taimågdlåt umassussoK takugu-
jarput. autdlarKigkavta Stanleyville-
mukarpugut. igdloKarfik tåuna alia-
naeKaoK itsaK nunasiaKalerKarnermit
pissunik takussagssaKarfiuvdlune. tå-
ssångånit franskit Afrikap KerKane
nunasiånut ingerdlavut, Cameroun
franskit pigissåt kinguarsimaKissunik
inulik åvKusårdlugo avangnarparter-
dlutalo Nigeriamut Ivanomutdlo.
Katsiname nålagarssuaK pulårpar-
put kalåtdlisut ånoråvut atordlugit,
alutorineKavigdluta nuåninåvigsor-
dlugulo. avKutigissavtine ornitagssat
ungaseKaut taimåitumigdlo nuånåjat-
dlautigalugulo Kuiasutigisimavarput
uvdlut ilåne bile Norgep avangnar-
piånit NordkapimingånérsoK Kenya-
mut ingerdlaoK nåpikavtigo. sunauv-
fa norgemioK nulialo danskcK bili-
mik nangmingneK sanåmingnik ila-
Kiitatik Norgemitut tikerårsimavdlu-
git Kenyamut angerdlartut.
Afrikame takussavta kingugdlersa-
råt Marokkome franskit nunasiåt,
angalågkavtine alianåincrpårtaugu-
nartoic, tauvalo Tangerimingånit u-
miarssuarmik Gibraltarimukarpugut,
Spaniåkordluta, Frankrigikordluta,
Belgiåkut, Hollandikut angerdlamut-
dlo uterdluta autdlarnivtinit Kåuma-
tit pillgasungajait Kångiiitut. nalu-
ngitdluarpara taima nailisigkainik
avKutivtinik OKalugpalårnera Afrika-
mik ilisimassaKardluartut kisimik
malingnauvfigisinaugåt avdlanutdle
paitsornarsinauvdlune, kisiånile A-
luagagdliutinut agdlagaKarniardlunga
neriorssutiga erKortisavara.
-— tusalåratdlartigulc Afrikamitit-
dlutit Kanga kalåtdlit nunåt erKar-
sautigilerit.
— isumalioricutigileravko Afrika-
me nunap inuisa milliunerpagssuit
akornåne amerdlarujugssuångitsut
kisimik atuarsinauvdlutigdlo agdlag-
sinaussut. atale, Kavsiningme-tauva
kalåtdlit nunåt kingusigsutut taine-
Kartarpa. måssame nalungikaluarpara
kalåtdlit nunåne iluarsagagssarpag-
ssuaicartoK. taimåikaluartordle — ila
kalåtdlit nunåne ineriartornerup tut-
suviginartumik ingerdlassup tugdlu-
simårutigssaKarnåssusia, miserratig-
ssåungingmat kalåtdlit sujumuka-
ngåtsiarsimareKissut.
soruname åma AfrikamisaoK sule-
KatigingniarneK kéngisåruteKångitsu-
ngilaK, månilo erKartorneKartarpor-
taok naIigigsitsineKångineK, taimåi-
tordle kalåtdlit nunåne sut tamarmik
Afrikamlngarnit pitsauneroKaut —
agdlåme atausiungitsumik danskit
kalåtdlit nunåne nåmagsisimassait
tugdlussutigissarpåka, måssa Kavsi-
nik danskit tungånit suliniarnerup
angnikipatdlårnera isumavkut nåma-
gissångikaluardlugo. Afrikame nunat
pisoKissut erKarsautigigångavkit, ani-
ngaussarpagssuit nunamit naggoreKi-
ssumit nautitatigut åssigingitsutigut
Kissugtigutdlo pineKarsimassut tai-
matutdlo augtitagssat sagfiugagssat-
dlo akisorpagssuit, tauva uivssumi-
ssutigissarpara nunap nangmineK
inue tunugdliiineKarsimavatdlåKing-
mata. kalåtdlit nunåne sårugdlit u-
ngasigsorssungitsukut aitsåt sarKu-
mersimassut orssugiagdlo måna ang-
nertujungnaersoK oKautigissagåt er-
Kåisångikåine, kalåtdlit nunåt nang-
mineK nunatut pitsutut oKautigissa-
riaKaraluarpoK, taimåitordle inue su-
lissuneKarsimaKaut. åssersutitut ta-
måna taigavko pingårtumik Belgisk
Kongo erKarsautigåra.
— Afrikame takussatit avdlat piv-
dlugit kalåtdlit nunat erKaisimaviuk?
— ajoKersuiartortitaKarfil ardlag-
dlit pulårpavut, ilåtigut unuivfiusi-
naunére pivdlugit åmalo ajoKersuiar-
tortitaKarfingne inuit uvdluinarne su-
liagssat nalåutagkatdlo åssiglngitsut
pivdlugit onaloKatigisinaussavut suju-
mortaravtigik, sordlulunit avKutig-
ssarput aperKutigisagångavtigo il. il-
norgemiut ajoKersuiartortitat artor-
naKissumik pissarioKissumigdlo su-
liaKartut nalåutarpavut, ilungersua-
ssariaKartut atugardliortorujugssuv-
dlutik. tupingnångitsumik taimåitu-
nik takugångama kalåtdlit nunåt er-
Kaissåinarpara, inue akeKångitsumik
nakorsautitugaKartineKardlutigdlo
nakorsaKartitaussut, taimalo nåpar-
simavingne uningagångamik akili-
neK ajortut. Afrikame inugpagssuit
nakorsautigssaKarlugunik nåparsi-
inavingnilo påssunekartartugunik
iluarsissugssaugaluit toKussarput. ajo-
KersuiartortitaKarfit angisut kisimik
nåparsimaveKarput inuit amerdlåssu-
siat nautsorssfitigisagåine ikigluinar-
nik nåparsimassunut inigssalingnik.
nakorsautit akeKarput nakorsaKarfit-
dlo ingmingnut ungasigsorujugssu-
put. ajoicérsuiartortitaKarfit pulåg-
kavta ardlåne uviga nakorsatut suli-
ssariaKarsimavoK.
— nunap nangmineK inue pivdlu-
git KanoK pfisissairarpit?
— tupingnåinartumik alapernåi-
put, ilagkuminardlutik misingnartu-
inigdle avatangissimingnit sunerne-
Karsimavdlutik. Camerounime kingu-
arsimanerpåt sujumorpavut, åmale
nåmagigtaitdliuteKånginerpåt nuå-
nårnerpåtdlo, Belgisk Ivongomile su-
jumukarnerup sukanerpauvfigineru-
ssåne inuitdlo eKiteruvfiginerusima-
ssåne maskinat tungaisigut ineriar-
torfiunerussume inuit Kungujugssa-
KångineroKaut. tamatumuna påsisså-
ka kalåtdlit. nunånut åssersusinauv-
dluarpåka, asimiut crKasuteKångine-
ruvdlutik inungmata inunerme pi-
ssartut angnikitsuararpagssuit sule
nuånårutigisinauvdlugit, igdloKar-
fingmiutdle aningaussatigut maski-
natdlo tungaisigut ineriartornerup
pilersitainik anguniagaKartarmata
taimalo malingnainiarnermingne i-
nussausertik Kavsitigut avdlångortisi-
mavdlugo. oKartoKartåinarpoK kalåt-
dlit arnartait angutitamingnut naler-
Kiutdlutik kinguarsimaneroKissut.
taimåisinaugaluarpoK, Afrikamile ar-
nat Kernertut angusimassamikut a-
ngutitamingnit mingnerpåinik ukiut
100 kingugdliuput, tasamane arnat
angutinit inugsiauligineKarput uma-
ssutut agssartutitut erniortutitutdlo
åssersutariaKardlutik. tainåna taku-
lerdlugo nanertinångitsungilaK. av-
Kutivtine nunaKarférånguit ardlagdlit
avKusårsimavavut, tainatigutdlo sume
tamåne takussarparput angutit ardlåt
merssorfilerdlune merssortoK. tåssa
inutigssarsiutå, uvfa arnat avKusiner-
me korissarssuit Kånortariaussanik
50—70 kg OKimåissusilingnik imag-
dlit ilaKutarit inussutigssatik niar-
Kumingnut ilivdlugit nangmagdlugit
agssartorussårait. Belgisk Kongome
arnaK OKaloKatigissara OKarpoK kiv-
fame tupigissaråt arnat KaKortut
nangmingneK mérKainigdlo atissag-
ssatik merssortarmatigik, Kcrnertut-
dle arnartaisa nautitamingnilc Kissug-
ssamingnigdlunit igdluvigkamingnut
angerdlåussuineK orniginerungmå-
ssuk.
iliniartitsissup negeriussup lugdlfl-
simårdlune OKalugtupånga takujumi-
navigsumik igdluliorsimavdlune, nu-
liamile najorumångikå, igdluvngoK
tunuanltoK igdluvigaic marramik sa-
nåic narirnp icereinagut kigdluligaK
ungaginermit. kalåtdlit arnartait tåu-
Pointe Noireme Kernertormiut nakorsåkut hiliat Afrikamut pernåk isumagigftt.
De indfodte i Pointe Noire tager imod folkevognen som f0r første gang sætter sin hjul på
afrikansk jord.
8