Atuagagdliutit - 24.03.1955, Blaðsíða 25

mérKat igdlume pissugssauvfé
mérKap anersålcut inerikiartornigssånut siilissuneKarpatdlurnera iludngi-
Icik. tamatigut sulissuniåinarpatdlåriaKdngitdlat angcrdlarsimavfingmingne
suinik agtuissariaKdngivigsutut isumaKalerKiincigit. suliumdngilsungutigisi-
nauvåt kingornalo inunermingne kingunerdlugtisinauvdlugo. mércuc kinalunit
igdlumingne aulajangersimassunuk suliagssaKartitariaKarpoK. autdlarKdu-
mul sianigissariaKarpoK nangmineK inugtånut tungassunik suliaKartildu-
sangmat sordlo kamigpcine Kivdlersartardlugit, alissane borsterlarnerisigut
ipérsårniarnerisiguldlo ndkutigissagssaralugit avdlatutdlunil ingminut isu-
magititauvdliuie. Kissugsscinik ernussinikut ikiutitiniardle. imdipoK: dssi-
gingilsunik suliaKartiniardle pissariaKarnerale sivncrdlngo nukerssorfigssa-
ringisainik.
silamiut oicalugtuarissaune-
rånit aridt nalungisatit
(nånera)
ukiuf ardlagdlit Kångiuput. kaisare
Karl silarssuarme tamarme tusåraa-
narsiartuinarpoK. angutitaisa nuna-
tåK erKumÉKissoK Amerika ajugauv-
figåt, såkutuisalo franskit kungiat
Frans sorssugfigåt igdloKarfingmilo
Paviame ajugaorujugssuaramik klinge
Frans ilångutdlugo tåssanisaoK ti-
guarpåt.
klinge Frans sivisorssuarmik Spa-
niamc tiguagausimavoK, tåssanititdlu-
gulo kaisarip Karlip sapingisaminik
Kimagsarniartarpa. ilåtigutdle klinge
Frans avangusugtarpoK, kisalo nag-
gatågut kaisarimit Karlimit eriugsisi-
tauvoK, tåssalo aicagumut ilagissar-
pagssuaKardlune Frankrigimut aut-
dlåsaoK.
unuit tamangajaisa pissarnermisut
kaisare Karl inimine kisimipoK pi-
ssarnerpagssuane pingårtut ercarsau-
tigalugit. erKane perpalugtoKångilaK,
savanilo nerriviup Kane nanerussuit
mardluk kultinik naneruserfigtagdlit
ikumåput. tauva tåssångåinaK mato
magperpoK, Karlile tupångilaK palase
ångiarfigissartagkane ilimagigamiuk.
måtiitup iserlup natse pérniariarå
erninaK ilisara erKuiniartartussoK,
tupåtdlautigingilålo.
„unuk måna ilimagingajavigpagit.“
erKigsisimarpalugtumik oKarpoK. En-
ricovdlo puiaussårånguaK sarKiimer-
på.
„tåuna ilingnut tiiniutisagaluarpa-
ra, unuk måna diamante tigujumåsa-
galuarugko,“ OKarpoK.
Karlip puiaussaK nåkutilerpå niv-
dleranile.
„klinge Frans erKigsisitauvoK, er-
ninardle pissarssuångorKisaoK", Fln-
ukiut tamaisa Londonip fimassusiviane lima -
ssut kisineKartarput. isarukitsorssuit kisi-
neKarnertik sdrdlule inugtut påsigåt.
„folketælling".
Hvert år er der i Londons zoo optælling af
dyrene. Her er det kongepingvinerne, der
bliver „råbt op“ af dyrepasseren, og tilsyne-
ladende forstår de kloge dyr godt,
hvad der foregår.
rico OKarpoK, kaisarilo sikimatdlag-
poK.
„tåuna tåssauvoK Europame ivdlit
pissauningnut agssortuissutuaussoK".
Enrieo pilerpoK, kaisarilo sikimat-
dlarKigpoK.
„aKago autdlalernera pivdlugo nuå-
nånerme puiaussånguaK una imer-
tarfianut kuisavat. toKunartoK tåuna
kigaitsiinguamik siiniiikiartortarpoK.
Kåumatine Kavsine sujugdlerne sii-
niiinera malungnarsisaoK klinge
Frans nåparsimaleriartiisangmat. pi-
ssauneKarnera sujungnåisaoK fran-
skitdlo nunåt aseriisavdlune. sorssor-
Kileriaruvit ajugåusautit tauvalo si-
larssuarme nalagauncrtångiisautit“.
kaisare nikueriardlune igalåmu-
karpoK, itsuaramilo takuvå linuk ta-
måna uvdlorissat ersseritigsorssussut.
tamåna tåssauvoK lisserneKarneK a-
kioruminåinerpåK sujumorsimasså.
sivisumik nivdlisanane Keiiarpoic.
tauva sågpoK nipiminigdlo igginga-
ssuinik arritdlitdlardlune oKaluler-
dlune:
„Enrico-å, någga. pisinåungilanga.
klinge Frans tåssauvoK tiguagara ti-
kerårtoralo. kiikussuterpagssuaKara-
luarpoK kisiåne ikingutigåra. taimai-
Koraluaruma nalunaeitutap akiinera
atausinardlunit nuånårsinaujungnåi-
saunga“.
Enricop oKaloKatigeriiingniarung-
naerpå; oKåinarpordle: „sule atau-
siardlunga," sikerujugssuariardlunilo
KimagupoK.
ukiorpagssuit Kångiuput. kaisarip
Karlip utontåussutse malugilerpå
Kasulerdlunilo nauk ajugaoivåtåralua-
Kalune. kungivdle Fransip akerartor-
tuarpå, taimanikutdlo Lutlier tyskit
nunåne maligteKaKaoii. tamatuma na-
låne kaisarip Karlip tyskit nunåne
fyrstiussut liiterikussut såssiipai, aju-
gauvdlunilo. nagdliiilorsiorpalugtu-
mik Wittenbergimut iseriartorame
igdliissårssup oicalugfigtå Lutherip
ilivcKarfigisså iserfigå. nipaitdlune
sivisumik KCKarpoK itisunik erKarsau-
teKardlune; nålagarssuitdlo ilagissai
atarKingnigpaloKalutik alisimavdlu-
tik KeKarput.
tauva kaisarip takulerpå angutip
utorKaup Kernertunik atissagdlup
Kaugdloringnik umerKortorssup oku-
lugfiup Kinguaningånit Kanigdliarto-
råne. erninaK ilisarå ilagissanilo
usserpai tåuna kisiméKatiginiardlugo.
„Enricovit-una?“ aperivoic.
„åp, kaisare Karliå,“ Kernertunik
alissalik akivoK, „uvagut mardluv-
dluta utorKalivugut sulile diamante
augtut itoic KivdlertorssuvoK. silar-
ssuarme nålagkersuissiingorumagu-
vit, måna tåssauvoK pivfigssaK ki-
ngugdlerpåK".
„tåssa pingajugssånik naggatå-
migdlume diamantimik tuniniarpar-
nia“, kaisare anersårulugpoK.
„taimåipoiv. erninaK oKarfigisavav-
kit måna diamantip KanoK iliorKugå-
tit.“ Lutherip ilerfa tikuarpå, „ajo-
Kersuinerdlugtup uma saorne KaKiti-
kit ikuatdlagdlugitdlo. arssai tama-
nut tamaunga siåmakåtikit, tauva
malingnigtai akiusinaujungnåisåput,
sulilo silarssuarme nålagkersuissusi-
nauningnik takutisavatit".
kaisare sivisumik nipaitdlune Ke-
KarpOK; tauva kigaitsiinguamik oKa-
lulerpoK oKausigssaminik ujardlersu-
tut:
„någga, Enrico-å, taimailiorsinåu-
ngilanga. angut tåuna mana erKartii-
ssissugssame sånilerérpoK, uvangalo
toKorérsut sorssugfiginiångilåka,“
taima OKardlunilo kaisare tunugpoic
oKalugfingmitdlo anivdlune.
ukiut Kulit Kångiungmata avdlatut
sapilerdlune kaisarip Karlip atorfine
taimaitipå erKigsivdlunilo måtuvfing-
me St. Justime Spaniamitume inuler-
dlune. igsiassarpoK nalunaeiuitauter-
pagssuane misigssugaralugil. amer-
dlasorpagssuit katerssorsimavai misi-
ligtarpailo atautsikordluinaK inger-
dlasinausoralugit. iluagtitsingilardle.
„ila, sianéKaunga," kisa naggatågut
OKarpoK, „ilånime isumaliortarsima-
galuarpunga inuit tamaisa åssiging-
mik isumaliortilersinausoralugit.
någga, Gutip kisime uvdlut ingerdla-
nere nautsorssortarpai, Gfitip kisime
silarssuaK nålagkersorsinauvå, — su-
liagssaK tamåna inungnut angivatdlå-
Kaoii".
taimailissordlo mato magperpoK
angutdlo utorKarssuaiv iserpoK.
„sule atausiardlutit tikiuterKigpu-
lit, Enrico-å,“ kaisare uisåtdlagdlune
OKarpunga, „isumaKarpunga kingug-
dlermérdluta takoKatigigsimagaluar-
tugut.“
„någga“, Enrico akivoK, „toKutina-
nga aggereigpunga. agsorssuaic asa-
vavkit, kaisare Karliå. uvdloriautivit
angisorssuarnik sujuligtfiteKarfigisi-
mavåtit, tamånalo ilumut angeKaoK.
neriugsimagaluarpunga silarssup nå-
lagkersortåtut takiisasoralutit, tama-
tumångarnitdle angnerussoK måna
angusimavat.
silarssup ajugauvfigingilatit ivdlit-
dle ingminut ajugauvfigåtit Gutivdlo
pissauneranut tiiniuputit. taimåitu-
mik diamantimik augtut itumik tu-
nisavavkit. erKortumingme ivdlit pig-
ssaråt“.
kaisare sule OKariångitsoK diaman-
te nerrivingmut ilivå, anivdlunilo.
kaisarip diamante Kivdlertorssuaic
kisame pigilersimassane sivisumik
nåkiipå, tigoriardlugulo måtuvfiup
sujulerssortanukarpoK.
„diamante tåuna måtuvfiup OKalug-
figtånltup kikiagtugkap åssingata
niaKorutånut kapinartulingmut iline-
KåsaoK", taima OKarpoK navsuiaer-
Kingnanilo; taimatutdlo pivoK.
mérKat sujugdliarssuit
pinguautait
nakatuuneK:
upernaleriatdlarångat nuna masa-
lorarnarseriartoK sigssaK pinguarfigi-
nerulersarparput, ukiumime sigsse-
riuikavta. alutornartut ilagissarujåt
seKinersume tuapait Karsorulordlu-
tik, asulo piniartut tikerardlutik Kåi-
natik unulersinago Kåinivingmingnut
Kutdlassårdlugit amé panersiatårta-
lerångatigik — atautsimut pivdlutik
onalugpalårtut, Kåinatik panersiuika-
mikik atupilugtardlugit måna amé
niisigssordlugit angmassorsiorujujuti-
gissalerdlugit.
uvagut nukagpiarnat nakatautili-
nguåsaugut erKavtine niviarsiararta-
vut ulåpugtorujugssuit igdlussiortut
ilait aserortererragtut, ujancat aKi-
nersiordlugit imalunit Karmagssiaku-
juit aserorterait — ilait igassussårtut
KoKiångunåinavigdlutik.
nukagpiaraussugut tingmissat sulu-
korpagssuinik katerssueriardluta sa-
nilerigsitårdluta igsåssaraugut. ilar-
put atauseK sulukunik natdluissusaoK.
nåkariartornerine mitdlusavavut er-
Kugkavut „pissarissardlugit”. nu-
ngugpata kisisavavut. kiname-tauva
pissaKarnerusimava? påserérdlugulo
autdlarterKigtaraugut.
tåuna piungnaeruvtigo ungasigsu-
inut nakatsisaugut (ujarak nåpardlu-
go, tåssalo tåunauvoK nakatåunivik).
tauva nikuitdluta tugdleriårdluta a-"
ngajugdlernit miloriartalisavarput.
erKorneivarane nåssoruvta uterKisau-
ikingutiginerpaussane nivtartérai, papikfi-
juarKat pigingnigtimingnut asangningnatsia-
Kissut.
Tra-la-la...
Den lille pige viser sine allerbedste venner,
tre små kælne sangpapegøjer, der tilsynela-
dende har lige så stor sympati for deres
herskerinde, som hun for dem.
gut. ardlarput ericuissoK soraertug-
ssauvoic ardlarputdlo arKatigut taiv-
dlugo nakatsiartorKiisavdlugo. tai-
mailivdluta nungiikiartuårtarpugut
erKuissoK soraertardlune. mardluinå-
ngordlune toråjusårniapilungnarta-
KaoK ajorssartoK erKuingitsortoK ag-
sut „jo-j6“rtorneKartarmat nipéråu-
ngitsumik — Kiångitsusananilume.
taima mitdlortuardluta uvdlut ar-
dlilerdlugit inugssavta nue aunårtui-
nångortarput amé nungutdlardlutik,
ånernavigsukasingmik pussordlutik.
Johan Berthelsen.
mérKat inusugtipdtigut
amerikamio tusåmassarssuaic silar-
ssuarmioKatiminik någdliugtunik su-
lissiissingårsimassoK Herbert Hoover
ima oKarpoic:
■— utorKaliartortitdlunga mérKat
asanerujartuinarpåka. månalo 80-it
angusimaleravkit kingumut nerso-
ringnissuteKarfigilåka. méricat tåssåu-
put inussutsivtine ånilåjåinerpåt, pi-
ngortitsissuvme agssainit pingorter-
Kåmigaugamik. KanoK ilioriarnigssa-
mikut nautsorssoriagagssåungitsuga-
mik, isumagssarseriatårtaramik umi-
sarigajugtugamigdlo nuånårneic ki-
manerdlo silarssuarme pilersipait.
uvagut inersimassut ånilångatigiuar-
tariaKarparput Kanorme-tauva isu-
maKarfigigåtigut. ilungersornertussu-
siånut igdlersorniartutut ituartaria-
Karpugut, ilungersortuariaKardluta
isumavdluautait påsivdluarumavdlu-
gil. oKilimissutut anersåmivdluta i-
nartitarpavut, kumulortarpavutdlo ti-
paitsugdluta isumavdluardlutalo. i-
nutsarugtornigssamut misiligtagag-
ssanutdlo ornigutungmata usorissar-
pavut. tamåkua tamaisa tiingaviga-
lugit mérKat inunivtinik pingårne-
rulersitsissuput. tamåkununatigut ta-
matigut inusugtutut pissuseKarnig-
ssavtinut ikiorpåtigut.
sujuniutimernit
blækimik agdlautit nautslamik oKångitsu-
mik salingneKartarput, agdlautitdlo atornå-
lersut blaekiteruminarsarniaråine nautsiaK
atorianarpoK.
fyldepennit nutåmik blækilisagugko imer-
mik errortorKårtaruk.
blækstiftit (aKerdlbssat misugdlugit blæk-
ingortartut) toKunartoKarput. taimåitumik
merKanut pinguaritlneKåsangitdlat.
inussatit blækitersimagugkit citron i miner-
mik Kalipakuanigdlunit blækiternere pérsi-
nauvdtit.
26