Atuagagdliutit - 24.03.1955, Blaðsíða 14

Kupmguatdlagtitsissardlune
exalungniameK
Elektro-fiskeri
Nup eraåne Kangerdluarssungua-
rne Kupinguatdlagtitsissardlune ena-
lungniarnermit åssilissat. åssilissame
Kutdlcrmc piarérsalerput, lugdliane
magister Jørgen Nielsen Kupinguat-
dlagtitslssut (elektrode) atordlugo
kungme CKalugsiulersoK. elektrode
tauna 500 voltinik såkortiissuseKar-
poK. eKaluit sekuntine ardlaKångit-
sune ilisimangersitarpai, putatdlarå-
ngatalo Kalunik KaKeriardlugit net-
inul inanguneKartarput nalunaeKut-
sersugagssångordlugit (åssilissat pi-
ngajuat).
eKaluit ilait Nungme misigssuiv-
fingmut angerdlåuneKartarput tåsså-
nilo ugtortarneicardlutigdlo OKimai-
lutarneKartardlutik siutaussaerneKar-
tardlutigdlo. siutaussaisigut KanoK
utorKautiginerat agdliartorsimanerat-
dlo påsineKartarput, sordlume kapi-
sigdlit tavtait taimatut påsiniutau-
ssartut. åssilissat angnerssåne Jørgen
Nielsen Jens Kreutzinannilo misig-
ssuivfingme sulissut.
I A/G’s julenummer 1954 bragtes
en artikel om magister Jørgen Niel-
sens arbejde med laks og ørreder i
Grønland. Her er nogle billeder fra
elektro-fiskeriet i Kobbefjorden ved
Godthåb. Øverst er grejerne ved at
blive gjort klar, på det næste bille-
de er Jørgen Nielsen ved at gennem-
søge elven med elektroden, der ud-
vikler 500 volt. Fiskene bedøves i
få sekunder og flyder op til overfla-
den, hvor de tages med kctcheren
og puttes over i nettet til senere
mærkning (billede 3).
Nogle af ørrederne tages med
hjem til laboratoriet i Godthåb, hvor
de måles, vejes, ligesom inan tager
øresten ud. De fortæller om ørre-
dens alder og vækst på samme må-
de som skællene gør det på skællak-
sen. På det store billede ses Jørgen
Nielsen og Jens Kreutzmann i arbej-
de i laboratoriet.
KalipaissoK kalålex
Itivnera Nup kangerdlugssuata ld-
ngorpiangajånipoK. tåssane najuga-
KurpoK tugtuleKardlune misilinermc
pissortausson, titartaissoK Kalipai-
ssoK atuagkiortordlo Jens Rosing, ila-
Kutarit Rosingikut igdluata initai
Jens Rosingip Kalipagainik ulivkår-
put, titartagarpagssuanilo tornorta-
rai. atuagkiå (KavdlunåtoK) „Den
dragende flok" ungasingitsukut sar-
KumerpoK (låpit nunåne tugtunik
atuagkiå), suliainime tamane — tai-
matutaoK saunernik Kiperuissarnera-
ne marriortarneranilo umassut pi-
ngårtitaoKaut. tauva ama oKalugtua-
torKat...
- so, Jens Rosing oitarpoK, uma-
ssut pingårtitariuartusimåvåka, su-
milo nuname imånilo angalanivne u-
jagaralugitdlo nåpitarsimavåka.
Kalåtdlit-nunåne pingortiluK u-
massuilo pigalugit agdlisartuvutit
—■ taimåipoK. Ilulissanc inungor-
punga. tåvane iliniarivågkama soru-
nalime KimugscrneK ilagåt. ningmit
pingårtumik eskimut Kingmé Kimug-
tut nuånarissariuartusimavåka. må-
nilo maKaississåinarpåka nåkutigdli-
ssuinarnik KingmeKarama.
umassut åssilialiarissartagkatit
tamaisa sujumorsimavigit?
tamaisåungitsoK. ja-a — Kinå-
léi'Kamik oKalugtuaK erKursautigaiuk ?
umassut tamåko tamaisa takusima-
våka, kisiåne Skandinaviame. alaska-
miut oKalugtuanarput atékartumik
“KinåléraK**, tamatumanilo åssiliar-
talerniarsimassara tåssauvoK onalug-
tuap ingmikortua taineKartoK „orpig-
jtagssuit umassuisa KinåléraK orpit
amerånik umiarialiukåt**. tamånalo
ima pisimavoK: angut, KinåléraK,
eskimut nunåt kaujatdlagdlugo anga-
laorniardlune orpigpagssuarnut pula-
vok kugssuardlo ikårneK sapigkane
sujumordlugo. nunamut natdlardlune
siningniardlune inuit nipåinit itiler-
])ok. takulerpailo inugpagssuit orpit
amerånik umiarissiukåne. ikumatit-
sivdlutik nerissagssiorput il. il., Kinå-
lérnavdlo niviarsiånguaK ineKunavig-
sok ajfitigilerpå, sunauvfa teriangniå-
nguaK, nuliagssamisutdlo tiguvdlugo.
arnånguaK tauna teriangniångorid-
ngitsorpoK ilaile ånilårnermit pa-
ngatdlararput ilait Kardlutitorssuå-
ngordlutik avdlat Kugssungordlutik,
ilanusingordlutik, tcriangniångordlu-
tik, kiggiångordlutik, nanungordlutik,
Kitsuarssungordlutik, tåssame orpig-
pagssuit umassue tamaisa ilanger-
dlugit.
igkame akerpiavtine åssilialia-
ngåtsiarssuaK nivingavoK. sagdliuv-
dlune igsiavoK arnaK tamanångitsoK,
ungatåniputdlo nanoK, puisse, auveK,
KilalugaK KernertaK, arfeK, Kérdl’tut
umassutdlo avdlarpagssuit. tamarmik
Kimaguk i artort u tut Kalipagausima-
ssut. — tåunauva „Savssuma arnå“?
— so, tåssa „Savssuma arnå“. ta-
matumane tunuiniut tåussuminga o-
lcalugtuåt najorKutariniarsimavara.
oKalugtuarineKarpoiv niviarsiånguaK
pinersoK imap itinerssuanut pisima-
ssok "umassutdlo inuit inussutigissait
nålagauvfigilerdlugit. inuit ajortulio-
rångata nujai sanikujugpagssuaKaler-
sarput, nangminerdlo sanlarsinau-
ssarsimångilai. angakumit orningne-
KartariaKalersarpoK, sångitdlo nujai-
iiit nåkartut umassiingortarput pinia-
gagssat. Savssuma arnåta iniarmiui-
nåungitsut nunavdle uinassuisaoK tu-
niutarpai. åssilissame takusinauvat
teriangniaK pangatdlusersimassoK.
unalo puissinguaK nånup kigdlingua-
ne nalassoit tåssa angåkup Savssuma
arnånukarnerminc akigssarsia, tåssa
åtåvarånguaK niauuata agfa KiiKorloK.
tåussumalo angåkoii nåkupa._ angå-
kuvdlo tauva nalujungnaerpå inuit
nunånut uterunc umassoK pissarenta-
gagsse tåssarpiåusassoK tåuna puissi-
nguaK niaKuata agfå Kerncrtuvdlune
agfå KaKortussoK.
— tåss’tauva saunernik ldperugka-
vit ilait takuvavut. saunernik idpe-
ruineK nalungilarput Kalåtdlit-nunå-
ne KaKutigortulermat. Kiperugkavit
ilaisigut erssinguatsiarpoK nutångor-
sarniartarsimagitit tamånalo påsiv-
dluarsimagit. sananerigsuliarisimava-
tit modernemik sUliarisimavdlugit.
suna tamatumunåkut erssersiniarsi-
maviuk?
- ilerKoråra umassut ilusait sii-
ngue tamaisa åssilingikaluardlugit,
pingårtumik saunernik Kiperuisitdlu-
nga. sordlo imaKa aorfup tugåva tigu-
gåine KanoK sananigsså — sungorti-
nigsså misigisimanarsinauvoK, ling-
mialiarinigsså imalunit nanuliarinig-
sså avdlatutdlunime piumassaK ina-
ligdlugo suliarinigsså. tauva sanane-
KarsinauvoK manitdlune agtordlugo
nuånersungordlugo iluagti tsigåin i-
lo piviussorpaluvigsumik jiitsaussu-
mik sananeKarsinauvoK. tåssame sau-
nernik Kiperuiniartarnivne pilersi-
niagaråra nutångorsarnigsså. imai-
liortarpungalo: inuit åssigissaitdlo
kalåtdlit Kanga saunernik Kiperuiner-
mingne åssilissagait åssiliniartarpå-
ka. misilingniagara tåssa ikif/lul sa-
naniardlugit sapingisamik pitsaussu-
liaralugil. ilarpagssue kassilertarpå-
ka. titartagarpagssuitaoK amussar-
tume torKortaråka tunumiunit titar-
tarsimassåka, arnat, angutit, puissit
nånutdlo — kisalo kalåtdlit oKalug-
tuatoKåinit pissunit titartagkat.
— sok sarKumersitsisimångisåinar-
pit, sordlo Danmarkime?
— ja-å, tamatuminga OKarfiginia-
raluåsavagit. nalivline ilerauvoK ka-
låtdlit Kujagissatut iliorfigineKaruma-
ssardlutik. angut sungivigsugaluanig-
dlunit suliaKarsimassoK sarKumersit-
sigune nersualårneKatdlåraoK. taima
icujågingningneK atajuartitdlugo su-
liavutdlo pivdlugit crKortumik OKau-
tigineKartalersinata sarKumersitsi-
niångilanga.
onautigeréragko nangminérdlu-
tit, tauva oKartoivarsinåunguatsiar-
poK tamåna avdlatigutaoK misingnar-
toK. Kularutigssaugunångilardle ikiue-
rusungnermik taimaeKatainigdlo pi-
ssuteKartoK.
ja, ja, — ikiuiniarnerdle inga-
ssåuneKarsinauvortaoK. inuk inusug-
toK iluarissauvatdlårtoK oKimaitsu-
mik inunerup sujusingnerussukut ki-
ngusingnerussukutdlunit tuniutagå-
nik pineKåsagune akiussutigssaeru-
tarpoK.
— tåssa isumaKarputit avdlångor-
neK uvdlut ardlåne nagdliukumårtoK.
— so, taimåingitsorunångilaK. inu-
ildlo iluarineKarpatdlårnerup ajoKu-
lainik takungnigsinausimångitsut av-
tikorKoS Kulipagkanik nivingautiterivfiusimassoK — atdlerp&K s&niiup tunganitoK
kågssagssuk ivsugiutitikalagtunrtoK.
Et hjorne of stuen — nederst til vonstre et maleri, der skildrer sognet om Kogssagssuk.
14
15