Atuagagdliutit - 31.01.1957, Page 2

atuartartut
„Kalåtdlit“ sulissartutdlo kåtuvfiat
sujugdlermik Tønnes Olsen Kutsavi-
giniarpara A/G-me nr. 18-ime, septem-
ber 1956-ime, agdlagsimangmat Kal.-
nunåne sulissartut kåtuvfiat Køben-
havnimilo „peKatigit Kalåtdlit" sule-
Katigilerslnåusangatitdlugit.
uvavtinut ajornarpoK akigssautit
tungaviginardlugit suleKatigingnisav-
dluta, tåssane „peKatigit kalåtdlit"
sulissartunut peKatigigfiungingmat.
kisiåne Kalåtdlit-nunane peKatigigfit
kulturimut tungassumik suliniartut ta-
maisa suleKatigerusugkaluarpavut.
uvangalo nangmineK kalåtdlit akig-
ssautait pivdlugit agsorssuaK soKuti-
gingnigpunga. ukiut 20-t Kångiuput
Danmarkime uningnigssara Kinersi-
magavko. taimailiornivnut pissutau-
ssut ilagåt taimane kalåleK håndvær-
kere nåmaginångitsunik akigssaute-
Kartitaungmat. ukiune tamåkunane
20-ne Danmarkime sulinivne Kalåt-
dlit-nunåne kalåleKatika puiorsimå-
ngilåka. pisinauvfikut tamatigut aper-
Kutit kalåtdlinut tungassut, pingårtu-
migdlo akigssauteKarnerat, sangmi-
niartarsimavåka. isumaKarpunga mi-
sigissutsit taimane pigissåka uvdlume
kalåtdlit Kalåtdlit-nunånltut ilarpag-
ssuisa pigigåitaoK, sulinigssamut suli-
nermigdlo nuånårutigingningnigssa-
mut angisumik akornutaussumik.
kalåleKatika tagpavane Kalåtdlit-
nunånltut akigssautimlkut pitsångor-
saivfigissariaKarsoråka. isumaga ta-
ména ugpernarsivara 1956-ime ausså-
kut Kalåtdlit-nunane tikerårama. tai-
måitumik uvdlune måkunane aviser-
put „Kalåtdlit" sulivfeKarfigpagssuar-
ne danskitdlo avisine atuarneKartar-
toK avKutigalugo danskinut påsissu-
tigssanik agdlaKatarpunga.
Tønnes Olsenip „Kalåtdlit" suliniar-
nerussariaKarsorai. danskitdle-una a-
kornåne peKatigigfigtut umarivdluar-
tutut issigineKartugut ilåtigut OKat-
dlitsitsivdluta atautsimititsissarnivut
ilaussortavta kalåtdlit ornigardluarta-
gait akuvfigivdluartagaitdlo pissutiga-
lugit.
Tønnes Olsen isumaKarportaoK
„Kalåtdlit" kalåtdlinik Danmarkimi-
tunik åtaveKarnerussariaKartoK. pe-
Katigigfik taimåtaoit kigsarpoK. tamå-
na tungavigalugo peKatigigfivtine a-
viseKarpugut, peKatigigfiup ilaussor-
tainut atåssuteKarfigtut Kåumatit ta-
maisa sarKumertartumik. kinalunit
Kalåtdlit-nunånitaoK aperKutinik so-
Kutiginartunik tåssunga agdlagaKarsi-
nauvoK. peKatigigfiup atautsimititsi-
nigssai sujulerssuissutdlo najugait
avisime sarKumiuneKartuarput. tai-
mailivdlutik kikut tamarmik påsiu-
massatik pivdlugit sågfigingnigsinåu-
put, peKaJigigfiuvdlo sumivfianut såg-
figingnigsinauvdlutik sulissutigerKU-
ssaKarunik. taimailiortartut ikinge-
Kingmata OKautigisavara, kisiåne s6-
runame kalåtdlit nangmingneic pissa-
riaKartitamikut peKatigigfingmut såg-
figingnigtariaKarput.
„peKatigit Kalåtdlit" sujunertait tu-
sarniarneKarputaoK. matumuna nalu-
naerutigisavåka:
„peKatigigfiup sujunertarå kalåtdlit
Danmarkime najugaKartut najuga-
Karatdlartutdlo tamaisa katerssoru-
mavdlugit, peKatigigfigdlo pisinaussa-
ne sapingisamik atordluarniardlugo
suliniésaoK kalåtdlit anersåkut timi-
kutdlo atugarissait pitsångorsarne-
Kartiniardlugit pitsångorsarniardlugit-
dlo, kisalo aperKutit kalåtdlit månitut
iluamik inunigssånut tungassut peKa-
tigigfingme OKaloKatigissutigineKar-
tarslnausåput.
kisalo kalåtdlit maunga tikiuterdlåt
sumik ardlånik perKuteKardlutik Dan-
markime nålagkersugaunermik pi-
ssutsinigdlo avdlanik nalorssarsinau-
ssut peKatigigfiup ikiorniartariaKar-
pai.
peKatigigfingme sujulerssuissut pi-
ginauneKartitåuput nangmingnérdlu-
tik imalunit ilaussortat kajumigsåri-
nerisigut sulivfingnik kigsautiginar-
sinaussunik nåmagsineKarsinaussu-
nigdlo pilersitsissasavdlutik.
peKatigigfiup pisinaussane nåper-
tordlugo ukiunerane ilaussortat Kåu-
matikutårtumik katerssortitåsavai.
Carl Broberg, København
agdlagait...
„ ilaginåinarsinaunerparput?"
måna ukiunerane pujortuléncat mi-
kissut Kåinatdlo ajunårtut radiokut
avisitigutdlo tutsiutåinarput, inuit
inunerinik naleKartardlutik. ajunår-
nernut pissutaussut åssigingitsorpag-
ssussarput, silavdle avdlångornera
patsisaugångat ingminut apererKajå-
nartarpoK pingitsorneKarsinausimå-
ngikaluarnersoK.
Kalåtdlit-nunane umiarssuartigut
tingmissartutigutdlo angalaneK isu-
mangnaitdlisarniardlugo ukiut tamai-
sa Danmarkimit nunanitdlo avdlanit
aningaussat millionilikutåt atorneKar-
tarput. månarpiaK Kalåtdlit-nunåne
.silasiorfit radioKarfitdlo 30-t migssåi-
niput, sulissue untritigdlit ardlaKar-
dlutik.
Danmarkime Kalåtdlit-nunåt piv-
dlugo silasiorfingme sulissut taiguti-
gigsårtiteKissut erKaimångilåka.
kalåtdlit aulisartue mikissu-
nigdlo pujortuléraligtait sila
pivdlugo månarpiaK KanoK ilisi-
matineKartarpat?
uvdlup ingerdlanerane silap KanoK
inigsså pisoKalissoK Kavsigsunguariar-
tumik radiokut tusagagssiarineKar-
tarpoK. radio naluneKångilaK km-it
untritilimininguit taimågdlåt iluamik
tusåneKarsinaussarmat. tamatuma sa-
niatigut sinerissame radioKarfit ilait
nal. akunere pingasukutårdlugit silap
KanoK ineranik nalunaerutigingnig-
tarput. nalunaerutit pingårKavigsut,
inuvme kialunit inussane silame kivit-
dlugo anordlernersoK anordlinginer-
sordlunit malugisinaungmago. av-
dlauvoK nalunaerutit tamåko radio-
Karfingningånérsut méterit umiar-
ssuarnit ingmikut tusartautilingnit
aitsåt tusarneKarsinaussut atordlugit
autdlakåtineKartarmata.
KanoK iliortoKarginauva, Ka-
nordlo iliortariaKarpa?
sujugdlerpåmik silap KanoK månar-
piaK issusianik nalun aerutigingnig-
tarneK silap KanoK iliumårnerEinik
nalunaertarningortitariaKarpoK. niu-
vertoKarfingne atausiåkåne tamåna
ardlagdlit ajornarsorisavåt, måkule
silasiutip agpariartornere Kutdlariar-
tornerilunit tusardliutåsavdlugit ajor-
narnaviångilaK. tamåko amerdlanerti-
gut silap avdlångulernigsså pingår-
tumigdlo anorit nalunaertarpait. silåi-
narmut ugtutinik peKarfiungitsume
aulisartut peKatigigfisa akisungitsu-
mik pisiarisinauvait. sila pivdlugo tu-
sagaussartunut ilapigtutauvdlualisa-
galuarput.
pujortulérKanut ulorianartumik a-
nordliligssamårtoK malugigåine sa-
pingisamik piårtumik tamåna kaler-
riuniartariaKarpoK nåparumut portu-
sumut augpalugtumik erfalassussaler-
nikut. nunaKarfingne radiop nåparu-
ssuaicarérsune taima itunut erfalassu-
lerfigssamik nåparussuit Katsigsumi-
kajugtut pilerneKarsinauvdluarput.
Kamånga pissumik neriutigåra tai-
ma sarKumiussaKalårnikut soKuti-
gingnigtut tikuartutilårsimavdlugit
silap avdlångorartarnerisigut ajunår-
tarnernut alianartunut pissariaKångi-
kaluanutdlo ikilisautausinaussut sule
atautsimik ilagssaKarmata.
GABS.
„tb-p akiorniagauneranut peKa-
tauniarit“
atuaravko agsut Kujavunga peKa-
taunigssarput erKaisitsissutigineKå-
nguatuarmat, uvangame Kujåssutig-
ssaKarnerit ikiutariaKarneritdlo ilagi-
nguatsiaravkit paninguama tb-mit
aniguisitaunera pivdlugo.
tb akerKatut isivdlugo sorssugfigi-
niagagssarårput time perKigsoK naku-
ssordlo pigiumaguvtigo. taimåitumik
sukutdlunit angnikitsungugaluåkut
angnertunerussukutdlunit ikiuteKar-
tarniåsagaluarpugut. ajunginerusaga-
luaKaordlo igdloKarfingne tamane år-
Kigssussamik peKatigéKaleraluarune
tb nungusarniardlugo ukiumut aulaja-
ngersumik aningaussanik tunissute-
Kartartugssanik. måne taimåitoKatsi-
arpoK, sulile ikigpatdlårpugut amer-
dlanerussariaKardlutalo.
ajungikaluaKaoK tb-mærkinguanik
agdlagkanut nipititsissameK, angner-
tunerulårtumigdle tamåkua saniatigut
tunissuteKalårtarnigssaK anguneKarsi-
naugune sule KujanarnerorKajaralua-
K30K. —
kisiåne „tb-p akiorniagauneranut
peKatauniarip" titarnertåva kingug-
dleK A/G-p pingitsailivåtdlårneratut
issigåra agdlagsimangmat: „tb-p mær-
kinguanik nipititsivfigineKångitsut ag-
dlagåungitdlataperivungalo. sume
inatsime agdlagsimava agdlagkat tb-
mærkeKéngitsut agdlagåungitsut?
nalunångilarme A/G handelimit
landshøvdingeKarfingmitdlunit Nung-
mitumit tb-mærkeKångitsunik agdla-
garsisagaluarune inuinut utertinaviå-
ngikai agdlagåungitsunik taivdlugit.
Frederik Lennert
A/G nr. 19 Kup. 26 KerKane ingmi-
kutdlarigsunguångordlugo agdlagsi-
mavoK: „inuvdluarKussutigssatit ag-
dlagfigssianut kussanarsågkanut ag-
dlagdlugit nagsiutarniåkit". oKauseKa-
tigit naggateKångeriai'amik sordlo
imatut ilagssaKarsinaussut: inuvdluar-
Kussutigssatit agdlagfigssianut taimåi-
tunut agdlagtalerugkit taorsersuivat-
dlårungnåisaugut.
taorsersuivatdlårnermik nuénari-
ssaKångitsut ilåt Frederik Lennert
ArKaluartåK.
P. Waagsteinip Kingmisa ilait nivinga-
gaorérmata ...
A/G-me nr. 22-me dr. Waagsteinip
agdlagå uivssumissutigalugo atuarpa-
ra, avdlatutdlo navsuiarfigssaKartingi-
lara Kingmit upangningnerata kingor-
nagut kissarugdlersimårnine sule Kå-
ngiutingitsoK agdlagarisimåsagunarå,
OKimaeKatigigsitsiumagaluardlungalo
mana uvanga ilångutagssiaK una ag-
dlagpara uva’ nangmineK kissarug-
dlersimancra sule Kångiuteriartinago!
agdlagåta årKigssugaunera nåper-
tordlugo atuartut sungiussisimagaluar-
tutdlunit Ilulissane pissutsinik påsisi-
mangningitsut isumaKalersineKarsi-
nåuput dr. Waagsteinip Kingmé tunga-
vigssaKarKigsångitsumik toKorarne-
Karsimassut.
méraK suliarineKarmat nakorsaK
nangmineK suleKatauvoK, taimåitumik
påsingilara KanoK ilivdlune avisip
atuartuisa amerdlanerssait usserniar-
sinaugai aperalune OKartoKarsinau-
nersoK „kikut Kingmé mérKap niua-
nik kiseKatausimassut". pisimassoK dr.
Waagsteinip Kingmisa tamarmik toKO-
ragaunigssånik piumassaKartitsissoK
— dr. Waagsteinip sule uvdlumimut
nåmagsisimångiså, Kingmisame ilåi-
nait toKuneKarmata — tåssauvoK
mérKap upangneKarnera. méraK tåuna
inunine tamåt pigissagssaminik takuv-
sunautigssineKarpoK sivisumigdlo nå-
parsimavingmitariaKardlune.
dr. Waagsteinip kigsautigå mérKap
arnåtaoK pitdlarneKåsassoK akilisine-
Kardlune, aperKutautiparale dr. Waag-
stein KanoK iliusagaluarnersoK ukiut
ardlagdlit sujornatigut Kitornane nå-
kutigineKarane sigssamitdlune upang-
neKarmat. ilimanånginerdlune akilér-
KuneKarune P. Waagstein måna ag-
dlagarisimassaminit avdlaussumik tai-
mane agdlautigissaKåsagaluartoK?
uvanga nangmineK KitornaKarpu-
nga KingmeKardlungalo, Kingmikale
pingårtikaluaKalugit Kitornåka (av-
dlatdlo Kitornait) sagdliutipåka, King-
minigdlo tatigiungnågkavnik atausiar-
nanga tOKutsissarsimavunga. Kingme-
Kalerdlune akissugssåussuserujug-
ssuaK téssanipoK, taménalo sianigigåi-
ne Kavsinik avdlatut ajornartumik
nuånaringikaluardlugo isumangnait-
dlisauteKartariaKartarpoK.
KingmeKarneK pivdlugo maligtari-
ssagssat måna atorneKartut maleruar-
neKåinarunik ajortungivigput (takusi-
gik aussaK landsrådip atautsimissu-
tai). ajunårnermigdlo pissoKarsimag-
pat tamanut ajungilaK maligtarissag-
ssat piumassaringmåssuk KingmeKati-
git tamarmik toKuneKarnigssåt. dr.
Waagsteinip KanoK ilivdlune påsisi-
nauvå Kingmit sut „ilumut kiseKatau-
simassut"? méraK aunårdlune Kåsug-
tut. akornåne nalagpat isumaKarpit
ånåussiniartup Kingmit „ilumut kise-
Katausimassut" kisitdlugit autdlarti-
sagai?
isumaKavigpunga piniartut dr.
Waagsteinip erKartugai taima kussa-
nångitsigissumik iliorumanaviångit-
sut. soruname Kingmitik toKorartaria-
Kalerångamikik aliasutigissarpåt, uva-
ngale ilisimassåka nåpertordlugit u-
pangneKartumut ilagissainutdlo misi-
gingneKataussarputaoK.
H. Bertelsen, Ilulissat.
avangnånit
utorKarnut inigssiaK Kalåtdlit-nu-
nåne angnerssauvdluniloi nutauliau-
nerssaussoK ivséinaK K’aKortume atu-
lersineKarpoK. ningiorisavå Mariane
Lund. K’aKortoK Kangånit Kalåtdlit-
nunåne sujugdlersauvdlune utorKar-
nut angerdlarsimavfiuteKarsimavoK
1932-me savfiut nålagånit John' Høeg-
himit sananeKartumik. måna atulersi-
neicartup pisoKaK taorserpå.
Narssap encåne savautigdlit ajor-
nartorsiuleralugtuinarsimassut igpag-
ssigamlnaK tutsiupoK. uvdlune ki-
ngugdlerne savat 50-t migssigissait
ipivdlutik toKusimåput. Igalikume
Kagssiarssungmilo savat ernissartut
(moderfår) 20 %-é månamut toKorér-
simåput, ånilångatigineKarpordlo
marts nåtinago toKussut amerdlåssu-
sisa 50 % angusagåt, ikiuneKarasuå-
ngigpat. Narssame kommunalbesty-
relsep aperKut uvdlormut OKaluseri-
ssagssaminut ilångusimavå. ivigkat
ikiutigssat umiarssuartigut måna nag-
siuneiiarput. savautigdlit sivnissue
Narssame atautsimisimåputaoK.
K’asigiånguane inusugtut peKatigig-
fiat inugasårsioKalune ukiortårsiorsi-
mavoK. nagdliutorsiorneK tamalåKa-
KaoK nagdliutorsiornardluardlunilo.
kavfisuput, alikusersuineKarpoK ki-
tangneKardlunilo. sujuligtaissuata
Johs. Lundip peKatigigfiup sulinera
erKartorpå, nuånårutigalugo kalåtdlit
danskitdlo suleKatigingnerujartormata
påseKatigingnerujartordlutigdlo. ne-
riugpoK kalåtdlit peKatigigfine Kav-
dlunåt suleKataunerujartuinåsassut.
K’asigiånguane seKineK 22. januar tå-
kutitdlagtiarKigpoK, asulo silagik a-
torssaunerssuaK — Kangale taimåisi-
manerdlune.
Ausiangne „pisiniarfitoKaK" ikuatdlag-
simavoK. ikuatdlalemera sulissuisa
Kimagsimalåréråtdlo atautsimut tang-
neK Kulingiluat påsineKarsimavoK. er-
ninardluinaK KavteriniarneK autdlar-
tineKarpoK, ajornartorsiornaKalunile
anorssareKingmat tåssalo åma isseKa-
lune. tåssalo påsinarsingmat ingneK
imåinaK KamitagssåungitsoK siaruar-
torpatdlårnigsså kigdlilerniåinarneKa-
lerpoK. sisamat erKarileråt ingneK sia-
ruariartorungnaerpoK, pisiniarfitor-
Kavdlo initå imermit ajoKuserneKarsi-
maKigame KaKugungåtsiarssuarmut
atortugssaujungnaeratdlarsimavdlune.
niorKutigssat amerdlaKissut pisiniar-
fitorKamit ikuatdlangnigssaraluånit å-
nåuneKarput, sulile amerdlanerussut
ikuatdlagautdlutik. KilåK tamavingme
Kaliavdlo ilangåtsiarssua ingnerup
nungupai. KamingneKarérsordlo iluar-
sarniarnera Kåumatit pingasut migss.
sivisussuseKåsangatineicartoK erni-
naK autdlartineKarpoK, atulerKingnig-
ssåtalo tungånut sulissartunut neri-
ssarfik pisiniarfigtut atortugatdlåsaoK.
pisiniarfitoKaK ikuatdlagtoK Ausiang-
ne igdlut nutåunginerssaisa ilagåt.
ingnåtdlagissap avKutai ikuatdlang-
nermut patsisausimåput.
Upernavik måna Kimugsinit erKåmiu-
mingnit tikineKarsimavoK, Kanger-
ssuatsårninganit Kimugsit pingasut ti-
kiusimåput, siko manilaKaKingmat
uvdlut mardluk aggersimavdlutik.
jutdlip erKåne puissimavdluarsimå-
put, kingornale Kagssuterpagssuit a-
norerssup tåmartisimavai. — Augpi-
lagtumingånit åma Kimugsit pingasut
tikiusimåput. augpilagtormiut ataut-
simik nånusimåput, jutdlivdlo nalåne
Kilalugkat sikup aneriarneK ajulersi-
tarigalue anorerssuariarmat tåmarsi-
måput. Augpilagtume Tasiussamilo
puisseKartitdluardlugulo KaleraleKar-
titdluarpåt.
2