Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 21

MEKMTOTTim
méraugatdlarama ikautit erKaimassama ilait
nauligarneK.
taimane ikautivut piniarnermik su-
ngiusarnermut tunganerussuinanga-
jåuput. nauligarnertaoK ikautåinauna-
ne toråjusungornigssamut sungiusau-
tauvoK. imåingikaluarpoK nauligarå-
ngavta KaKugo atorfigssakartilerumå-
garput toråjussusek sungiusartarigput.
piåritsordlutale sungiusautigissarsima-
varput nauligarnerup nuånernera pi-
ssutiginardlugo nauligarniartardluta.
nauiigkatdlo tåssaugajugput nangmi-
neK sanårujunguavut sugaminernik
pigssakångikuvta kikiarujugssuit sug-
kiutinardlugit. pisinaunerussutdlo nor-
ssiupalårtarput norssaKardlune såkor-
tunarnerungmat. ilåtigutdle tikågusi-
nartarput, tåssa agdlunåmininguak
agdlunaussaminerdlunit tikermut pu-
torKussivigssamik putulerdlugo nau-
ligkamut kilerutinardlugo aulajanger-
dlugo. tauva nauligalerpugut.
nauligagarissarpavut agpapalånik
pissagkavut agpat salugtorujugssuit
nerissagssåungitsut mititdlunit tingi-
suit nerissagssåungitsut. ilånilo tulug-
kat KaKutigut pissarineKartartut neri-
ssagssatut issigineKarneK ajormata.
tåssa tamåkua ardlåt nauligalersar-
parput. kisiånime-åsit erKornigssåinå
isumagineKartångilaK, tåssame suju-
nertaKarportaoK.
una erKaimaniaratdlartigo: naulig-
kat tamarmik torérsinagit nauligagaK
orningneKarneK ajorpoK tåssa uloria-
galugo, aitsåtdle nauligkat tamarmik
torérångata nauligkavut ornigtarpa-
vut. tåssame nauligkat nauligåinaka-
sigaluardlutik sugakaramik ulorianar-
taxaut nukagpiarakasigaluardluta så-
kortorujugssussaravta.
någkiagarput erkortuåinångekårput,
åmame piniartorssugaluitdlunit ilåné-
riardlutik unioriartåinarpata sule su-
ngiusartunut uniornigssaK ajornångi-
neroKaoK. erKuikaseriaråinile ila_ una
angussuak! tåssa perrok; tångai åjav-
ko! — tåssa erkuinivut tamaisa pissa-
Kalersarpugut åtånik nalilerdlugit.
anguniagagssak sujugdlek tåssa kåi-
nap åmigsarnigsså. Kåinap amigssai
nåmagtitarpavut pingasoråruvta, kåi-
navme amigssai tåukungmata. tugdlia
tåssa tuviligssaK, kisalo årkatigssak.
taima erkuinivut tamaisa sumut atu-
sassut taigortuånguardlugit toråjuså-
linguararaugut, sordlo imåitumut:
akuilisagssak, åragssak, kamigssak,
atungagssak kisalo åmit arkanek-mar-
dluk anguniarssarissarpavut asugok
téuko angusinauguvtigik umiartårnia-
ravta. soruname toråjunerit kisimik
taima amerdlatigissunik erkuisinåu-
put. kisiåne amerpagssuarnik taima
pingnångikaluardluta taimåitok atar-
kinautitut angisutut misigissarparput
nalinginåungitsututdlo issigissardlugo.
tåssame agdlinigssavtinut pigssakar-
niarnermut neriunaut isumavdlutdlo!
taimane pinguartaratdlarama.
sunamiuna taimak nuånertigissar-
tok.
ukiangåtsiartok nuna kerivdluarsi-
mavdlune apingåtsiariarångat uvdla-
kut aninigssak sunauna taima kima-
nartartigissok. silagigssuak, tamåki-
månguak, agsarnånguak. ila sordlulu-
nimiuna taimane silagingniariardlune
silarkingnertunerssuak! åmale åipåti-
gut issingniartarnera miserratigssau-
nane, tåssame issilertarfingmigut. —
ukiåkutdle, ukiarigsårtorssutdlara-
ngat „Narssånguak" ikagfiginermit a-
putiligtut åssérutdlune natilersugar-
ssuartut ilitdlarångat ornigdlugo ikag-
kiarfigileråine arparujugssuångivfig-
ssåusananilo.
kisiåne tåssa ikagtarfivtinukarnek
ajorpugut nivdliåinardlutalo arpakå-
tåriardluta. någga, avdlanik pingårne-
ruvdluinarsorissavtinik nuånarivdlui-
nagkavtinigdlo ikautekartarpugut. tå-
ssalo åtaussårneK.
taimane atuarfik tutsiåinartagkamik
nåme kutdlekapalårpok, petroleutor-
tunigdlunit, ilame orssumik ikumatili-
nguamigdlunit nåmik. silarssup kau-
manek tuniusså tåssa kåumarkuter-
put. taimåitumik atuarfigssavta tungå-
nut, tåssa kåumarnigssåta tungånut
ikangnigssamut pivfigssakardluartar-
pugut.
ukiauvok. aperkåumik apisimagame
aput sångårame erninak tungmautilå-
ginak ikagfigisavdlugo nåmalermat
katerssupugumigok. nukagpiarkat ing-
mingnit mingnerussunik niviarsiarka-
nigdlunit avatsersutarput. avatagssai-
sa una kamaniakissok ånoråvata ava-
taussågut tigusavå tigumissanilo aut-
dlariausingue tamaisa malisavdlugo.
åtåjussugssat kinernekarput, tåssame
åtaussåusagamik. tåssame ukiauvok,
åtåt ukiap åtårssue tikerugtorsimå-
put, piniartutdlo avdlamik sangmi-
ssaeruput åtåt-uko kisisa! taimåitu-
mik mérartait åma åtårniarniarput.
tåssalo atåtatik kåmavigssitut kåuma-
languak mérartåisaok kåmavigssiput,
ivkututdle sanileriårnatik akugtokati-
gigsårdlutigdle angmalortorssualior-
dlutik, nigalingordlutik, ilungmut så-
gardlutik téssamsangmatame åtåt.
åtåt sekungingåsåput, mérarpaitdlo
nipatångueruput, tåssame kamaleki-
gamik. åtåt tamåssa pekikånerdlutik
„Narssånguame“ „kéinat" iluåne anga-
låusåput, ilait atausiåkåt, ilait ardla-
lingordlutik, „amisut". tamarmik se-
kungingassut, tåssame inuk kina ili-
saringiniåsavåt kinåussusersiortokå-
sångingmat. nåpåinarpat nalunarung-
nåisaok pugtalersok. ingerdlatitdlugo
ornigtångilarput arkaumangmat. ka-
massup kaningnerup piugagssarå, sa-
pingisamik nipaersårdlune. avatsissau-
tåt taimatutaok nipaersårtigalune ma-
lingnisaok. pugtassok aputerpalung-
mik tusarune aulagsåsaok, piortup tu-
sardlekå! — iniminut utinaratatdla!
ardlånime iluagtikumårpå! piugardle
tusardlernekångikune nauligtisaok.
avatsissautåta inugtame tiguminera
iperapatdlésavå, naulitardlo kingusi-
nårnane ånoråvata avataussågut tigu-
niåsavå, pilåtsiarunime tigungitsor-r
dlugo inortuisaok; tåssalo nauligtok
itigakaok. kingusinårnanile tigugpago
kajak nauligtorssuvok. naulitap ava-
tak nusugdlugo katangniaraluåsavå.
katångitsoruniugdle kungasiatigut eki-
savå, tåssa avatak isserpå. tauva ka-
jakatai aggiåsåput inerkatilerdlugulo.
tamarmingme anguvigarusugkaluakåt.
ardlåinåtale iluagtikuniuk anguviga-
rumårpå. tokugpat inimingnut inigssi-
titerkisåput kåmaserdlutigdlo. pissa-
kartok angerdlåinarane kamarkinali-
saok éipisinaugamilunit. åmame su-
mut tikikiartusava? tikikiartorfigssar-
put tåssa atuarfik, atualeruvtame atu-
arfiliåginåsaugut. kamanek taima pi-
sanganartigissok kia kimagkusung-
mago.
tåssame asulinak amerdlasinek ajor-
pugut; kisiåne åtaussåtdlardlune! ila-
me nuénerdluinarame ikautigalugo.
kisiåne ikigissoråine pikunåinerussar-
mat avdlamik kåumarsisekartarpugut.
kisiåne ikaut tåuna atorajungneru-
varput, naugdlo pissarssuavtinik inuv-
dlutekångikaluardluta taimåitok pi-
ssakarnerup pivdluarnartuata tikikå-
ngatigut sordlume ilumut pissakavit-
dlartugut. nalunakaorme. atåtavtame
pissakarnigssåt tåssuna sujuligtorsi-
nauvarput. imakalo ilane erkutarniar-
tok nautsorssornek ajoravtigo kar-
ssupinartarsimavarput. ilånime atå-
tavtinit ångoringnerussortaravta! so-
runauna ilåne angilugtoraluatdlårau-
gut. atuarfingmutdlo majuågångavta
kåmavik i kajaerutdlunilo åtåveruta-
raok — kaumålingiagdlutik!
S. Nielsen.
aperKutit (spørgsmål)
1. Bornholmip kujåmut isua kanok
ateitarpa?
Hvad hedder sydspidsen af Born-
holm?
2. sup-una umassup tuloriåta såmer-
dliup meterit 2—3 takissuserilersi-
naugai? kipissatutdlo issikokartar-
dlune?
Hvad er det for et dyr, hvis ven-
stre fortand er spiralformet og kan
blive 2—3 meter lang?
3. imiamik, imungmik, timiussiagssa-
mik, sioraussanik citronitdlo kali-
pakuinik suna iganekarsinauva?
Af øl, mælk, mel, melis og citron-
skal laver man hvad?
4. kavdlunåp tusåmassap Rasmus
Raskip suna ilisimatussutigå tuså-
massåussutigalugulo?
Hvilken metier havde den ver-
densberømte dansker Rasmus
Rask?
5. suna opiumiliarinekartarpa?
Hvad laver man opium af?
6. kavdlunåt okausiat 9-nik nakini-
lik kavsérsiutauvdlune sujornanit
kingornanitdlunit atuardlugo åssi-
gigsok sunauna?
Kender du et dansk ord på 9 bog-
staver, der er ens enten det læses
forfra eller bagfra (ordet er i fler-
talsform)?
7. Myggebugten sumipa?
Hvor ligger Myggebugten?
8. amikok (blæksprutten) kavsinik
talekarpa?
Hvor mange arme har en blæk-
sprutte?
9. kinauna nakorsak Defoemik ati-
lik?
Hvem var dr. Dafoe?
10. nuname sume Whiskyp sananigsså
navssårinekarpa?
I hvilket land opfandt man whi-
skyen?
■uasio ^upuajj
■pueiSua i uaut
‘pueftoiis I ssrø siA3ipjæAi[jæ]A[
SOABUIISJOnd
auiipuBiSua auBuid jiLuipuBi^oos '01
sgæisps
-pøj soujagunmaj-auuoia jba jøq
JBSJO>JBU
sijuiBgnut BsiBijBtuppjBj jmiauuoia '6
'01 ■isiis 8
jiunjpjpnx jnsBguTd-kauijjB '8
jsXipsø SpUB^UØJO BcJ
auBnunj bjabuou 'i
„jaguiugaH" '9
•jajsdBjpgnjj aupoum suanuiiBA
jiBdijBJ! jnsjiguBxaujaui
BSiBssgnjuaui danuijBA dnssnpu -g
aa^sjojgojds jba ubjj
kOAnCnj
-BUIISip JiTur>SJ!gUTglSSB ipuisjnBMo >
pøjqapø J(SJOfj
jbabjbiuii jnimagjou -g
uaiBAijaBfj
kBjjaujax HBgnjBHk g
(jBnu jmj) appoana i
■(xvas) mnssi^v
linoleumut kigartugkanik
unangminigssaK emai-
malårniarsiuk!
matumuna erkaisitsissutigisavarput „Mérartavtinut“ ukiortåminga-
nit atuartime akornåne unangmisitsilermat. aiugaussut pingasut ani-
ngaussarpålukasingnik akigssarsiagssakarput nr. 1-imit nr. 3-mut
migdliartuårtunik. åma pitsaunerpautinekångikaluit „Mérartavti-
nut“me åssiliartaliusinaussarumårpavut, åssiliartaliussardlo atauseK
5 kronerssuarmik akilernekartåsaoK. Kå, månangåk atortugssanik pi-
niariardluse kigartuinialerérniaritse. Kanok iliornigssamik ilitsersut
Atuagagdliutit 1956-ime normuisa kingugdlit ilåne, nr. 25-me, atuar-
sinauvarse.
uvane åssiliartaliupara Nungme atuartut ilåta linoleum kigartor-
simasså. atia påsingikatdlaravtigo normume tugdlerme ilånguku-
mårparput.
22