Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 13

Peniscolame avnusineK inugssailcKilcrsiniassoK
Stille gade i Peniscola
ssarsiuteKardlutik. nunalerissortaisa
majsit, vinigssat, tomatit naussutdlo
avdlat nangmingneK nerissagssåinatik
nautitarpait narssautinguatik nuna-
vingmltut pisuinaK iceKertaussap nu-
navingmut atanera amitsoK avKusår-
dlugo ornigtariaKartarpait. ataningua
tåunarpiaK aulisartut åma iluaKutigi-
ssarpåt, tåssame umiatsialivigissara-
miko. ukiut ingerdlaneråne nunaving-
mut atanera atitoralugtuinarpoK Mid-
dclhavip malisa siorKat Kårussortuar-
matigik, uvdlumikutdlo nunamineK
tåuna amitsoK igdlugtut sioraussunik
kussanaKalune sigssaKarpoK, tikerå-
nutdlo uvfarianut ugsagsårissuvdlune.
KularutigssåungilaK sivitsoriångitsoK
igdloicarfik ukiune akugdlernisutdle i-
nuvfigissaussoK siningminit nalivtinut
ulapivfioKissumut itisassoK. uvdlumi-
kutdle igdloKarfingme tåssane inune-
rup ukiut 15 hundredigssåne inuneK
sule åssigigatdlarpå.
arnat kamitdlångarmik mianerssor-
palugtumik pisuseKardlutik koreru-
jugssuit nangmingneK nuiorarsimassa-
tik naussunik nerissagssamingnik i-
magdlit niarKumik Kåvanititdlugit
ingerdlassarput. Kamutaussat mar-
dlungnik agssakåssugdlit siutitunigdlo
uniartigdlit mérKanit inersimassunit-
dlo narssautinukartunit malingneKar-
dlutik pissorpaloKalutik igdloKarfing-
mit uvdlånguaK anissai-put unukutdlo
KasusimaKalutik uterKigtardlutik. ti-
ngerdlautaussap seKinermut avssiaKU-
taussup atånltarput Kumuatat mar-
raussut imermik imagdlit, Kanordlu-
nitdlo sila aussame kiagterugtoralua-
rångat imap tungånit anordlilårnera-
ta imeK nigdlatårtisimajuartarpå.
mérKat seKinermit palersimaKalutig-
dlo ipertoKissut savaussanik avKusi-
nertigut pujoralaKissutigut Kingminit
saloKalutigdlo Kilugtuinarnit ikiorne-
Kardlutik ungorissarput.
aulisartut uvdlånguaK sule seKineK
nuingilårtoK igpagssaK uvalikungmat
Kagssusiussatik takusardlugit ava-
lakåssarput pujortulérKat amerdla-
nerssait 20—25 fodiuput aulisartar-
putdlo peKatigikutårdlutik. pu-
jortuléraK inungnit KavsiuneKarajug-
poK aningaussanitdlo taorsigagssar-
siaAit pisiaussardlune. pujortulénca-
mingnik aulisartut pårssivdluartungi-
vigsuput. taima pujortulérKap ilauv-
figissama nåparutå navfakuvoK Kissu-
minernik mardlungnik KeråtarKuse-
riardlugo uigunipalågauvdlune, usi-
lersorfia uvserissauvoK evKiluisågåu-
ngivigdlune, avalagsimanerputdlo ta-
måt kivfat ilåt pujortulérKamik imaer-
saiuartariaKardlune, taimailiortOKå-
ngigpéme angatdlatikasigput kivinar-
tugssaugaluarmat. tamaviånguat u-
ssersutigalutik Kungujorujugssuarmig-
dlo Kungujugtardlutik aulisartut inu-
nermingnik OKalugtuarput. akornati-
gut spaniamiut erinarssutåinik agpita-
raut, umiatsiakasagtik pitsauvatdla-
ngivigsoK erKarsautigivatdlångivigdlu-
go aulaniaKalutik Kagssuseriput så-
rugdlit, eKaluarKat sardinitdlo pissa-
rissardlugit, amale imarmiut Kaleruag-
dlit tunfiskitdlo pissarineKartarput.
aulisariutit angnerssaisa atausiåkåt
aulisagkat pissatik igdlOKarfingmut u-
miarssualiviussumut ångajåmut Pe-
niscolamit kilometerit ardlalialunguit
ungasigtigissumltumut niujartortar-
pait, tåssångånit igdloKarfit pingår-
nerssånut MadridimukåuneKartugssat
tåssanilo tuniniarneKardlutik.
arnatoKmt KagssuscrissoK
Gammel kone knytter net
angatdlatitdle mingnerussut pissatik
Peniscolamut tulautinartarpait, nauk
tåssane sulivfigssuarnut tunissivigssa-
Kångikaluardlutik. aulisartut uvdlor-
mut pigssarsiarissartagait 40—50 pe-
setasit erKåinåniput, téssa 8—10 kro-
net migssigissait. aulisartup spania-
miup pigssarsiai kalåtdlip aulisartup
pigssarsiainut nalendutdlugit mingne-
rungårput, inunermilo inuvdluatår-
nigssap tungånut spaniamio piumassa-
KarpatdlångilaK. taima puerKOKéngit-
sigingmat atissaKarpatdlårtariaKångi-
laK, nerissartagailo tåssauneruput au-
lisagkat pissaussartut utat oliemutdlu-
nit sujatat. kisalo nerineKartarput to-
matit, uvanitsut nerissagssatdlo av-
dlat naussunit pissut tasavna naggore-
Kingmat pinigssait ajornångeKalutig-
dlo akikeKissut. sapåme nerineKartar-
put spaniamiut nerissangnåve KaKor-
terKassut, akutigssat nalinginait, au-
lisagkat, Kaleruagdlit neKitdlo tipåre-
Kalutik akulerigsineKarsimassut. ap-
pelsinet citronitdlo tasamane naggo-
reKaut, taimalo paornagssaileKissoKa-
rane. puneK margarinelo aulisartup
atortoringilai, aulisagartorångamilo
igfiugaK KaKortoK sulernago agsut
akugissardlugo. vine vinigssanit Spa-
niame naussartunit sananeKartarpoK
akikeKalune, tåssauvorme kiavdlunit
KanoK ilissukutdlunit imersinausså.
vine literimut 3—3V2 pesetasinik ake-
KarpoK, tåssa 70 øre migssiliordlugo.
taimak vine tasamane akikitsigiga-
luartoK spaniamiumik aulakortumik
takuneK ajornaKaoK, tamånalo soru-
name pissuteKarpoK spaniamiOK ing-
minut nikanarsarnigssaminik anilå-
ngagissaKartungmat igdlautigineKar-
nigssanilo ersigivdluinardlugo. — auli-
sartut unukut tikitdlutigdlo siléinar-
me imerniartarférKanukartarput iki-
ngutitik . ilagalugit vlnisorussålerdlu-
tik, pinguarujordlutik, nålagkersui-
nermut tungassunik OKaluseKardlutik
uvdlumingmatdlunit piniarsimaner-
mingnik ingmingnut OKalungusiutdlu-
tik, tåssalo uvdlormut inuvdluatåmi-
mineK tårseritdlarneranut sivisussu-
seKartartOK, tauva Kulingiluat Kulit-
dlunit erKåne aKajarKumik nipåinit
perKuneKardlutik neriartordlutik a-
ngerdlaråraut, tåssalo igdloKarfingme
uvdloK taimailivdlune nåssarpoK.
angutitatik taima inuseKartitdlugit
arnat avKusinerne ameKalutigdlo alå-
ngortarasåKissune sulivdlutigdlo inu-
nermingnik ingerdlatsiput. Kavsikåté-
kutårdlutik, sulerussåjutigalutik ojea-
lungusiutitigalutigdlo mérarparujug-
ssuamingnit niviugagpapilorujugssu-
arnitdlo avatangersimaneKardlutik Pe-
niscolap arnartai takugssaussarput. ar-
nat uvigdlit Kernertunik atissaKartar-
put, niviarsissatdle agdlagigsåKissunik
aussarsiutinik kjoleKartardlutik. tasi-
liånguane errorsiviussartune tamåko
nåperKigtaråvut, sérKumiardlutik er-
rortagssatik KaKorsautileriatdlautiga-
lugit sanileriårdlutik anaulertarpait
imermutdlo errortutardlugit, akorna-
tigut igdlalårtariardlutik errorsinertik
kingumut nangendgtardlugo. agdlu-
naussamut avKusinérKat ikårdlugit ig-
dlumit igdlumut ikårtisimassamingnut
errortatik manissarpait, igdlumigdlo
erKåne orpigånguaKarångat errorigka-
tik sule masagtut orpigkat Kåvinut
iterKigtarpait, tåssanilume nalunaeKu-
tap akunere Kavsinguit Kångiunerisi-
gut KarKorigsivigdlutik seKinermut
panipatdlagtardlutik.
niuvertarfigssuit igalåmik såvine
niorKutigssarpagssuagdlit Peniscola-
miunit atorfigssaKartineKångitdlat. a-
tausiåkånik niuvertarfeKarpoK nali-
nginauvdluinartunik niorKutigssaling-
nik. uvdlut ardlåne assautaerniaK a-
ngalåinartoK igdlOKarfingmut tikiuta-
raoK, Kiimuagtat sikagtitsivitdlo tuni-
niagkane igdlut ilåta ivnåta kigdlinga-
nut iliorardlugit. tauva arnat ånorå-
minikujutitik asorutat nagsardlugit
aggiassaraut. niuverniap angalåinar-
tup ånoråminikujuit korerssuarmut
ikeriai’dlugit OKimailutartarpai ani-
ngaussamininguamigdlo akilerdlugit.
tauva aningaussarsiaminermingnik ar-
nat pisissaraut, pugutaK nutåK, ku-
muagtaK imisivik kussantarik naussu-
livigdlunit pingitsorneKarsinåungit-
sok. arnap inunera igdluinarmigina-
ngajagtuvoK. arnardlo spaniamiOK u-
veKarångame, pisujugaluarune pitsu-
galuardlunilunit mérarpagssuaKarå-
ngame arnanut Europap avangnåmiui-
nut nalerKiutdlugo Spaniame atarKi-
neKarnerussarpoK. taimåikaluardle ar-
naK angerdlarsimavfiup avatåne OKar-
tugssautineKångilaK, aulisartutdlo nu-
liait uvitik imerniartarférKanititdlu-
git malingnaisinéungitdluinarput, ni-
viarsissatdlo inusugtut tårserérnerati-
gut kisimitdlutik anérsinaunatik.
sapåme ilaicutaringnut ilaussut ta-
mardluinarmik nålagiariartukåssar-
put, angutitait Kernertunik atissaKar-
dlutik, arnartaisalo nasartauterujug-
ssuarnik niarKutik Kernertunik kussa-
naKissunik nujagdlit uligsimassardlu-
git. katuliussuseK Spaniame pissauni-
lerujugssuvoK, palasilo asulinaK suja-
nilugsinarneK ajorpoK. mérKat inersi-
massortamingnut akuliutdlutik nåla-
giaKataussarput alterip sujornatungå-
ne palase tipigigsautigdlisitdlugo sér-
Kumiarråtardlutik. katuliussut isingi-
niarfeKartarput, perKussutit maligdlu-
git isinginiarfiup nalåne neKitorKU-
ssaunatik. Spaniamile aulisagkatigut
pigssarsiat isinginiarnerme neKitorKU-
ssåungivfiup nalåne nåmangneK ajor-
mata Spania Kalåtdlit-nunånit sårug-
dlingnik tarajortigkanik pisissariaKar-
tarpoK.
taratsut Kalåtdlit-nunåne aulisagka-
nik tarajorterinermut atorneKartartut
Spaniame ajornångivigsumik sanane-
Kartarput. Middelhavip imå tarajoKa-
KissoK taserKiaussarssuarnut imiune-
KartarpoK tåssanilo ailartineKardlune.
ailardlune imaK tigssortordlo imamik
imerKingneKararaoK, taimailiordluni-
lo taseraliarssup narKane tarajoK iv-
ssugtikiartuinartardlune, panerdlune
KarKorigdluinartOK, Kanga ingianartå-
nguarsse, angutit kiagssuarmit kugtui-
nauvdlutik nivautserdlutik taratsunik
eKiterissarput Kamutinutdlo utarKi-
ssunut igssoraivdlutik.
tamåkunånga taratsiorfingnit Mid-
delhavip sineriåne siåmarsimassunit
taratsut igdloKarfingnut umiarssuali-
viussunut agssartorneKartarput, tåsså-
ngånitdlo umiarssuarnut ilautineKar-
dlutik Kalåtdlit-nunåne tarajorteri-
vingnut tamanut atugagssångordlutik
nagsiuneKartarput, umiarssuitdlo uti-
lernermingne sårugdlingnik tarajor-
tigkanik nunanut katutdlinik inuling-
nut orKussikasitdlåraut. taratsut auli-
sagkatdlo taima angatdlaviat angner-
toKaoK. Kalåtdlit-nunåtale taratsut
aulisagkanik tarajugkanik tunissagssi-
orsinaujumavdlune atorfigssaKartipai,
Spaniavdlo aulisagkat tamåko neri-
ssagssat pingitsorsinaunagit. taimåitu-
mik umiarssuit Atlanterhavip malig-
ssue soKutigiungnaerdlugit avKut ta-
keKissoK atordlugo umiartortariaKar-
tarput. tauva kalåtdlip aulisartup anl-
nissup maigtuvdlo aulisagkat pissame
Davisstræde puerKOKissoK avKusår-
dlugo kujatåne nunanut kiagtunut
ingerdlåneKartarnerat takordlorsinau-
lerpå. Katiggane KasussoK Kivimisit-
dlugo Kujamasugpalugdlune kujåmut
imaK Karssutdlugo issigisinaulerpoK
erKarsardlunilo KujanaKissoK aulisag-
kat pissane tasamane atorfigssaKarti-
neKarmata, KujanaKissordlo Middelha-
vip tarajoKissup taratsut avangnåta
issigtup sårugdlinut tarajorterutigssat
pingortisinaussarmagit. avKut takiga-
luaKaoK, tamavtale ingmivtinut ikio-
KatigigtariaKarpugut.
Marion Ringberg.