Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 3

niaKungumiut CKalungmiutdlo ilait.
Foto: U. Kr.
akilinermiut kulturimikut oKautigissagssar-

tarisinaussait
Akiliniliat NiaKungumititdlutik inuit pisinginik iluamik tusarfituåt Kavdlu-
nauvoK. — erKarsartausiat tigussariaungitsunut sungiussisimassugunångilaK
agdl. Robert Petersen
Bajfinlandip kujatåmiut oKalugtuati-
gut KanoK inerat.
imaKa KuleKutå ingassåussaugaluar-
poK Kingmerumiut kingnaermiutdlo
najorsimånginavtigik, måssa tåukuna-
nimiunik atausiåkånik takusimaga-
luardluta. PangneKtume, NiaKungume
EKalungnilo OKalugtuarsiorsimavugut
sorunalume nangmineK takussanik
OKarsinaulålersimavdluta.
OKariginardlanga NiaKungume EKa-
lungnilo oKalugtuarsioraluravta ki-
ngusinårtutut misigisimassugut. Pang-
neKtuminivtinit ilikarsimårdluta inu-
toKarsioriardluta sujugdlermik José
ornigkaluarparput. inugsiarneraluar-
dlunile OKalugtuaKångilaK, åmalo
isersimassugaluaK Josipi taimaitdlune.
aKaguane Noah ornigparput. tåuna
„univkårtua“rumavoK kisiånigoK iner-
simassunik ilaKardlune, årime ilagssai
åriatdlarait inusugtorssuit mardluk,
éipå kingmerumiugoK, Noahlo uner-
siorpoK kingnaermiuvdlune. tåuko
isermata Noahp mérKat oKarfigai isår-
Kunagit, taimåitorme onalugtuardlune
autdlartisimalermat ardlalikasit iser-
put ajorineKaratigdlo.
OKalugtuartumigdle tåisavdlugo
ingassangajagkaluarpoK. tåssame ape-
rissaraluardlugo ilarpagssue naluga-
migit „Kaudjadjup ilanga“ pisimineK
åmalo „tulugaK pidjumåk, tulugaK
pidjumåk," il. il. Akilinerme tusartag-
kavtut amerdlanertut erinerdlugit
atorpai. tåssale NiaKungume OKalug-
tuartunik tusarfituarssuara. arnat
utorKait univkårtuartikuminarne-
rungmata aKaguane „ningiualuk" Sa-
padé ornigkaluarpara. iserpunga åmi-
nik mardlungnik nuiussivdlune katit-
sissoKi aperigaluaravkule sumut atu-
gagssaunersut akivoK naluvdlugit
„KallunångoK" pigssaringmåssuk. u-
nivkårtuarsioraluardlugulo åma soKa-
rane OKarpoK. tusartaraluardlugingoK
puiortaramigit.
aKaguane EKalungne NiaKungumit
timerdliutsiartune åma pigssarsiora-
luaravta ornitavut taimak peKångit-
dlat, arnardle utorKaK univkårtuaKå-
ngikaluardlune Kanganitsanik erKai-
massaKalårtoK Uvdloriångup iluatigi-
simavå. tåssa EKalungne tamåkuninga
pigssarsiatuarput.
nunanarfingne tåukunane oKalug-
tuaisangnerat Kavdlunåt suntnerata
kingunerisa ilagigunarpåt. imåingitsoK
Kavdlunåt tamåkuninga ajorigssaisi-
massut, kisiåne Kavdlunåt pinik nang-
mingneK pimingnit atoruminarneru-
ssunik takussaKaleramik pisorKatik
soKutigiungnaeriartorsimagunarpait,
pisussutitik tamåko agdlåt ilångutdlu-
git.
tåssungale iléngutdlugo OKautigissa-
riaKarpoK EKaluit NiaKungutdlo tå-
ssaungmata inuit KaKortut suninerata
angnerpåmik sujumugagssauvfé. inuit
piniartujungnaersimåput, ilaitdlo ting-
missartut mitarfeKarfiåne sulissuput
ilaitdlo nålagkersuissut misiliutigssa-
tut igdloKarfiliarititåne sanassuvdlu-
tik.
taimåitumik tupigissariaKångilaK
nunaKarfingme PangneKtume sule pi-
niartunerussunik inoKartume univkår-
tuanik pigssarsivdluarnerugavta. inuit
ardlagdlit pulågkavut oKarfiginardlu-
git agperértarput, erninaK erinerér-
dlugit. OKalugtuatorKavta ilait Igima-
rasugssugssuåkut, Kiviukut, „Kaud-
jadjukut" nalungilait. Kiviumigdle o-
Kalugtuait uvagut nalungisavtinit av-
dlauneruvoK OKalugtuanit ardlaling-
nit katitigkatut itdlune Åtårssup er-
nikasia avdlatut ilårtoK autdlamauti-
galugo Natsilingmiune oKalugtuamut
Kaningneruvdlune. univkårtuaisale
ilait ardlaligssuit erinerdlugit atorta-
gåuput.
univkårtuait uvagut pivtinit nåine-
rugajugput pisimassukineruvdlutigdlo
åmalo tusagkavut inorrortunik ilaKå-
lugdlutik nunavtine oKalugtuat nutåu-
nginerussut tamatumuna. åssigalugit.
imaKalo oKalugtuautait kalåtdlit OKa-
lugtuautaisut amerdlanertut pikunar-
tigisimagaluarunik puiugaulertorpat-
dlårsimåsångikaluarput.
Kularnångitsumigdle nunaKarfit tåu-
ko pinagit kipasingnerussumut Kau-
suitsormiunut Baffinlandip avangnå-
nitunut pisimagaluaruvta univkårtua-
nik plnarata pisinigdle åma pigssar-
sivdluarnerusimåsagaluartugut, pisi-
ningme NiaKungumititdluta iluamik
tusarfituarårput Kavdlunårtaisa ilåt
mrs. Wilkinson uvinilo Kausuitsormiu-
ne najugaKarsimavdlutik ilikarsima-
ssainik.
kulturikut OKautigissagssartait.
misigissaK erKumikujugkaluarpoK
EKalungne inuit tuperne najugagdlit
tarrisimatsiåinardlugit nunaKarfikoK
nunavtinisungajagdluinaK ; itunik ig-
dlukulik tikikavtigo. atinguavtine
tingmissartoKarfingmiut ilait nutålia-
pilungnik aulisauserdlutik eKalung-
niartut auko Kulinguåne igdlukut
imaKa ukiunik 700-nik pisoKåussusig-
dlit, igdlukut angmalungajagtutut i-
vigkanik nauvfigisima'iissut, ilåt ar-
dlalingnik katitigkatut itoK avdlåu-
ngilaK Knud Rasmussenikut Igluliup
ei'Kåne igdluvigkanik katitigkanik ti-
tartagåt. tamane-tamåne arferit sau-
nikue tugtutdlo saunimerne takug-
ssåuput, tåssa inuit Kavdlunåtsiait na-
lane nunavtinukarsimassut åssigigu-
nagait.
uteravtale tikipavut inuiait nunavti-
ne kulturip aitsåt takussavtinit piso-
Kaunerussup amiåkuinik sule peKar-
tut ilåtigut uvaguvtinit atortorigsår-
nerussut. taimåitumik kulturiat OKau-
tigiuminaitsuvoK, akussaugame. sule
tuperne najugaKaraluarput, Kavdlu-
nåtdle tovKe. eKalungmiut Kissungnik
igdluliortitersimagaluarput sananere
tugdlusimårutigssarssungitsunik ukiu-
inarmilo najortarsimassamingnik. nu-
naKarfingme tåssane KajaKartoKångit-
dlat, ilaitdle KajaKarsimagaluarput ta-
matuma erKåne ukivingnltunik. tåssa-
me tamåne inuneK ukiume aussamilo
åssigingialugtusimavoK.
ukiume aussamilo atissait åssigingi-
ngåtsiartuput „atikinge" aussame tæp-
pigssianit sanåt ånoråminernik kapi-
taKartut Kardlilume ånoråminiussut
ukiume tugtut aminik taorserneKar-
tarput, agdlåme kamé aussame puissit
amé Kaleringnik merssordlugit nalo-
rårusiat tugtut aminik taorserneKar-
tarput, kamit ukiorsiutit atauslnait ta-
kuvåka arnap utorKaup nåparsima-
vingmitup „åniavingmitup“ pé tugtut
niue pukertainik pinersausersugkat.
kamé nalorårusit ugssungnik atu-
ngaKartarput iluleringnik kiloKardlu-
tik. upernåkutdlume siko imagtaler-
sitdlugo taimåitunik kameKarnigssaK
pissariaKardluinartusaoK, åmalo nu-
naKarfit tikisavta sigssait ikåtukujui-
narssuit tiningatitdlugo itsinikitsu-
nguanigdlunit umiatsiaKaraluardlune
ikardlerKaj ånartut naloråruseKartina-
ne KaningoriaKångitsut unuit ardlåne
skufnaKardluta ikåriartoraluardluta
malugivdluarparput.
KajåitaoK aussame ukiumilo åssigi-
ngitsuput aussame angisukutdlagssu-
simavdlutik. Kajavingmik taimåitumik
takungikaluardluta KajaussaK aussar-
siut takuvarput. silagigsorsiutauneru-
simåput, imaKalo taimåitumik atorné-
rutiussarsimåput. akuilisarme tuvilig-
dlo atungilait, Kajaisalo pave angma-
lortunatik nardlusunik igserfeKarput.
uvagut unåmik taissagssaraluavta igi-
mamik taissagåta uvaguvtitut igimå
najungassuvoK Kularndngitsumigdlo
ajornånginerussumik påtdlagtartug-
ssauvdlune, taimåitumik kalåtdlit sår-
Kutåinit såkukinerusavdlune. Kanga-
tassumik asaloKångitdlat tungassu-
migdle pugutangassumik. ingmikut
toKusåumik unåmik taissartagkaming-
nik peKarput „angumigaKardlutigdlo“
åmalo „nikseKardlutik“, pautaitdlo nu-
mingnut amiliartortunik kavdloKar-
dlutik sikulingme atugagssausimaga-
mik. ukiumile Kåinat sinåsiutinik tai-
ssagait nåineruput. takussarput atau-
seK 2,4 m-nik takissuseKarpoK, narKa
torKigsoK 63 cm-inik silingnerssamigut
atitussuseKardlune, ajoraluartumik
Kåtigut ugtorsinåunginavtigo, 70 cm-
itdle migssiliorpai. aussame Kåinanit
nåineruneranut pissutauvoK ukiume
Kimugserdlune angatdlatagssauniar-
tugssaugame Kamutinitdlo takineru-
ssariaKarane.
Iwil
»3
• igdlukoKarfik erKartomcitartoK.
Foto:
3