Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 6
med sin mand i et hyggeligt lille hus ikke ret langt fra den gamle lægebo- lig — har både køkken, stue og sove- værelse og endda plads på første sal også. Der er lavt til loftet i Olines stue, hvor væggene er helt overbrode- ret med billeder af slægt og venner — langt tilbage i tiden. Man finder pa- stor Ryttel, Johan Petersen, Ejnar Mikkelsen, Hendrik Lund, Chr. Ro- sing, William Thalbitzer og mange fle- re foruden kendte østgrønlandske fangere og andre fremtrædende mænd. Blandt billederne er også et af Øre- sundshospitalet i København, taget li- ge efter århundredskiftet. Her fik Oline, der nu er 71 år, sin uddannelse til jordemoder fra 1903 til 1905, og da hun kom tilbage til Angmagssalik, blev hun jordemoder for hele distrik- tet. Over en kop jordemoderkaffe for- tæller Oline lidt om gamle dage. Hun boede i begyndelsen i IkagteK, og det var ikke altid, hun kunne komme rundt i konebåd. Så lærte hun at ro kajak og når der blev sendt bud efter hende, roede hun rundt til de forskel- lige pladser og hjalp til. Oline virkede som jordemoder lige indtil 1951. „Så sagde styrelsen: hold op Oline — og så måtte jeg jo holde op.“ — Jeg kan ikke huske så meget me- re, siger Oline, men det er i hvert fald bedre at leve nu end i gamle dage. Da jeg var en lille pige, var der meget trommedans, og jeg var tit bange. Dengang var der ingen kirke. Nu er der en kirke, men ingen tromme at være bange for. Jeg kan også huske, at da jeg var en lille pige, troede jeg ikke danskerne kunne dø — kun grønlænderne. Men da jeg blev jordemoder i København så jeg mange danske dø. Det er det samme for os allesammen. PALLE BRANDT. Kanganitsat, nalerput eriaimitsuliornerdlo kommer musikken! Det er DEM, der skaber feststemning, hvis De kan gi* et nummer på harmonikaen! Lær det NU I Det er legende let, og VI har harmo- nikaer i alle størrelser, alle prislag. Skriv ofter vort store, gratis katalog! MUSIKHUSET palasimik Otto Rosingimik oualoKatigingningneK palase Otto Rosing måna soraerni- mane kuisimassut ikigtulnånguput. ngorsimavdlune Ausiangne najuga- tagpavane méraunera, 1912-imilo ajo- KarpoK. igdlua iserdlugo nalunångi- Kitigssångoriartordlunga autdlarnera Frederiksborggade 7, Kobenhavn K. laK agssane sardliåinardlugit inungit- sok. inip pesutaisa ilait, åssilissat saornitdlo Kiperugkat nangmineK sa- nårai. åma erninaK takuneK ajornå- ngilaK nunaicarfit atausiungitsut na- jortarsimagai. Angmagssagdlup Kå- Karssue kussanartut seKinermik sar- KarsimaneKartut igdlerup nånup a- mianik Kågdlup Kulåne Kalipagauti- gai. Thulep oKalugfiata alteriata åssi- liartå tusåmassaK Ernst Hansenip sa- nåva åssilivfårigdlugo Kalipagsima- sså igkame nivingavortaoK. ama åssi- liaK avdla tarrajoKissoK ThulemigoK jutdliarKap unukua — KalipagaK issi- kumigut erKuméKuteKartoK — takug- ssauvoK. — Orto, nunaicarfit atausiungitsut najortarsimavatit, ilait erKaimassaitar- figinerusimagitit inip iluane takuneK ajornéngilaK. 1923-me palasingorama kngorna nu- naKarfit ardlaKartut najortarsimava- vut, ilait avdlamérérdluta uterfigi- ssardlugit. ukuput: K’eKertarssuaK, Ilullssat, UmånaK, Angmagssalik, Thule Sisimiutdlo. manalo uvdlut icå- ngiutut kingumut Kiviarångavkit, nu- naKarfingne tåukunane erKaimassag- ssat nuånersut Kujanartutdlo Kagfakå- lersarput; inuit inoKatigisimassat aju- ngisårtorpagssuit ikingutingnersutdlo inunerput pisungortipåt, utorKaliniv- tine Kujaniarnerinarmik isumaKaler- sitdluta. inivut iserdlugit Angmagssa- lingmut Avanerssuarmiunutdlo erKai- nartunik takussagssaKarnerungmata patsisauneruvoK eskimut kulturiat akoicånglnerussoK nunane tåukunane atorneKartoK angumerigavtigo; kussa- nartuliat „kalålerpalugtut" inimut moderniussumut erKutisavdlugit alu- tornaKutauvdluartipéka. inivut Kav- dlunåt pinåinik pilersortariaKångila- vut, kalålerpalugtut kussanardluartu- mik årKigssorneKarsinåuput inigissa- mut alianaeKutauvdlutik. sordlo ig- dleK, kalåtdlit igdluåne tåméinarKu- nångeKissoK, kussanartumik Kålerdlu- go — OKorutit kiluarsimassut inigssa- raluat akisaussånguanik åssigingitsu- nik pilersordlugo, — igdleK erKigsisi- mårfiuvoK unganartoK, inime alianae- Kutigssavik. nuånårutigisimavara Si- simiune kalåtdlit igdluisa moderniu- nerssaisa ilåt iseravko, igaine Kåinat sårKutait (migdlisitat) inigssisimassut. taimåitunut iserdlune tugpatdlerna- KaoK, sujulinik atarKingningneK erssl- kame. — KanoK sivisutigissumik nunaKar- fit tåuko avingarusimassut najorsima- vigit? — Angmagssalingme ukiut arfinig- dlit, Thulemilo ukiut mardluinait pa- lasiusimavunga. — ilå åma Angmagssalingme mé- rausimavutit? piniartuinait akornåne sulititdlutit tåuko inuniviåtut penati- gissarsimavigit? — atåtaga tagpavane ajoKersuiartor- titaussoK 1905-ime maligparput, tai- manilo Kulailuanik ukioKarpunga. tai- NYHED FRA ZEISS IKON: CONTINA III med PANTAR-satsoptik til normal-, storvinkel-, tele- og stereooptagelser Indbygget RAPID-belysningsmåler Hurtigoptræk Pron tor-SVS-lukker Selvudløser Lysværdiindstilling ZEISS IKON AG repr. ved: GEORG RAUH Finsensvej 80 København F. Tlgr.: OPIGENA tikitdlugo OKalugtuagssartaKangåra- luarame atuagkatut tusarnivigsutut ipoK. unale taitsiåsavara: nunaKar- fingne tamane palasiuvfigisimassavne piniartut inoaKtigisimavåka, Kajartor- nerisigut, Kimugsimigdlo piniartarne- risigut peKatigivdluartarsimavdlugit. pissarissartagaitdlo ilångartartuka- siuvdlugit. inusugtuaraunivnit KajaK sungiusimavdluaravko angatdlatigiv- dluarsimavara, sujulivtalo piniagka- nut pileritussusiat amigångitsumik pi- gisimavdlugo. 1940-me aitsåt niuvu- nga, sule nangiaringitsukasiuvdlugo. — tusarpara Angmagssalingmit pi- ssumik atuagkiaKartutit? — so, tåssa naKitigagssatut nagsiu- neKarérpoK, neriugpunga ukiup ilå naKiterneKarumårtoK. angajuma Peter Rosingip, ajoKiunerusimassuvdlo Kå- rale Andreassenip agdlagtugarpag- ssue kitåmiutungortitdlugit naKitigag- ssatut åndgssutinarpåka. tåssane o- KautigineKartut takornagaringilåka méraunivnit tusartuinarsimagavkit. atuagkame tåssane inuit erKartorne- Kartut ardlaligpagssuit angumerisima- våka. atuagkap imå mardlungordlugo avingneKarpoK: ilaKutarit OKalugtua- rissaunerat, åma angåkut. angåkut pi- ssusiat kingugdliarssuit imaKa aitsåt iluamik påsisavåt; kisimångitsut isu- maKartitsinerat avdlångortitaunane (isumanik ilårtugaunane) sarKumiune- KarpoK. imaKa atuagaK tåuna malig- teKarumårnersoK, sule tusaruminåsa- ssunik iluatingnartunik tigumissaKa- raluarama. unale ilaKutarit OKalug- tuarissaunerat ilumortuviuvoK, sunik nangminerssutaussunik ilaneKångi- vigdlune. — atuagkiat kingugdleK — Tasera- lik — nuånarineKaKaoK. OKalugtuari- ssatit tusartagkangnik tungaveKartlsi- magunarpatit? — „Taseralik" ilagsineKardluarmat tugpatdliutigåra, tåssame imailitdlar- Kårdlunga OKalugtualiatut oKåtåruti- gigavko. soruname atuagaK taimåitoK inginariardlune autdlartineK ajorna- KaoK; mikingitsumik piarérsarsima- ssariaKarpoK, agdlagatoraat uvdlunut tåukussunut nalerKutut arajutsissa- Karfiginavérsårdlugit. soruname tu- sartagkat Karssupinarsimångikåine ilapigtutauvdluartarput, åma nuna- Karfit åssigingitsut najorsimassat pig- ssarsiviusimåput. ukiut ardlagdlit pia- rérsarsimanerma „Taseralik“ kingu- neråt. — torssussavsine nivingåput åssili- ssat ikingutingnik taissartagkatit? — åp, tåuko taima taissarpåka; Karl Spindler, Samuel Kleinschmidt Suer- sardlo atuagkiarigavkit inunerat OKa- luasåralugo, — inoKatigisimassatut iklngutitutdlo misigissuseKarfigissar- påka. — Kanganitsat nuånarivdluartuva- tit, itsarnisålungnigdlo katerssugaKar- dlutit, katerssugautivit ilånik OKalug- tutilårtigut! — Kanganitsat nuånarissatoKaråka, „itsap inuinik" Tunume angumerssisi- manera patsisigisimanerdlugo. åmame utorKaliartortitdlunga kulturitoKar- putdlo tåmariartortitdlugo tupigiartui- naravko sujulivta pikorigsimåssusiat, sånaringnerat isumagssarsiutdlarKig- simåssusiatdlo. itsarnitsanik navssåri- neKarsimassunik pårissaKatsiarpunga, kisiane amerdlångitsut. mikissuarssuit piniutinut, angatdlatinut arnatdlo inu- nerånut tungassut, sumut atortussusé ilisarissardlugit nuåneKigamik. kater- ssugautivnit taiumaneruvåka tugtu- niap Karssue sisamat anguilerutitag- dlit, 1954-ime Kangåtsiap erKåne nav- ssåjussut, tåuko ernerma Jensip Atua- gagdliutitigut agdlausererérpai. åma tåisavara tukarssuaK nagssumineK, arfivigssuarnik piniartaratdlaramik atorsimassåt måne Ausiangne nav- ssåK. aitsåt arfernut tukarmik taima aserKOKångitsigissumik navssårtoKar- poK. tåuko Karssut tukarssuardlo ukiut 1600 autdlartilårnerånit pissugunar- put. åma nuénårutigåra landsrådimut ilaussortap Fr. Jensenip tunissutå ka- terssugautinut ilånguterKuvdlugo. tå- ssa kalutit tugåmernit, avataussartag- dlit, angutåta pinerrarissutsimigut tu- såmassaussup „Angungup" atortarsi- maKissai. agsut KujanåsagaluarpoK piukutamingnik tunississoKatdlagtå- raluarpat. — katerssugausivigtårniarneK piv- dlugo KanoK isumaKarpit? — sujulivta atortue amiåkussut ta- marmik Danmarkimut avalåussorne- Karsimåput, agdlåt kingugdliarssung- nut takutitagssaerutdluta. taimåitumik nålagkersuissut norKåissutigissaria- Karpåt Nationalmuseum sågfigalugo, éssigingnik ardlariånik peKarunik ilait nunavtinut uterterKUvdlugit, tai- mailiungigpata katerssugåusiviuniar- toK nåmaginartunik imagssaKåså- ngingmat. kalåtdlit inusugtut agtaku- siugssamut (arkæolog) iliniardlit ka~ terssugauteKarnerdlo sulissutigilerdlu- go. åmåko igdlukorpagssuit itsarssuar- nit sule agtorneKångitsut, sorpagssuit sujulivtlnit påsissutigssat Kulaerne- Karnigssamingnik utarKinarput. pi- ssortat piukutamingnik torKainiardlit angumik sinerissame angalatitagssa- mik, tåussuma niuvertoKarfingne tor- Korsivit ujardlerfigalugit iluatingnar- tunik katerssiniardle. atautsimut ka- terssorérpagit ingmikortiterneKaru- mårput. — KiperuineK Kalipainerdlo autdlu- tarivdluarpatit, Kiperugarissartagkatit sunerupat? — måssåkut autdlutarerpiarung- naerpåka; sulime åssilialiortarpunga, tugånik KiperuineK mikissuarssung- nigdlo sananeK pingårtumik kaper- dlangme alikutarissarpara. Kiperuinia- rångama sujulivta takordlortagait tu- ngaviginiarnerussarpåka. sordlo ku- ngikut tikerårmata Ausiangmiut tuni- ssutåt tugårssuaK Kiperorpara „savssu- ma arnå“ inugtaliutdlugo, imap uma- ssuinut avatangertitdlugo. — Kalipaissarningne suna pingårtl- neruviuk? — Kalipaissarnivne suna pingårtine- ruvdlugo naluvara. nunarssuavta alia- naitdlerugtortarnera — nulssat Kali- pautinigtarnerat — tamåko patdlimor- niapalårdlugit Kalipaerussagtarpunga, nunavta alianåissusia takorKuniar- dlugo. — nalivtine kalåtdlit erKumitsulior- tausiat ineriartortutut issigaiuk imalu- nit kinguariartorsoraiuk? — aperKut erKUvigsumik akineK sa- perpara, nunavtine kussanartulior- niartartut suliåinilc takorKalårpatdlå- Kigama. takutdlagtågkåkale nåpertor- dlugit oKarsinauvunga „erKumitsu- liornermik" tainiartagåt nalivtine sua- lugpatdlångilaK. •— kalåtdlit kussanar- tuliorsinaunerat nangminértussoK åu- ngariartorpoK, taimatutdlo sujugdliar- ssugtut takordluisinauneK. tamåko taorserneKariartulerput erKarsautinik nutånik, nunatdlo avdlamiut suliåinik issuainiarnermik. kalåtdlit Kalipaissut, Kiperuissartut avdlatdlo påsissaria- Karpåt måna: kussanartuliorneK av- dlaungmat, åma tunissagssiorneK av- dlauvdlune. sujugdleK: tåssane inup akigssarsinigssaK isumagingilå suliav- dlo inernigsså pinago, tarnimigut mi- sigissutse takordluislnåussutsilo nålå- savå, piginåussutsimilo kigdlinga ku- ssanarsårinermigut anguniardlugo. issine atorKigsåsavai, suna issornalår- tugssaK takuniardlugo. suliaminut tu- niutivigsimåsaoK, erKaminitut, neri- nigssanilo agdlåt puiorslnauvdlugit. unale éipå: tunissagssiorneK, tåssane akigssarsiagssaK (inuniutigssaK) pi- ngårtitauneruvoK. tåuna nalivtine atu- gaunerugunarpoK. taimåitumik tuni- niagkat ilait torerneK ajorput, såna- nerine inernerinilo issornartugssat issigineKångitsutut itdlutik. ilait nu- kingussat pitsaunerujugssusinauga- luartut. tåssane sungiusarneK perKig- sårnerdlo inungminut iluanårutaule- rumårpoK. taimåitut tusåmassångor- tarput suliaitdlo piumaneKartaKaut. Kalipaissartut (åssilialiorniartartut) ardlanariartulerput, tamånalo nuånå- rutigssauvoK. sianigissariaKarparput- dle nangminerssutivtlnik suliaKarniar- tåsagavta, avdlat suliait, åssiliving- migdlunit åssilissat åssiliortornavér- sårdlugit. inup nangmineK isumamine pilersitå, erssersineKarpat kussanar- dluartumik, tåssa „erKumitsuliorner- mik“ tainiartagåt. Chr. Berthelsen. 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.