Atuagagdliutit - 31.01.1957, Blaðsíða 16

Nup kommuneKarfiane maligtarissagssat
Nup kommuniane politéKarnerme
ilerKorerKussaugatdlartoK
kapitale 1.
erKigsisimanigssamik ilerKorigsår-
nigssamigdlo.
§ 1.
nunaKarfiup avKUsernine igdloKå-
nginerssainilunit avdlanilunit tama-
nut angatdlaviussune, sordlo niuver-
tarfirigne, agdlagfingne, nuånårniar-
tarfingne, katerssortarfingne åssigi-
ssåinilo, påssoKåsångilaK, nivdliasso-
KåséngilaK, suaortartoKåsångilaK av-
dlamigdlunit pissorpalugtitsinermik,
perKarnisårnermik ajuatdlagtitsiner-
migdlunit avdlamigdlunit inuit encig-
sisimanigssånut akornutaussumik
imalunit inuit sanemutut erKåmiut-
dlunit inardlissutigssånik iliortoKåsa-
nane.
§ 2.
nunaKarfiup avKusernine igdloKå-
nginerssainilunit atautsiminerne ta-
manut angmassune, billetémiarfit
nuånårniartarfitdlunit isåriåine åssi-
gisséinigdlunit pissutilingmik inug-
pagssuit katerssusimagångamik encig-
sisimanigssamut politit ilitsersutait
nålåsavait.
§ 3.
najugkane paragraf 1-me taiiieKar-
tune kimigdlunit inungnut avdlanut
inardlissutausinaussumik aulakordlu-
ne angalaortoKåsångilaK.
§ 4.
igdlune perugdluliortoKåsångilaK
erKåmiunut inardlissutigssamik inuit-
dlunit encigsisimanigssånut akornu-
taussugssamik.
kapitale 2.
imenarneK.
§ 5.
tatsine, kungne imilianilo inuit ime-
Karfigissåine tamåkualo entaine per-
dlukunik erKaineK, anarneK Kuinerdlo
avdlamigdlunit imermut mingugsau-
tausinaussumik suliaKarnigssaK iner-
terKutåuput.
§ 6.
tatsine kungnilo imeKarfiussune pa-
ragraf 5-me erKartorneKartune uvfar-
nigssaK tamåkualunit sikuininigssaK
inertericutauput.
kapitale 3.
igdloKarfingme angalaorneK.
§ 7.
kapitalime tåssane aulajangersag-
kat avKusinernut igdloKanginerssa-
nutdlo nalinginaK angatdlaviussartu-
nut atortuput.
§ 8.
■avKusinerne igdloKånginerssanilo
kinalunit mianerssortugssauvoK av-
dlanutdlo soKutigigtartusavdlune
åmalo politit OKalugdlutik, ussersor-
dlutik agdlagarsivdlutigdlunit ilitser-
sutåinut pingitsorane nålagtugssauv-
dlune.
§ 9.
pisuinait sapingisamingnik avKusi-
nerme sinerpasingniartåsåput avKU-
sernuvdlo såmiatungåtigorniarneru-
.ssåsavdlutik.
g 10.
kapitalime matumane Kamutinik
angalaorneK pineKarångat, avdlamig-
dlo ersserKigsumik taisimassaKångi-
kångat, aulajangersagkane tamåkuna-
ne Kamutit motorigdlit sugaluartut-
dlunit (motorcykelit ilångutdlugit)
cykelitdlo atordlugit angalaorneK pi-
neKarpoK.
§ 11.
Kamutinik angalaortut sapingisa-
mingnik avKusernup talerpiatungåti-
gorniartåsåput tamatumunale pisui-
nartunut akornutaunavérsårdlutik.
Kamutinik kingorånit sanerKutsineK
såmiatungåtigut pissåsaoK, aitsåtdlo
taimailiortariaKåsavdlune avKusineK
akornutigssaKångitsoK takusinaugåi-
ne, taimailivdlune s. i. Kagtornit Kå-
vine ungatait takuneK ajornartune
sanerKutsissoKartasångilaK.
Kamutit (cykelitdlo) tårtitdlugo av-
Kusinerme igdloKénginerssamilunit i-
nålineKartåsångitdlat avdlanut navia-
livfiusinaussungordlugit.
cykele inungnik inugssaminit amer-
dlanerussunik angatdlåssissasångilaK,
taimåitordle méraK atauseK arfinig-
dlit inordlugit ukiulik cykelimik nag-
sarneKarsinauvoK ingmikut igsiavig-
ssalerneKarsimagpat.
§ 12.
seKernup tarrinerata akunermik
atautsimik kingorKuneranit nuinigsså-
ta akunermik atautsimik sujorKunera-
nut Kamutit motorigdlit cykelitdlo i-
ngerdlatitdlutik ikisimassunik Kutdle-
Kartåsåput.
cykelit åma agssakåssumik kingug-
dliup puane „Kitsup issiusså“nik iga-
lårtånguamik pilersimåsåput.
Kamutit motorigdlit pivfigssame ing-
mikortume sujugdlerme aulajangig-
kame ungasigsorsiutinik KutdleKar-
dlutik ingerdlatitdlutik Kamutinut —
pisuinarnutdlume — pårdlagdlutik
ingerdlassunut KUtdlitik såkukitdlisi-
tåsavait.
§ 13.
Kamutinik motorilingnik ingerdla-
titsinigssaK cykelernigssardlunit iner-
terKutauvoK inuk téuna imigagssar-
torsimanine pissutigalugo isumang-
naitsumik ingerdlatitsisinåungikångat.
§ 14.
Kamutit ingerdlatitdlugit tåukunu-
nga KaKiniarneK nipinardlunilunit a-
taniarneK inerterKutåuput.
§ 15.
Kamutit sukåssusigssåt avKusernup
inoKåssusianut avKusernuvdlo pissusi-
nut nåmagtitemeKartåsaoK, kisiåne
lastbilit rutebilitdlo akunermut 30 ki-
lometerit bilitdlo inuinarnut atortut
akunermut 40 kilometerit Kångertå-
sångilait.
Kavterissartut, nakorsaKarfiup poli-
titdlo Kamutåinut utarKisineKartug-
ssaunatik atorneKartunut aulajanger-
sagkat tåuko atungitdlat.
§ 16.
lastbilit ilaussoKartåsångitdlat usi-
ssarfingmik narKane usissarfingming-
nilunit igsiavingne takisune igsiasi-
naussunit amerdlanerussunik, ilau-
ssutdlo usissarfingme nikorfasångit-
dlat, ingerdlatitsissup inåta Kåvani-
sångitdlat agssakåssuisalunit puisa
KåvinitoKaranilo tungmarfianitOKå-
sångilaK. lastbilip ingerdlatitsissuata
inåne inigssaritineKartut sivnerdlugit
ilaussoKésångilaK.
§ 17.
Kamutit motorigdlit inungnit inger-
dlatitsissunigssamut Danmarkime ug-
pernarsausiussamik atortussumik pi-
gissaKartuinarnit imalunit Kamutinik
tamåkuninga ingerdlatitsissusinauner-
mut ugpernarsautigssamik politinit
pisimassulnarnit ingerdlatineKartåså-
put. ugpernarsaut tåuna ingerdlatitsi-
ssup bilertitdlune nagsatariuartåsavå
perKuneKardlunilo politinut takutitag-
ssarisavdlugo. taimatut ugpernarsau-
sertinigssamut piumassarineKarpoK
inuk 18-nik ukioKalersimåsassoK, na-
korsap agdlagartalineratigut takutisa-
gå issigisinaunermigut tusåsinauner-
migutdlo nåmagtumik piginaussuse-
Kardlune ilåtigutdlo ama timimigut a-
nersåmigutdlo pissariaKarneratut i-
nersimåssuseKardlune. kisalo politit
atåssuteKarfigalugit suliamik ingmi-
kut påsisimassalingmut misiligtiner-
migut takutisavå Kamutinik ingerdla-
titsissunigssamut nåmagtumik inersi-
måssuseKardlune igdloKarfingmilo a-
ngalaornerme aulajangersagkanik må-
kuninga nalunginerminik.
§ 18.
ilerKorerKussamik matuminga uni-
orKutitsinerit akilisitsissutigineKarsi-
nåuput, taimatutdlo ilerKorerKUSsame
§ 13-mik uniorKutitsineK Kamutinik
motorilingnik ingerdlatitsissusinauti-
taunermik kigdlilingmik kigdleKångit-
sumigdlunit piaivfigineKautausinau-
VOK.
§ 19.
Nungme kommunalbestyrelsemit
taimatut isumaKatigissutigineKarput
14. maj 1956.
ilerKorerKussaK måna atortulisaoK
1. december 1956. tamatumunga peKa-
tigititdlugo atorungnaersineKåsåput
K’eKertarssuatsiaine imertartarfingme
erKånilo evKiluisårnigssamik 1. juli
1950-me ilerKorerKussaK ama Nup ig-
dloKarfiane angalaornermik 10. sep-
tember 1952-me ilerKorerKussaK.
p. k. v.
sign. G. Rosing.
suj uline agdlagsimassoK Nup kom-
muneane politéKarnerme ilerKorerKu-
ssaugatdlartoK matumuna aulajanger-
sarneKarpoK.
Kalåtdlit-nundne landshøvdinge,
17. november 1956.
sign. Lundsteen.
K’eKertarssuatsiaine, Narssame, Ka-
ngerme, K’årnume Kapisilingnilo
evKiluisårnigssaK pivdlugo aula-
jangersagkat.
§ 1.
perdlukut igdlut Kanigtuine mau-
ngåinaK agtångordlugit erKarneKartå-
sångitdlat, sapingisamigdle pikorfing-
nut åssigissåinutdlunit taima itunut
erKaivigssanut igineKartåsavdlutik.
§ 2.
taimåtaoK arssat sutdlo ikumanikut
nuniutigalugit atorneKarsinåuput.
§ 3.
perdlukut piarneKartåsåput imånut-
dlo igineKartåsavdlutik. kommunalbe-
styrelsevdle uparussineratigut masar-
sungnut iterssanutdlunit kingorna
matussagssångordlugit imiutigineKar-
sinåuput erKaivigerKussaugatdlartu-
nutdlunit ukiunerane erKarneKarsi-
nauvdlutik.
upprnåt tamaisa kommunalbestyrel-
sep nunaKarfingmiut salérKusinauv-
dlugitdlo perdlukunik katerssugkanik
erKaerKusinauvai.
nangisaoK Kup. 20.
fh. CAML ENGHOLM
GRUNDLAGT 1841
NYHAVN 47 - KØBENHAVN K
angatdlatit penutait — uligssuit
tingerdlautigssiat — tingerdlau-
tigssiat — agdlunaussat — kit-
sat — kitsingit — agdlunaussi-
agssat — orsstit mångertoK
agdlunaussartagssat (noitarutig-
ssat).
Skibsinventar — Presenningdug
Sejldug — Tovværk — Ankere
Kæder — Værk — Beg —
Takkelgods
BRYGGERIET STJERNEN
pilsnere eksportilut mamåssusilik
OMA
MARGARINE
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
SSOK...
ima ateKarpoK:
17