Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait X piumassarinenartut migdlisisigit. Kalåtdlit-nunåne palasitut suliaK påsiartortitdlugo nalunarungnaeriar- torpoK kalåtdlit palasingortartut Ka- noK ikigtigissut. ajoraluåssusia. kalå- leK Kalåtdlit-nunane palasiusavdlune nalerKunerpauvoK, nalerKunerujuå- saordlo. kalåtdlisut oKalugdluarsinau- neK pissutauginéngilaK. soruname ka- låtdlisut OKalugsinauneK — pisinau- ssaKangåtsiameK — palasitut suliag- ssat piumassarineKartut nåmagsinig- ssånut pingitsorneKarsinåungilaK. måna erKartugara sule angnertune- ruvoK: inuiait ingmikortut tamarmik ingmikut issikoKartarput Kalipaute- Kartardlutigdlo. Kalipaut ingmikortoK åma ugperissarsiomerme inuneråne malungnauteKartarpoK. taimåitarpoK ama • inuit tåuko kristumiugångata. kristumiussutsip nalunaerutå nunavig- ssuarne tamane tusarssaugaluarpoK. kristumiussuseK „silarssuarme tamar- me" ugperissarineKaraluarpoK. taimåi- toK erKuméKuteKarneK ajorpoK OKå- savdlune nunane åssigingitsune kri- stumiussuseK ingmikut taiguteKartit- dlugo sordlo „danskine kristumiussu- seK“, „tulungne kristumiussuseK" åma „Kalåtdlit-nunane kristumiussuseK", kristumiussuserme inuiangne nalu- naiaivfigineKarfingmine pissusiussunit sunerneKartafmat. nalunaiaineK inuit nalunaiaivfigissaussut tarninginit ki- mineKarsimassoK kisime tåukua uma- tåinut ångusinauvoK. „kalåtdline kri- stumiussuseK" ilagit kalåtdlit pigissåt! — téssa kingunerissagsså. isumaKarpungalo kalåleK palase — piukunarsorineKartoK — Kavdlunåmit piuminarnerussoK nauk palasip Kav- dlunåp kalåtdlit OKausé pisinauvdlua- raluarpagitdlunit — imaKa erKumigi- neKarsinaugaluarpoK. palasip kalåliu- ssup inuit ilisarisimanerpauvai. nang- mineK inuiaKatime tarningånit kimi- tausimagame inuiait tarningata imari- ssai ilisimåsavai. palasip kalåliussup umatit imarissåt nalungilå nalunaiai- nerminilo ajornånginerussumik umatit tikisinauvdlugit. ukiune kingugdleme kalåtdlit ikigtunguainait palasingor- niarsimåput. atorfigineKarsinaussut avdlat amerdlaKaut — pilertortumik anguneKarsinaussut åma akigssarsia- lugfiunatik. inungne 22.000-inaussune palaser- pagssuit kalåliussut pineK ajomaKaut, kisiåne palasigssatut atuamigssame piumassarineKartut migdlileråine ku- lamångilaK amerdlanerussut piumali- sagaluartut. kalåtdlit palasingorniar- tut atuagagssåitut piumassarineKartut tusaravkit mikingitsumik tupigutsag- punga! sok taima sivisutigissumik atuésåpat? sok iliniagagssat taima ar- tomartigissut påsiniagagssatdlo encar- sartautsimut silarssuarmut kitdlermi- tumut atassut iliniåsavait? ilisimatu- sautit OKalugtuagssartait (filosofihi- storie) ugperissarsiomerup ilisimatu- sautå (religionfilosofi) atuagarssuitdlo ivssusut ilerKorigsåmigssap tungavia- nik iliniutaussut — sordlo iliniamer- tup palasingorniartup iliniagagssaisut angnertutigingajagtut. isumaKångilanga kalåleK palase danskiussumit, Europavdlunit kitå- miumit avdlamit inomerussariaKar- tOK. pingårtitdlugule tailara: palasig- ssat universitetime soraerumérutigi- ssartagait — piumassat angnertoKissut kalåtdlinut palasingorniartunut piu- massarissaussunit angnertunerussut — palasiuvdluarnigssamut, pikorig- dlune nalunaiaissunigssamut taminig- dlo isumagingnigtunigssamut aulaja- ngissungivigput. universitetime ilisi- matusautit ugperissamut tungassut palasingomiartuinait — tåssa imåipoK nalunaiaissugsséinait taminigdlo isu- magingnigtugssåinait — iliniarneK a- jorpait. någga, tamåko iliniarneKar- tarput aperKUtit påsiuminaitsut silar- ssuarme kitdlerme encarsartautsip på- siuminaitdliartulnartup pilersitai påsi- tamanitdlo sinaulemiardlugit. Danmarkime pala- siussugssamut pissariaKardluinarpoK aperKUtit ugperissarsiornermut, ilisi- matusautinut ilerKorigsårniarnigssa- mutdlo tungassut Europap kitåne a- nersåkut itutigut tamalikaKissume nå- pineKarsinaussut nangminerissamik isumaKarfigisinåusavdlugit. kisiåne kalåtdlimut palasigssamut tamåna tai- ma pissariaKartigingilaK. kalåtdlit er- Karsartausiat Europap kitånisut tama- likagtorssuarnik sarKumersitagssaKå- ngilaK — Kujanåinarporme. sorme er- KarsartauseK påsiuminaitsortaKångi- nermigut kussanåinartoK tamalikagti- niarneKåsava? sorme kalåleK nunami- ne palasingorniartoK atuagagssineKå- sava ilisimatusautinut, ugperniutinut ilerKorigsåmiarnermutdlo tungassor- pagssuamik? Danmarkimime palasi- ngorsinåusångilaK. åma avdla taissagssauvoK (sule tai- matut itiniameKarsoralugo); sok pa- lasigssatut atuarnigssartik autdlartit- sinago Danmarkime seminariame so- raerumérKåsåpat? sok iliniartitsissug- ssatut soraerumérKåsåpat? sok iliniar- titsissugssatut soraerumérKåsépat uv- fa skoledirektionip palasit atuarfing- me suliagssanit pérsiniarssarigai? pingårnerussut tåssåuput testamen- titåp imarissåta patajaitsumik påsiu- minartumigdlo åma pingortitsinerup oKalugtuagssartåta (bibilip kalåtdlisut Kavdlunåtutdlunit nugterneKarnera najoncutaralugo) iliniarneKamigssait. — taimatutaoK testamentitoKaK, ila- git kristumiut OKalugtuarissaunerat (tåssunga atatitdlugo kristumiussutsip iluane avdlaussumik ajoKersuteKartut OKalugtuagssartåt imarissåtdlo pingår- tuvoK, ingangmik Kalåtdlit-nunåne tamåko siåmariartomerat pivdlugo), åma ilerKorigsårnigssamut tungaviu- ssumik påsissaKalåmigssaK pissaria- KarpoK. tauva ilisimatusautit OKalug- tuagssartait, ugperissarsiorneruvdlo ilisimatusautå pissariaKåsångitdlat. (ilagit OKalugtuarissauneråne tamåko agtutsiameKartarsinåuput). — kalåt- dlit palasigssat tauva Danmarkime palasime pigssarsivfigisinaussånitine- Karsinéuput ilagingne sulinigssamik ilitsersomeKardlutik palasilo oKalu- sigssiomermik iliniarfiginiarssaralugo. taima iliniartineKamigssaK ukiut mardluk pingasutdlunit ingerdlanerå- ne nåmagsineKarsinauvoK Nungme iliniarfigssuarme ajoKit OKalussissu- niartut atuarérnerata kingornagut (ta- måna piviussungorérpat). taima ili- niarnerup kalåleK palasingorniartoK avdlarpagssuarnik nalerKutingitsunik imiséngilå, ilagitdlo Kalåtdlit-nunåni- tut palasinik kalåliussunik pingitsor- neKarsinåungitsunik pilersorneKar- tuåsåput. Svend Erik Rasmussen, („Atuarfit Ilagitdlo"). Kanordlunit OKalugsinauneK avisilior- tussåraluardlunilunit iluagtitsingit- sorneK. agdlauserissat mardluk februare Kåumatautitdlugo „Meteore“kut sar- KumersineKartut pivdlugit, tåssa avi- sime tåssane årKigssuissussut Turist- foreninge NungmltoK radiomilo suli- ssut ilåt såssutdlugo agdlauserissait pivdlugit måna „Atuagagdliutit“igut akerdlilertariaKardlugit isumaKarpu- nga. erKortunginasugåra avise nåla- gauvfingmit tapersersomeKardlune autdlartineKarsimassoK igdloKarfiup kulturikut inunera semigisavdlugo Kagfagsarniåsavdlugulo sianigineKå- ngitsutut itdlune OKautsit kussanånge- Kissut isumaliutigerKågarpalångeKi- ssutdlo atordlugit inuit tamarmik a- tuagagssånik sassussissutigineKartå- sagpat. soruname nalungilara avisit tamar- mik kukuneKartarmata séngéKuteKar- tardlutigdlo, pingårtumik imaKa nu- nane inuit isumanut åssigingitsorpag- ssuarnut avgorsimassarångata. åmale nalungilara avisimik suliaKartut ta- marmik påsivdluarsimassaråt avisip pingårutigissarmago avisime ingerdla- taKartut OKautsit sut atordlugit sule- riauseKamersut. tamånale sule er- sserKingnerulersarpoK erKarsautigi- gåine avise pineKartoK nunaKarfiku- tårtuinéupat, nålagauvfingmit tapivfi- gineKartartoK igdloKarfiup tamarme peKatauvfigissagsså. takunerme ajor- nångilaK avisime agdlauserineKartug- ssat inup atausinaviup isumainit tu- nuleKutaKartugssåungitsut tåuna „a- kissugssauvdlune" årKigssuissugaluar- patdlunit. sujugdlermik „Meteore“p Turistfor- eninge pivdlugo agdlauserisså isuma- KatigingeKåra. igdloKarfingme angisu- ngitsume, sordlo Manitsume inuit pe- Katigigfingmut tåssunga soKutigissa- Kartut ikigissagssåungeKaut, tåssame nalungilara inuit 150 erKåne amerdlå- ssusigdlit ilaussungorumavdlutik na- lunaerérsimassut „Meteore" agdlause- rissaKarmat oKardlunilo peKatigigfik tåuna atorfigssaKéngitsoK. tåssuna ta- kuneKarsinauvoK isuma „Meteore"- mitoK manitsormiut isumåinit pingit- sok, tåssauginartordle inuit ikigtu- nguit isumartik malinardlugo OKause- Karnerat. åipagssånik ajussårutigigaluarpara igdloKarfivta anersåkut savssartartui- sa agdlagaK inungnut amerdlasunut atuagagssångordlugo siaruarsinaung- måssuk, sordlo tåuna KuleKutsersima- ssartik: Gunnar Nu Nup radioane. ag- dlagaK tåuna atuaravko kångusugdlu- nga misigisimavunga. Gunnar Hansen pikorigsorssussoK Kularingivigpara, taimågdlåt Kulari- narpara nuånarisagaluarnerå tusara- luaruniuk „Meteore“p kigsautigisi- mangmago UvdloriånguaK ukiut pi- ngasuinait radiokut autdlakåtitsiner- mik suliaKarsimavdlune ingminermi- sut pikorigtigilersimåsassoK, nauk nangmineK ukiut 25 sivnerdlugit aut- dlakåtitsinermik suliaKarérsimaga- luardlune. suna pissutaussoK nalugaluarpara, kisiåne „Meteore“p årKigssuissue så- ssussiniakujugtorssuångorput. tamåna imagssaileKinerup kingunerisinauvå, avisile imagssaerutileraluarunilunit OKautsit sut atomeKartugssat nåkuti- giungnaertugssåungikaluarpai. kisalo OKautiginiarpara — nauk amerdlane- rit påserérsimagaluaråt — issornar- torsiuineK kigdleKartumik atusagåine iluaKutaussarpoK. inuitdle amerdlasut atuarsinaussåtigut inuit atausiékåt ajuatdlautigssiomeKameK ajorput, ta- måname toKunartutut suniusinauvoK. Erik Lyberth. kalåtdline atuagagssissarfigssaK høj- skolemigdlo tapersersuineK. ivsaK radioavisime pingårtitdlugit erKartomeKartut mardluk pivdlugit landshøvdingip tikerårnera iluagtit- dlugo aperssutigalugit OKaloKatigissu- tigitsiarsimavavut, tåssåuputdlo ka- låtdline atuagagssissarfigssaK åmalo iluarissånik højskolemik tapersersui- ssugssanik pilersitsiniarssarineK. atuagagssissarfigssaK pivdlugo landshøvdinge OKarpoK: „atuagagssiv- figssamut najorKutagssane pingårtine- KamerussoK tåssa ingerdlatisangmago tamanut tungassutigut naKitigagssau- ssut tamaisa atautsimut katerssorniar- dlugit tåssa isumagineKartinigssåt. atuagagssissarfigssap åma suliagssari- ligagssaisa ilagåt Kanga maungamut penatigit kalåtdlinik KåumarsainiaKa- tigit naKitertitagait åmalo kulturrådip naKitertitagai tigumissarilisavdlugit, tåssaussut Kåumatisiutit ukiumutdlo atuagénguaK kommunep atuagånik taineKartartoK, kisalo atuagagssissar- figssap kingorågagssamine atuagkat sivnerussut tigumissariligagssarai. landsrådip Kinigaisa saniatigut — atu- agagssissarfingme sujulerssuissoKati- gigssatut (landshøvdinge sujuligtaisso- ralugo, ilaussortatutdlo Simony, Peter Nielsen Nikolaj Rosingilo) aulajangiu- neKarsimavoK ingmikut uvdluinarne suliagssanut nåkutigdlissugssanik pi- lersitsinigssaK. tåukua sujulerssui- ssugssåtut Kåumarsainermik misig- ssuisitaK Chr. Berthelsen torKarneKar- simavoK, isumaKarnarmat tåussuma sulinermine tamåna agtuångitsorung- nångikå. højskolemume tapersersuissugssat KanOK pingåruteKartigipat? „kulturråde isumaKarpoK tamåko pilersiniésavdlugit uvdlune måkunane suliagssaK angnertuvatdlåratdlåsa- ssok, sulime højskole pivdlugo isumat angnikeKingmata, Kularutigssåungit- sumigdle atautsimitarnerne tamåna OKatdlisigssauvdluarsinauvoK, suna højskolep tunulerigå, oKalugtuarissar- dlugo KanoK ilivdlune højskoleKameK pilersimassoK, inutigssarsiutinik ili- niarfiuvatdlårtugssåungitsoK, inuvdle kinåussutsimigut inerikiartornigssami- nut pigssarsivfiginiarnerussugssaussa- riaKamerugå, inuit påsititdlugit OKa- luserissariaKarpoK." sulissutigingnigtut isumaliutigssi- ssutåne pissariaKartineKarpoK suju- ligtaissugssatut piukussaK ikutingi- nermine Danmarkime påsiniaivdlune avalagsimarKårtariaKartoK — ilå? „uvdlune måkunane sujulerssuisso- Katigingnik pilersitsiniarneKarpoK, tåukualo aperKut tamåna suliagssaisa ilagissugssauvåt", landshøvdinge oKar- POK. (o. j. „Ausiak"). Ausiangne niuvertoKarfik aitsåt-tai- månak nautitanik kiagtuvdlo paor- nainik tunissaKarsimatigaoKl kisitsisit påsissutigssångordlugit niu- vertoKarfiup „Ausiak“mut pigssamau- tigititaisa ilagåt nalunaerutigisimaga- miuk 1956-inarme niuvertoKarfiup Ausiangne nautitanik kiagtuvdlo paor- narssuinik niorKuteKamermine tuni- ssarisimavdlugit 88.837 kg. kisitsisit ingmikulugtungordlugit ima issikoKar- put: nautsiat 52.835 kg, ipilit 13.313 kg, appelsinat 7.645 kg, gulerøddit 3.650 kg, uvanitsut 3.432 kg, citronit 909 kg, rødbedit 536 kg, Kungordlit KaKortut ilivitsut 1940, porret (kanår- téinangajait uvanitsukut erKardlé) 2.727-t, sellerit 692-it Kungordlitdlo augpalugtorssuit 614-it. agfait sivnerdlugit nautsiåinauga- luartut 1956-ime tamåkuninga — kiag- tup paornarssuinik nautitanigdlo nu- tånik tunissarKortusisimaneK suvdlu- nångitdluinarpoK. tåingitsortariaKå- ngilardlo „Kinutåinåungitsunik" nior- KuteKalerneK taima KanigtigissoK er- Karsautigigåine, aitsåme ungasingit- sunguåkut nautsiaisiveKalerdlunilo su- le Kaningnerussukut Kuerssuarnik kiagsausersuineKarsimangmat ukiu- mut atassumik tamåkuninga peKute- KarsinaunigssaK sujunertaralugo. su- jornatigume paornartugagssamautig- ssanik nautitartugagssamautigssanig- dlo ukialerneratigut KinorKussissarsi- méput, umiarssuamigdlo tikitoKarpat kisiåne Kinutigissat tamaisa nangmi- neK inigssaKartiniaussårdlugit påri- nigsséinut. tåukule tunissausimassut 88.837 kg téukuinåungivigput 1956-ime Ausiang- ne nerissausimassut, sulime igdlorpag- ssuit tamåkuninga^ nangmingnérdlutik Danmarkimit torKåinardlutik pisiniar- tarfeKarmata, kisitsisinut tåukununga ilånguneKarsinåungitsunik. (o. j. „Ausiak")- agdlagkat pårineKarnerusinåungi- nerdlutik? agdlagarsissugssat portugarsissug- ssatdlunit soruname sapingisamik ti- gujårusugtarpait. taimåitumik agdlag- kat portugkatdlunit agdlagkerissar- fingme Kuerssuarmilunit uningatitau- ssarsimanerat påsivdlugo tupingnar- tarpoK. tåssane pineruvåka Kalåtdlit- nunåne igdloKarfingnit avdlanit nag- siussat. imåinguatsiarporme agdlagkat Danmarkimingånérsut sagdliutineKar- tartut. pissutaunerdlune måne nunav- tine agdlagkat portugkatdlo akeKå- nginerat? taimåikaluarpatdlunitdle isumaKarpunga agdlagkissartartumik amigauteKartugut. tåssame agdlagkat KaKutigortumik inugssåinut åneKar- taraluarput, amerdlanerpåtigutdle nangminérdlune isumagissariaKartar- put. taimåitumik tamatuma tungågut pitsångorsaineKartariaKarsoråra, ag- dlagkissartartoKalernikut. atuartitsissoK Jens Lennert, („PaortoK", Sisimiut avisiat). 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.